Citat:
Ursprungligen postat av Siegfrid
Kors i taket.
Hatsidan "Vita kränkta män" kritiseras i Aftonbladet av alla.
Johannes Björk (doktorand i litteraturvetenskap) skriver under rubriken Så hånas vita kränkta män:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article15965017.ab
Facebookgruppen ”vita kränkta män” är ett intressant fenomen. Jag är överrens med Johannes Björk att den mediala klassen ger uttryck för ett hat, i synnerhet för den vita arbetarklassen. Det är således inte för intet att ”vita kränkta män” hyllas av Aftonbladet.
Vad kan man då säga om ”vita kränkta män”? Det är mest länkar till lustiga artiklar där vita män eller möjligen vita män har gjort bort sig eller har uttalat sig på ett sätt som gruppens administratör tycker bör belysas. De flesta som skriver i kommentarspåren är etniska svenskar.
Det är en blandning av journalister, mediefolk, akademiker, livsstilsliberaler, tonåringar, mammalediga och socialister. De flesta verkar som sagt vara tonåringar eller unga vuxna utan något egentligt ekonomiskt eller socialt kapital av värde. Givet detta så kan jag inte säga att det förs någon speciellt högstående debatt på den här Facebookgruppen. Det samma gäller även för twitter som mestadels är vulgärt, anti-intellektuellt, grovt och naivt. Vad jag kan se av Twitter är att det är en lekstuga för personer som vill ”komma upp sig” och använder sociala medier som ett sätt att ta kontakt med personer som har gjort sig ett namn i media. För det mesta handlar det som sagt om moraliserande över ”skitfrågor” – där de twittrande hoppas att få en kort stund i rampljuset eller att deras twittrande skall ge dem i en skjuts i karriären.
Det är inte samhällets politiska eller ekonomiska elit som syns på Twitter eller Facebook. De har ärligen ingen tid för att sitta och kasta bort sin tid i sociala medier på arbetstid. Det rör sig som sagt om tonåringar, studenter, arbetslösa och personer som drömmer om att slå sig in i media. Det som är relevant är det som sägs av mediala, akademiska och politiska aktörer som har något att säga till om och vars ord spelar roll.
Hur som helst rör det sig naturligtvis om ett klassförakt som journalisterna, i synnerhet Åsa Linderborg visar upp i Aftonbladet kultur. Samma sak ser vi på Aftonbladets ledarsidor. Det finns inget som helst intresse för hur det går för industriarbetare, grovarbetare eller undersköterskor. Åsa Linderborg blandar oftast ihop ras med klass. För Linderborg kan inte etniska svenskar vara fattiga - däremot kan icke-vita och muslimer vara fattiga. Detta är ett uttryck för en rasifiering av klass.
Således, Åsa Linderborg bidrar till en diskurs om att klass är direkt sammanlänkat med ras och genom detta så blir ”invandrare” alltid arbetarklass och ”vita” alltid överklass. Vi ser den här typen av paradox i post-marxistiska sociologiska teorin - ”Intersektionalitet”. Denna teori menar att det är en viss metafysisk identitet som är förtryckt. Kvinna, svart, homosexuell, barn, handikapp osv. Den vita mannen kan således aldrig vara förtryckt men bara förtryckande. Post-marxism kallas för Post-marxism eftersom det är en kritik mot marxismen. Jag har försökt säga detta flera gånger tidigare.
Åsa Linderborg är egentligen inte marxist, socialist eller vänster i någon egentlig mening. Hon är en kritiker av ”det vita samhället”. Hon gillar inte vita eftersom de är vita. När vita män, i synnerhet män med arbetarklassbakgrund ogillar Linderborgs yrkesgärning så är de ”näthatare” och ”rasister”. Vidare, och detta är viktigt, så är det Åsa Linderborg säger ett uttryck för LO:s åsikter. Det är LO som har placerat Åsa Linderborg som kulturchef på Aftonbladet. Schibsteds hund är Jan Helin. Jag lyssnade på Åsa Linderborg på TV4 efter hon gick ut med sin kolumn om ”hatet mot sin person” och i princip så gick det ut på att ”vita män” på grund av att de är ”män” och ”vita” även om det på slutet lindades in i någon typ av vänsterliberalt ide om att minska klyftor. Sedan skall man komma ihåg att Åsa Linderborg och den radikala LO-vänstern känner sig trängda. Jag är rätt övertygad om att Schibsted vara väntar på ett tillfälle att få köpa ut LO och sedan göra Aftonbladets ledare och kultursidor lika liberala som Expressen. Liberalerna dominerar i princip svensk media. De skulle aldrig granska alla nazistsidor, CJ-sidor och paleolibertarianska sidor – enligt dem så skall man bara lägga locket på och småhata dem då och då eller publicera något från Expo. Aftonbladet däremot vill använda lagen för att göra dem olagliga och helst kasta de ansvariga utgivarna i fängelse.
Hur som helst finns det ett klasshat. Räddast är nog LO eftersom arbetarna inte läser deras tidningar längre eller i alla fall upprörs. Sinom kort tid kommer nog LO börja kräva lönedumpning – och jag gissar på att Åsa Linderborg lär hänga på det tåget. Åsa Linderborg är inte marxist, socialist..
Men något annat - något mycket mörkare...