Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Aftonbladets Tone Schunnesson har besökt Moderaternas valvaka och skriver en hysterisk och stereotypiskt kvinnlig ångestfylld kulturartikel om vad hon upplevde;

Detta är det mest avslöjande;

Aftonbladets definitionen på att vara god är att läsa böcker, den vänsterliberala (förutom Gudmundsson) tidningen Svenska Dagbladet och ha pengarna att resa. Ja och hövlighet såklart. Aftonbladets skribenter förstår inte varför manliga arbetarna inte längre röstar på Socialdemokraterna. Varför S stöd inte sträcker sig längre än till underbetalda och underanställda invandrarkvinnor i den kommunala vården. Många av dem som tror att de måste rösta på S för att överhuvudtaget ha ett jobb.

De traditionella svenska arbetarna röstar inte på Socialdemokaterna eftersom de är per definition är onda enligt Aftonbladet. Bor du inte i 28 miljoners lägenhet på Södermalm, jobbar som journalist och tjänar 150,000 i månaden är du per definition ond enligt Aftonbladets skribenter. Detta är så typiskt för den journalistiska överklassen. Vidare är stereotypen att arbetare och fattiga inte läser böcker fullständigt idiotiskt. Drivor med arbetare och fattiga har förövrigt högre utbildning. Det räcker med att titta på hur det går för många av dem som läst på journalisthögskolan. De jobbar i vården på halvtid och tjänar 15,000 i månaden - men de kanske är obildat white trash för att de inte fick arbete i Public Service, i Bonnier eller Schibstedkoncernen?

Det är ingen hemlighet att journalisterna tillhör den absoluta eliten i Sverige. De anser sig ha moralistiskt, politiskt och ekonomiskt företräde. De kan avsätta, hota och moralisera. Journalisterna och då i synnerhet på Aftonbladet är rikare och betydligt mer inflytelserika än de flesta moderater. De flesta moderater är småhusägare på Lidingö och i Stockholms yttre villaförorter. Det är inga rika människor. Schunnesson föreställer sig att M består av Wallenbergare. Det stämmer inte. Den familjen är förövrigt liberal och inte moderat. Aftonbladet ledar och kulturskribenter vill så gärna ha Bo Lundgren tillbaka eftersom de kan hantera Bo Lundgren. Tidningen kan dock inte hantera ett populistiskt moderaterna. De vet inte hur de skall förhålla sig till detta och då lyser journalisternas elitism fram - den nya överklassen.

I Vänsterpartiet är man mer tydlig om att man inte längre är ett arbetarparti. Nu kräver Rossana Dinamarca att V blir ett parti för urbana kvinnor och invandrare i förorterna. Tydligen är etniska svenskar så som "Roy och Roger" och andra arbetare ett direkt hot mot vänsterpartiet långsiktiga intressen. Ett parti som enligt Novus har 44% akademiker bland sina väljare (mer än moderaterna);

Det lustiga är att varken journalisterna eller V-märkta ex-politiker som Rossana Dinamarca har koll på invandrare. Vad har V tänkt sälja till invandrarna i Rinkeby, Tensta och Rosengård? HBTQ och feminism till troende muslimer? Kurd-nationalism till araber?, NATO-vänlighet till sekulära Assad-vänliga arab-nationalister? Skattehöjningar för småföretagare? Berätta för afrikanska svenskutbildade ekonomer att de skall nöja sig med att köra taxi eller jobba halvtid på McDonalds som någon Aftonbladet-skribent sade i någon spinn-off av SVT: Debatt.

Det finns ingen vänster kvar. Den är död och det kan vara dags att framförallt S/MP/V och de elit-institutioner som de äger att säga som det är. De är kosmopolitiska NATO-vänliga Davosliberala partier. Tone Schunnesson är precis lika "vänster" som Bill Gates eller Jeff Bezos. Pettersson och Lindberg är i alla fall ärliga och kallar sig för liberaler. Det är Gates och Bezos intressen som den så kallade "vänstern" representerar. Moderaterna kanske representerar kälkborgerliga friskoleintressen men S/MP/V och deras elit-institutioner (där Aftonbladet ingår) representerar betydligt större nyliberala ekonomiska intressen. Den så kallade "vänsterns" största misstag är att de inte är ärliga och det är faktiskt något som Rossana Dinamarca efterfrågar.

Efter att ha tagit del av dessa tirader du sammanställt, tomma på politiskt sakinnehåll, känns det udda att anklaga Åkesson för att spela martyrkortet. Tvärtom har han får jag säga haft en beundransvärd förmåga att svara sakligt på vilket trams han än fått kastat i ansiktet. I många år nu.

Vad ska jag säga. Det är underligt. Aktuellt ägnade 11:19 minuter av sitt 45:46 minuter långa program åt Sverigedemokraterna. Mycket av detta var en debatt mellan Willy Silberstein (SKMA) och liberalen PM Nilsson (Dagens Industri). Silberstein hävdade att SD är nynazister vilket han inte hade några belägg för annat än att hänvisa till Expressen och Expo. Det oväntade i debatten var att PM Nilsson inte rullade runt på rygg. PM Nilsson förklarar hur situationen ser ut och att SD inte alls är lika farliga som det hävdas av det mediahus han arbetar på.

Silberstein ansåg att Björn Söder är "nazist" eftersom Söder anser att judar (och samer) är en nationell minoritet med medborgarskap och där med inte etniska svenskar. Det var ett eko från gammal förvirrad debatt som framförallt SKMA förstörde genom att medvetet sammanblanda etnicitet med medborgarskap. Jag skall inte gå in på detta. Hur som helst byte PM Nilsson och journalisten fokus för slippa älta en gammal meningslös debatt. Det som Willy Silberstein faktiskt hade rätt i var att allt färre bryr sig om vad Expressen skriver. David Baas avslöjanden ger inget stort genomslag längre. Annars var det påtagligt i debatten att PM Nilsson är en borgerlig partigängare av rang som bryr sig mer om skattesänkningar för rika människor än om judisk ängslighet och sensitivitet.

https://www.svtplay.se/video/3393103...950&id=egvgMy6

Efter Centerpartiets felberäkning om väljarströmningar (C tänkte sig att landsbygdsväljare skulle ersättas av L och Mp-väljare) som resulterade i att C förlorade var fjärde väljare så höjs det nu röster om att lägga om kursen. Från Expressen;

Rösterna är inte ens färdigräknade och kraven kommer nu att Centerpartiet skall falla in i ledet på det sättet som M,KD och i mindre utsträckning L har gjort. Sverigedemokraterna vinner redan normaliseringspoäng och valet är inte ens över. Aftonbladets Lovisa Arvidsson pekar på S och C förlorar sina kärnväljare till SD;

Vad nu S och C skall göra får vi naturligtvis aldrig veta och som vanligt kommer det säkert misslyckas. Däremot uppfattar jag att Centerpartiet har gjort korrekt bedömning att vända sig mot städerna. De hade otur så det finns ingen mening för C att bli ett landsbygdsparti och gå den vägen som M, KD och L har gjort. Å andra sidan tror jag inte att C-kongressen kommer tolerera det här dåliga resultat så "risken" finns att även Centerpartiet snart springer samma väg som Liberalerna har gjort för att rädda sitt skinn. Det betyder Sverigedemokraterna kommer legitimeras ytterligare om Centerpartiet kastar in handduken.

Det är förövrigt kaos i Liberalerna (L)

Partiet tog en risk och vände sig till den högra sida och förlorade drivor med väljare men räddades kvar av M och C-väljare. Nu när de väl är på högersidan vill de inte befinna sig där längre. Hur ska de ha det? Jag undrar vem som är kaptenen på det där skeppet. Det värsta är att Liberalerna i valet 2026 kommer hitta något sätt att nässla sig kvar i riksdagen ytterligare fyra år. Partiet är ett plåster vi aldrig blir av med. Jag har accepterat det.

Det måste nu stå klart för de flesta att ingen av partierna i riksdagen vinner på att ge sig på Sverigedemokraterna och göra anti-SD politik till deras enda politik. Det är bättre att göra som M och KD och inte prata om SD och förhandla med dem i de församlingar de måste förhandla med dem. Jag antar att C kommer förstå det under den här mandatperioden och efter att L ordnat upp sitt interna kaos kommer även deras gräsrötter och aktivister förstå detta. Å andra sidan - det kan gå åt andra hållet. Vad vet jag.

Alla dessa inlägg av kvinnor som Edgerton exemplifierar, med eller utan penis, som nu fullständigt exploderar i sina känsloyttringar är nog bara en övergående period, innan de inser att vi är på rätt väg. De behöver raka besked, tydlig vägledning och någon som kan ta beslut utan att fastna i känslor och genomgående sämre alternativ som bara skjuter upp problemen. Som den gode Allard sagt, de ligger 30 steg efter utvecklingen, dags att vakna nu. Därför positivt att vi åter får ett gäng män, räknar även Ebba dit, som bör kunna visa vägen, ta de beslut som behövs för att gå vidare till nästa steg. Det kommer ta tid men är övertygad om att de känslostyrda kvinnorna kommer räta in sig i ledet och tystna ju mer lösningar som presenteras och vi åter tar kontrollen över sakernas tillstånd. Ljusare tider väntar, även för de som nu hysteriskt gråter.

Håll fokus på mediakriget om mångkulturen.
Inlägg som främst handlar om valet har ett annat forum (FB) Valet 2022
/Mod.

Kan tänka mig att Finlands Sanna Marin kan vara en förebild för moderna, framgångsrika svenska kvinnor; hon är bra byggd, smal, finlemmad med ett bra leende och någon som kan ta för sig när det är läge. För några dagar twittrade hon ju som alla vet att "Sanctions Must Harm ‘Everyday Lives of Ordinary Russians". Är inte detta ett bra exempel på den cancel- och uteslutningskultur som den feministiska rörelsen skapat? De som inte tänker rätt skall straffas. Det är en ostrasistisk häxkultur som bestämmer vad som är rätt och fel, sant och falskt, i det ortodoxa åsiktsrummet. Självklart är Sanna Marin som individ blott en exponent och produkt av vad som ligger i tiden, men ändå ..

Korrigering: Sanna Marin sa detta till EU-parlamentet.

En liten utflykt till England, men jag postar det här eftersom den krönika och skribent jag tar upp är så urtypiska för den "rasifierade wokevänstern" som vi annars möter den i DN, ETC eller Rummet. Det här är också en text som nästan lika gärna kunde tänkas skriven när vår egen kung ska läggas i graven (kanske av Mona Masri eller Maria Ripenberg).

Först litet bakgrund:


Ännu en aggressiv höjdarkrönika av samma skribent i samma tidning; denna gång försöker hon beskriva sorgen efter drottning Elisabeth som ett fikonlöv för ingrodd brittisk rasism och afrofobi (som lever och frodas än idag, enligt Hirsch). Jag tror inte ens hon fattar hur von oben hon låter, eller så har hon helt enkelt bestämt sig för att skita i den saken, i kraft av sin privilegierade position (examen från Oxford, karriär som advokat och åsiktsjournalist i en av UK:s största tidningar, tv-produktioner osv). Stora delar av krönikan är dessutom troligen skrivna i förväg, i varje fall som utkast: hon har haft dem på lut för ett ögonblick i offentligheten som hon visste skulle komma och hade bestämt sig för att kommentera.

Trots att drottningen inte hade någon politisk makt, trots att det är allmänt omvittnat att hon var emot rasism och segregation och såg med stor sympati på ansträngningar att demontera rasistiskt präglade samhällen som t ex Sydafrika eller "the Old South" i USA, beskriver Hirsch henne och monarkin som nersmetade med generationer av svartas blod. Frågan hur det har gått med demokratin i de flesta aftikanska stater efter att kolonialmakterna tågade ut för sextio år sedan berör hon förstås inte ens, hon ser själva den frågeställningen som rasistisk. (I en annan krönika skrev hon att "den rasism som dödade George Floyd avlades i Storbritannien").


https://www.theguardian.com/commenti...british-empire

Det här är verkligen woke i kubik, och Hirsch vet naturligtvis att det bara är vita västerländska samhällen som det lönar sig att ifrågasätta enligt denna kvasihistoriska metodik och ställa sådana krav - i alla andra länder skulle responsen bli att hon bleve utkastad eller utskrattad.

Man kan också notera att hon inte verkar se något värde över huvud taget i UK (eller England) som nation, för henne är landet bara en väldig uppsamlingsplats, och alla som sätter foten där har samma rätt att kalla landet sitt och definiera det genom sina privata (eller påhittade) berättelser (även om dessa berättelser och idéer är rotade någon helt annanstans.

Hur mycket stöd har Ryssarna använt för att uppmuntra mångkultur i Sverige?

Ryssland har i hemlighet skickat minst 300 miljoner dollar, motsvarande drygt 3,1 miljarder kronor, till utländska politiska partier och kandidater i fler än 20 länder sedan 2014.
...
Syftet är enligt den amerikanska underrättelsetjänsten att överföra pengarna för att få ryskt inflytande.
...
”detta är ett minimibelopp och att Ryssland sannolikt har överfört ytterligare betalningar i hemlighet som inte upptäckts”.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/u...dska-politiker

Följdfrågan är givetvis om USA eller någon annan makt också skickat pengar i hemlighet för att påverka.

En del verkar tro att det inte hänt. En del vill inte tro det hänt. Och en del vill inte att det avslöjas.

Det ser ut som eftervalskampanjen mot SD fortsätter; Aftonbladets ledarredaktör Anders Lindberg lovar att Aftonbladet ska kämpa mot M/SD/KD under de kommande fyra åren.


Aftonbladets Gellert Tamas skriver om SD-hotet under rubriken "De kommer fortsätta att sprida sitt hat".


Kulturjournalisten Hynek Pallas skriver i Göteborgsposten att nu även M, KD och L utgör ett hot (vad jag förmodar är liberalismen) på grund av deras samarbete med Sverigedemokraterna;


Aftonbladets Wolfgang Hansson varnar för att SD kanske inte kollapsar;


NWT-koncernens flaggskepp Nya Wermlands Tidnings "liberalkonservativa" ledarsidor anser att väljarna för att ha röstat fel;


Björn Söder och Markus Wiechel på Willy Silbersteins (SKMA) TV-framträdande, i vilket han anklagade SD för att vara nazister genom att hänvisa till Expo, Expressen och ett gammalt uttalande av Söder.


Eftersom Björn Söder inte rullade runt på rygg efter att han anklagats för att vara nazist, för att ha förklarat etnicitet, nationell minoritet och medborgarskap, går Expressens ledarsida till angrepp mot Sverigedemokraterna;

Expressen kräver att Jimmie Åkesson skall "förstå att Sverige har blivit ett invandrarland". Expressens vill naturligtvis att SD skall ge upp sin försiktiga inkluderande nationalistiska ideologi och istället anamma en form av liberal nationalism där liberala tidningar och partier skall avgöra vilka som är fiender och vänner och vilka som skall omfattas i "vi".

Vad det inte handlar om är att Expressens ledarsida pekar på att Sverige är "mångkulturellt" och att policy behövs utarbetas för att ett sådant samhälle ska kunna hålla ihop. Om så var fallet hade inte Expressen ägnat sig åt att sparka på framförallt muslimer och minoriteter och anklagat dem för att vara "terroristsympatisörer", "extremister" och "illiberala". Således, jag tror inte att SD kommer ändra sin ideologi och i synsätt på Sverige bara för att Expressens ledarsida vill det.

Vidare skriver Expressen att SD (och övriga partier) inte bör välja Björn Söder till talman eftersom Söder, inte helt oväntat, blev upprörd och krävde Public Service skall vara sakliga. Således, SD skall alltså inte få försvara sig när de kritiseras. Expressens har ett utstuderat och tråkigt mobbingbeteende som inte direkt gynnar deras politiska agenda.

Jag uppfattade inte att Public Service var osakliga i den bemärkelsen att de tog sida för Silberstein. Jag fick känslan av att programledaren var ytterst försiktiga för att provocera SD och var femte väljare. Det var därför programledaren inte plockade upp diskussionen om etnicitet, medborgarskap, nationell minoritet diskussionen. Men det spelar mindre roll. Även politiker måste få kritisera Public Service.

Jag tror att Gellert Tamas kommer få rätt. De liberala eliterna på de stora tidningarna kommer antagligen inte kunna kontrollera Sverigedemokraterna. I alla fall inte på det sättet som de vill. Kanske satsade Expressens ledarsida på fel kort? Kanske de skulle ha tagit sida för Centerpartiet och arbetat för att sänka Liberalerna. Det hade gynnat dem betydligt mer.

Willy Silberstein blåljög när han sa:

"I det förra valet för fyra år sedan, då gick Sverigedemokraterna bland annat till val på att jag som jude inte är svensk, vilket är ett oerhört kränkande förslag. Det var ett förslag som partiet drev. Dåvarande talman och jag hade en debatt om detta, där han med emfas sa, att jag som jude inte kan vara svensk".

Det är en ren lögn, att SD skulle ha gått till val på något sådant förslag. Föga förvånande blev Björn Söder förbannad.

".

Blev för jobbigt att citera från telefon. Sorry Edgerton.

Just detta reagerade jag starkast på när jag läste. Här pratar vi om en person/ett parti som i varje vaken stund framhållit, med all rätt, invandringen som det enskilt största samhällsproblemet under decennier. Nu helt plötsligt, när någon form av inflytande står framför dörren, ska Jimmie & Co bara resignerat konstatera fakta. "Det var så här det blev. Vi kan inget göra. Nu får vi försöka göra en katastrofal situation något lite mindre katastrofal genom att minska invandringen. Mer går inte att åstadkomma."

Nej gott folk. Detta duger icke! Prio ett om inte nu Liberala extremister sätter käppar i hjulet, är att jacka upp återvandringsverket. Ta från bistånd och lägg resurser där. En redan implementerad verksamhet får mångdubbelt ökade anslag och hugade tjänstemän som alltid äskar mer pengar för sin verksamhet kommer att gnugga händer och säga " Ge oss mera pengar, vi måste anställa fler".

Expressen har verkligen en defaitistisk attityd. Anna D stod i typ Aktuellt dagen efter valet och bedyrade "Det blir inte så farligt. Bara som Danmark". Har för mig även PM Nilsson var inne på samma linje. Men, ett stort men, blott Sverige svenska invandringsproblem hava. Det som eventuellt ger resultat där blir endast en marginaleffekt här. Expressens linje hade varit hyfsat gångbar på 90- talet. Det här hänt en del sedan dess...

Ja, det var ju inte en direkt stark argumentation från Silberstein. Å andra sidan har du just läst artiklarna på SKMA. Det är en fasansfullt låg nivå. Det har varit en hel del tjafs mellan höger/vänster-sympatisörer och Judiska Ungdomsförbundet (JUS) på Twitter. Det resulterade i att JUS var tvungna att twittra ut någon förklaring till vad de gör;

I och med att de bedriver organiserad identitetspolitik och argumenterar för vad de uppfattar som judiska intressen leder det inte oväntat till konflikt med omgivningen. De fördömer andra folks nationalism (inklusive palestinsk) samtidigt som de hyllar en rätt hårdför judisk identitetspolitik och israelisk nationalism. De avkräver andra att de adopterar en kulturell, religiös, etnisk och politisk liberalism medan de själva anser att de skall vara undantagna. Det leder till att personer som annars är sympatiska till dem surnar till. Ingen gillar "dubbelstandard". De enda som egentligen känner sig hemma i detta är L-märkta borgerliga partigängare i Stockholm samt ett par journalister på Bonnier - men få andra.

JUS är en fruktansvärt liten organisation och det har sin förklaring. Det finns 30,000 personer med någon judisk bakgrund i Sverige varav 20,000 som är judar enligt judisk lag. Av dessa 20,000 är det 15,000 som identifierar sig som judar (10% är konvertiter). (Se; Sergio DellaPergolas studier). De judiska församlingarna har omkring 6000 medlemmar och JUS är en paraplyorganisation som skall samlas judiska ungdomar i församlingarna. De flesta som är medlemmar i en judisk församling i Sverige är pensionärer och så har det varit länge.

Således, det är en riktigt liten del av judiska ungdomar (etniskt, religiöst, politiskt eller kulturellt) som JUS representerar. I princip handlar det om ungdomar från den övre medelklassen i Stockholm och i viss utsträckning Göteborg och Malmö. De gillar New York, Israel och är bedrövligt slentrian-liberala. Jag utgår från att JUS har lyssnat för mycket på internationella judiska organisationer och mindre på sig själva tycker. De försöker upprätta någon form av judiskhet som inte riktigt är representativ för den svenska judenheten.

Den skiljer sig åt vilket också noterats i rätt många artiklar i Judisk Krönika. Faktum är att även Alan Dershowitz påpekade det i någon intervju i Judisk Krönika. Han ansåg att svenska judar (utanför den organiserade kärngruppen som springer på judiska kulturvevent synagogan i tid och otid) var bedrövliga - vilket kanske säger något om den svenska judenheten. Sverige är som sagt inte USA, Kanada, Storbritannien eller Frankrike. Jag plockade upp en av konflikterna mellan JUS och personer eller organisationer de kritiserat på Twitter. Den här konflikten mellan JUS och Nyans tycker jag är talande;

Först ger sig JUS på Nyans och anklagar dem för att vara antisemiter ("pro-Palestina") och när Nyans partiledare Yuksel frågar hur JUS ser på Israel får han inget svar annat än att hans fråga är antisemitisk och får den hårt kritiserade IHRA-deklarationen kastad på honom. Naturligtvis ställer Yuksel frågan med vetenskapen om att JUS är pro-israeliska men JUS blir något bortspelade. JUS vill kunna ta hårda pro-israeliska positioner men samtidigt skall det inte få diskuteras att de gör det och inte heller vill JUS stå för att de gör det.

Detta är en rätt slipprig strategi som kräver att de har diskursivt tolkningsföreträde och skriver manus för den större politiska diskursen. Tyvärr skriver inte JUS manus och att diskutera direkt med dem du kallar för "extremister" är aldrig smart. Det ger dem legitimitet. Jag gissar på att Willy Silberstein hade den utgångspunkten när han diskuterade med PM Nilsson i SVT. Han tänkte sig att liberalerna (drygt 80% av alla tidningar är liberala) skulle samlas bakom honom men tiden har sprungit om honom. Vi befinner oss i en ny tid med ett stort SD, social media och ett mediaflöde som glömmer efter 24 timmar. Jag skulle föreslå en mer försiktig och långsiktig strategi.

Expressen har ingen defaitistisk attityd. Syftet är att borgerligheten skall kontrollera SD. Det är det som Expressens ledartext nästan explicit säger. Det som SD får är en migrationspolitik som är betydligt mer generös än den i Danmark och mindre än idag.

I utbyte får de borgerliga partierna privatisera sjukvården, skolan och sänka skatterna. Ett alternativ hade varit en samlingsregering (DN föreslår M och S) men det kan inte partierna gå med på. Det är ingen som kommer offra någonting. Människor tenderar att vara egoistiska och de vill alla ha en del av kakan. För Expressens ledarsida var en M/KD-regering med stöd av L och SD den bästa lösningen. Kontrollera SD och sedan ge SD minimala eftergifter. Det är allt. Det är inte så att Expressens ledarsida vill förändra något. Det är bara strategi. Den stora frågan är då. Kan Expressens ledarsidor (och vänner i politiken) kontrollera SD och då är svaret antagligen nej - vilket uppenbarligen Gellert Tamas och de rödgröna förstår. Ingen av partierna eller för den delen journalisterna är villiga att uppoffra något själva men alla vill ha så mycket som möjligt så konstigt att vi hamnade här.