Citat:
De flesta yrken som inte handlar om rena STEM och ingenjörsyrken handlar om hur du är som person snarare än hur kompetent du är. Vi lever sedan länge i en värld där kvinnliga attribut premieras så idag handlar mycket om värderingar och om hur väl du passar in. Varje gång jag har hamnat i konflikt i mitt privatliv, studentliv och yrkesliv har det handlat om konflikt mellan mig och en kvinna med några undantag. Å andra sådan har jag fungerat med de flesta kvinnor men det finns en vissa kvinnor jag alltid har svårt att hantera. Ett problem med humaniora idag är väl att de som företräder ämnena inte förklarar nyttan med dem. Eller vad man kan använda ämnena till. Om jag hade läst till socionom idag hade jag även studerat exempelvis religionsvetenskap eller antropologi. Min svenska- och historielärare på gymnasiet hade kontakt med alla teatrar i stan och kände flera skådespelare och regissörer. Han kände även flera författare. Detta använde han i undervisningen som blev bra mycket intressantare på det viset. Ibland citerade han Shakespeare för att förklara hur dåtidens regenter tänkte.
Min gymnasielärare skulle inte få vara lärare idag. Inte heller polis, bibliotekarie, präst, skådespelare eller museipedagog eftersom det förväntas ett visst förhållningssätt och att man har rätta värderingar. Och då spelar det ingen roll hur bra man är i sin disciplin. Knyter jag an det till mångkulturprojektet så kan det sammanfattas i kontroll. Albert Camus sa att inget vetenskapligt konstaterande är större än dess upphovsman. Vilket betyder att inget kan sägas vara av Gud givet i alla typer av sammanhang. Det är därför jag inte kan man med identitetspolitiken som försöker rättfärdiga mångkulturen och som med sin gravitation drar med sig allt kreativt in i ett svart hål.
Min gymnasielärare skulle inte få vara lärare idag. Inte heller polis, bibliotekarie, präst, skådespelare eller museipedagog eftersom det förväntas ett visst förhållningssätt och att man har rätta värderingar. Och då spelar det ingen roll hur bra man är i sin disciplin. Knyter jag an det till mångkulturprojektet så kan det sammanfattas i kontroll. Albert Camus sa att inget vetenskapligt konstaterande är större än dess upphovsman. Vilket betyder att inget kan sägas vara av Gud givet i alla typer av sammanhang. Det är därför jag inte kan man med identitetspolitiken som försöker rättfärdiga mångkulturen och som med sin gravitation drar med sig allt kreativt in i ett svart hål.
Det är också alltid samma typ av kvinna. Det finns ett segment av kvinnor med en extremt hög svansföring. Samtidigt är de elaka, nervösa, baktalare, manipulativa, skrupelfria, gränslösa, förljugna och känslomässiga. De har också dåligt självförtroende. De slår nedåt, slickar uppåt och har tydliga dubbelstandards. De ser en studentfest, klassrum, parmiddag eller ett kontor som ett socialt slagfält. Det är intressant att de anklagar män för att inte "se", "känna" och "förstå" när de själva varken ser, känner eller förstår något.
De har ett nära autistiskt syn på "uppträdande" och där småsaker blåses upp till enorma proportioner - ofta genom att plocka saker och ting ur sitt sammanhang eller att göra en stor sak av form. Eftersom de alltid sätter alltid "uppträdande" och framförallt vad "känner" och "tycker" framför logik, fakta, bevisföring, argumentation och moderat försiktighet går det inte att hantera dem. Det är oftast den här typen av kvinnor som anser att "blickar" är sexuella trakasserier eller en slarvig stressad handskakning som "förminskning".
Arbetslivet är fullt av dem och så fort de får makt förstör de mäns karriärer och oftast handlar det om smartare och duktigare män men som de av någon anledning inte är attraherade av eller på något sätt ogillar. De här kvinnorna kan du heller undkomma genom att "värde-signalera". Det ingen hemlighet att kvinnodominerande arbetsplatser (skolor, sjukhus, universitet, redaktioner och delar av byråkratin) alltid har mest problem på grund av alla intriger som de här kvinnorna lyckas starta.
Nu argumenterar jag inte för separerade arbetsplatser men det hade varit positivt om vi delvis återtog värderingar från 1950-talet då män och kvinnor socialiserades till hövlighet och där det hölls en viss formell distans mellan könen. Idag skall män och kvinnor behandla varandra "lika" men varken kvinnor och män vill behandlas på samma sätt och de har tyvärr olika sociala koder. Det leder till konflikt och osäkerhet som med lätthet kunde mitigeras. Svenska män jämfört med utländska män är förövrigt jävligt jämställda men det är något som vi bara får höra av utländska kvinnor. Av svenska kvinnor med någon form av makt får vi höra att vi är talibaner.

Hur som helst. Expressen verkar vara först på bollen. Så här skriver de;
Citat:
Nu är Expressen en Bonniertidning och kan komma undan med vad som helst men notera att de gör en etnisk distinktion mellan svenskar och invandrare. Det hör inte till vanligheterna. Detta är förövrigt det jag pratat om i tråden - om att invandrare (från vissa länder) är överrepresenterade när det kommer till olika typer av problem (från sociala till mentala problem) jämfört med svenska barn. De behöver inte nödvändigtvis ha en diagnos men de presterar i genomsnitt något sämre och i invandrar-förorterna fruktansvärt. Invandrarbarn lyckas över alla förväntningar när de är omgivna av etniska svenskar. Då går det oftast bra för dem och mångkultur i ett sådant sammanhang kan nog ses som berikande. Tyvärr så är detta omöjligt givet dagens etniska demografin men på 1970-talet var det fullt möjligt och antagligen en bit in på 1980-talet. Men det är klart. Det är enligt MSM rasistiskt att prata om volymer och assimilation i Sverige så jag tar naturligtvis avstånd från allt jag skrivit.
Andelen elever som sätts i särskola ökar. Det måste undersökas noga. Felaktiga placeringar får livslånga följder. I juli nästa år försvinner särskolan. Men bara till namnet. Verksamheten fortsätter som vanligt i det som kommer att heta anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola.
(...)
Problemet med särskolan är ett annat – sedan 2015 har andelen elever som skrivs in där stadigt ökat. Än är det inte lika illa som det var i början av 2000-talet. Då gick 1,5 procent av eleverna i grundsär, och en ännu högre andel på gymnasiet. Tjugo år tidigare handlade det om 0,6 procent. Politikerna tog itu med problemet. Såg till att barn och ungdomar med autismdiagnoser inte per automatik hamnade i särskolan, krävde mer gedigna utredningar.
Utvecklingen vände. Men sedan sex år ökar inskrivningarna igen. Under det senaste läsåret gick 1,3 grundsär och 2 procent gymnasiesär. Det är illa, eftersom toleransen på arbetsmarknaden för människor som har lindrig utvecklingsstörning – IQ under 70 – är minimal. Av de som lämnar särgymnasiet får ytterligt få vanliga anställningar. Kanske tre av hundra. Knappt en av fem får jobb med lönebidrag. Övriga hamnar i daglig verksamhet, eller sysslolöshet. Med tanke på de dystra framtidsutsikterna för eleverna är det av största vikt att undersöka vad ökningen beror på.
Är det bara svenskan som felas bör eleven få ännu mer stöd i den vanliga skolan. Är det så att vanliga grundskolor och gymnasier driver på överflyttning för att slippa ge dyra stödåtgärder? Eller är det så att fler elever verkligen med rätta klassas som lindrigt utvecklingsstörda? Elever med utländsk bakgrund - utrikesfödda själva eller med två utrikesfödda föräldrar - är överrepresenterade i särskolan. I grundsär är de 42 procent, jämfört med 27 procent i vanlig skola. Är det månne så att klen svenska gör att elever hamnar där? I så fall - testar då utredarna ordentligt om allvarlig språkstörning även förekommer på modersmålet?
Är det bara svenskan som felas bör eleven få ännu mer stöd i den vanliga skolan. Eller är moderaten Hanif Bali något på spåren när han tror att det är kusingiften i många generationer som spökar? Det är definitivt vanligare i flera invandrarkulturer än i den svenska.
https://www.expressen.se/ledare/oroa...ar-i-sarskola/
(...)
Problemet med särskolan är ett annat – sedan 2015 har andelen elever som skrivs in där stadigt ökat. Än är det inte lika illa som det var i början av 2000-talet. Då gick 1,5 procent av eleverna i grundsär, och en ännu högre andel på gymnasiet. Tjugo år tidigare handlade det om 0,6 procent. Politikerna tog itu med problemet. Såg till att barn och ungdomar med autismdiagnoser inte per automatik hamnade i särskolan, krävde mer gedigna utredningar.
Utvecklingen vände. Men sedan sex år ökar inskrivningarna igen. Under det senaste läsåret gick 1,3 grundsär och 2 procent gymnasiesär. Det är illa, eftersom toleransen på arbetsmarknaden för människor som har lindrig utvecklingsstörning – IQ under 70 – är minimal. Av de som lämnar särgymnasiet får ytterligt få vanliga anställningar. Kanske tre av hundra. Knappt en av fem får jobb med lönebidrag. Övriga hamnar i daglig verksamhet, eller sysslolöshet. Med tanke på de dystra framtidsutsikterna för eleverna är det av största vikt att undersöka vad ökningen beror på.
Är det bara svenskan som felas bör eleven få ännu mer stöd i den vanliga skolan. Är det så att vanliga grundskolor och gymnasier driver på överflyttning för att slippa ge dyra stödåtgärder? Eller är det så att fler elever verkligen med rätta klassas som lindrigt utvecklingsstörda? Elever med utländsk bakgrund - utrikesfödda själva eller med två utrikesfödda föräldrar - är överrepresenterade i särskolan. I grundsär är de 42 procent, jämfört med 27 procent i vanlig skola. Är det månne så att klen svenska gör att elever hamnar där? I så fall - testar då utredarna ordentligt om allvarlig språkstörning även förekommer på modersmålet?
Är det bara svenskan som felas bör eleven få ännu mer stöd i den vanliga skolan. Eller är moderaten Hanif Bali något på spåren när han tror att det är kusingiften i många generationer som spökar? Det är definitivt vanligare i flera invandrarkulturer än i den svenska.
https://www.expressen.se/ledare/oroa...ar-i-sarskola/
Citat:
I studio ett nu i afton så skulle bränderna i Sydeuropa avhandlas med hjälp av en skogsbrandsforskare som förmodligen aldrig mer får medverka i publik service, tillfrågad om orsaken så malde han på om förändrad markanvändning pga urbanisering, avsaknad av betande djur och annat trams precis som om han inte förstod vad han förväntades säga till den allt mer otålige programledaren som till slut själv fick bryta in med "visst beror det även på klimatförändringarna?" men icket, forskaren fattade inte piken utan fortsatte att gå an som om han minsann visste bättre än en programledare på P1 vad som orsakar skogsbränder!

__________________
Senast redigerad av Edgerton 2022-07-26 kl. 00:04.
Senast redigerad av Edgerton 2022-07-26 kl. 00:04.