Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
GreffueAnthonius
			 
			Poppers framtidssyn var "open ended", tvärtemot sådana utopiska fantasier. Metodens supremati över målet. Som i vetenskapen, så i politiken.
		
	 
 
Jag förstår inte hur du menar att "open ended liberalism" antyder något definitionsmässigt bra? Lika lite som 
piecemeal engineering innehåller det ju något försvar mot något ondskefullt eller skadligt. Det är - i bästa fall - moraliskt och mänskligt tomma begrepp, på samma sätt som någon som arbetar mot att ständigt förbättra vapensystem eller marknadsföring. 
Att påstå att Poppers liberaliserande 
metodik är bra är samma sak som att hylla Verner von Brauns eller Edward Bernays metoder som moraliskt goda. Det stämmer helt enkelt inte, det beror helt och hållet vad raketer och reklam används till, i vilket syfte, med vilket resultat.
Vad vi med historiens erfarenhet känner är resultatet av Poppers liberala schema, hur den demokratiska europeiska nationalstaten har angripits helt och hållet efter hans linjer:
1. Det liberalt "öppna samhället" är målet. Vad det innebär är det upp till framtidens liberaler att definiera, men kollektiva rättigheter som folkrätt hör inte dit, se nedan.
2. Nationer går inte att definiera och har alltid varit i flux. Wilson var Hegels nyttiga  idiot, dvs Versaillesfredens punkter om nationellt självbestämmande var något dåligt. 
3. Intolerans från "det öppna samhällets fiender" ska inte tolereras och den "liberala demokratin" ska vid behov kunna försvara sig med repressiva medel mot en minoritet som hotar bli majoritet. Det kan den välvillige tolka som att Popper aaaaaaaaldrig skulle applicera intoleransparadoxen på en av dagens "nazister/fascister/rasister", se nedan.
4. Var generation har både rätt och skyldighet att omdefiniera politiska begrepp. Ord har ingen annan "riktig" eller "evig" innebörd än människor ger dem, menar Popper som nominalist. "Rasist", "hat", "demokrati", "svensk" betyder det "vi" bestämmer att det betyder. Problemet är att "vi" som bestämmer också bestämmer vilka "vi" är som ska få bestämma över ords innebörd och vilka beslut som är "demokratiska". Det finns ingen filosofisk grund, inget objektivt sant kriterium som alla måste foga sig efter och som alla kan åberopa.
Det går uppenbarligen bra att projicera vad man vill på Poppers plattityder, men inte att förneka att hans manual använts och används av gränslösa liberaler. Det snällaste man kan säga är att Popper hade den typiskt liberala oturen när han tänkte, men är det verkligen rimligt i längden? Vilka är oddsen för att man 
råkar skapar en ideologi som är så helgjutet ägnad att gå "fel", men bara i en riktning?