Citat:
Ursprungligen postat av
oyto
Det är ju ett falskt dilemma att man måste vara för Ryssland för att vara mot NATO, t ex. Andra vanliga exempel är att man måste vara mot islam eller för Israel för att vara för Sverige. Under andra världskriget styrdes Sverige av makthavare som förstod denna distinktion och inte gjorde falskt binära val. Om någon ställer frågan "Är du för mig eller mot mig?" så finns alternativet att inte ta ställning.
Nu är det så att de flesta som är mot Nato här, är för Ryssland. Man kan förstås var mot Nato och mot Ryssland. Men är man för Ryssland och mot Nato och säger att Ryssland krigar mot Nato, ett ryskt påhitt, kan man fundera var sympatierna ligger, då det inte finns varken några soldater från Nato eller något Natoland som krigar där. Då sprider man förstås bara rysk propaganda.
Man kan förstås var för islam också, men då de ser Sverige som en fiende, bortsett från deras kulturellt helt främmande religion, som är mot allt vad man kan anse som svenskt, även historiskt, känns det underligt. Islam är förstås starkt anti-nationalistiskt.
Israel, där väljer du sida bara, har inget men nåt svenskt att göra Idag är man väl mer pro Israel, jämfört med tidigare, då man var mer pro Palestina. En vänster-högerfråga egentligen. Men extremistisk islam och terrordåd i Europa, har skiftat åsikterna mot Israel.
Citat:
Ursprungligen postat av
oyto
Din nyanserade syn på svenskt agerande under andra världskriget ger vid handen att du kan förstå detta, så du bör kunna avstå från att tillskriva mig åsikter jag inte gett uttryck för när jag säger att NATO-medlemskap inte ligger i svenskt intresse utan är ett resultat av att våra politiker saknar det svenska perspektiv som samlingsregeringen under andra världskriget hade. Det svenska perspektiv som Flam ägnar så manisk energi åt att kritisera.
Det är kriget i Ukraina som skiftat åsikterna, inte bara bland politiker utan även svenskar. Man såg vad som hände i början och än. Att de fick bara vapenstöd, inte militärt stöd. Sveriges doktrin har vilat på att vi ska hålla emot till vi får hjälp av andra länder, vilket man insåg att det inte finns garantier för. Men alla inser att ryssarna inte vågar angripa ett Natoland. Slutsatsen blev självklar både här och i Finland. Tidigare var en majoritet mot Nato här. Ryssarna vände på åsikterna.
Man kan förstås fråga sig varför många som verkar stå på Rysslands sida, inte vill att vi ska kunna försvara oss mot dem.
Citat:
Ursprungligen postat av
oyto
Poängen är att du idag står på Flams sida, när han och andra gärna offrar både ukrainare och svenskar i köttkvarnar, för att tjäna andra och deras ögon högre mål än vad som är bäst för ukrainare och svenskar. Vi ska varken vara på Rysslands eller NATO:s sida, utan vår egen.
Men jag känner bara att du är prorysk och vill försvaga oss. Vi stod förstås på Finlands sida 1939, som regeringen då beslutade om och det var kanske det enda beslut vi tog under nittonhundratalet, som man kan säga var 100% korrekt. Vi agerar förstås likadant nu.
Citat:
Ursprungligen postat av
oyto
Sedan är det förbryllande hur du samtidigt tycks förutse rivers of blood, men ändå är ängslig för vad som menas med återvandring? Om man med lock och pock skapar ett återvandringsindustriellt komplex, är det väl bäst för alla inblandade?
Varför tror du att jag är ängslig?Jag kanske drivs av moral. Jag har frågat dig hur du tänkt den här återvandringen ska gå till, flera gånger, men du verkar bara undvika frågan och försöker bara prata om att jag är ängslig. Det är jag inte.
Så du får gärna svara på hur det ska gå till, utifrån mina tidigare frågor.
Vad jag säger är att multikultur kommer med största säkerhet leda till total diktatur eller inbördeskrig. Då är frågan vilket man ska välja om man är för frihet. Ska man gå stå på Britternas eller USA:s sida i frihetskriget? Ska man stå på Rysslands eller Ukrainas, Sovjets eller Finlands.