Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Just de som har valt Maria Ferm trot jag skiter ett rätt stort stycke i Sverige och vad som är bra för svenskarna. De är antingen helt lurade idioter som alltid rötar på något som låter snällt, eller hard core samhällsförstörare.

"...och priset för bästa insats för att höja Sverigedemokraternas opinionssiffror går till..."


...och priset för årets mest magnifika mediala klavertramp går till..."


"...och priset för att på ännu ett nytt sätt visat att integration är en omöjlig utopi, går till..."

Det känns som att priset kan gå till vem som helst, med ungefär samma skojiga effekt.

Ett pris helt inom familjen. Lögnare mot lögnare, känns som om det kan kvitta. Undras hur motiveringen skulle lyda om RMN fick priset? "För en generös och flyhänt hantering av alternativa sanningar så att hot mot det demokratiska samhället fortsatt kan bagatelliseras." Något sådant?

Tjeckist, tror jag passar bra. Politisk övervakning, förföljande av oliktänkade och allt på marxistisk grund.

Det är naturligtvis det här grävjobbet (med Flashbackmedverkan) som ska ha det stora journalistpriset http://affes.wordpress.com/2013/10/2...-de-toleranta/

Men det skulle slå mot själva hjärtat av msm och deras vänner och det förstå helt otänkbart.

Bättre då ge lögnare och förvrängare som Mossige-Norheim och Orrenius pris. Inget får störas i den lilla ankdammen.

Så tänker jag också. Det handlar om små kuggar i Apparaten, bricks in the wall, jobbare på golvet i den likriktande åsiktsfabriken. Inte några som själva styr utvecklingen eller banar sin egen väg, utan löneslavar som sitter vid löpande bandet och vinklar och censurerar enligt mall.

Konforma mobbare på Twitter-skolgården, åsiktslisor som lappar feltänkare, Stasi-arkivarier med utsvängda DDR-brallor som registrerar dissidenter. Demokratins dödgrävare, folkhemmets husbockar, UPS-buden som packar in makten över medborgarnas vardag i frigolit och skickar den till Bryssel.

Bra uttryck! Illustrerar det dogmatiska antiintellektuella inlärda arbetssättet.

Åsiktshygienist, kanske?

Väldigt fyndigt skrivet, men är inte allt detta förutsättningar för den moderna demokratien? Husbockar, arkivarier med moderiktiga byxor och åsiktslisor? De flesta SDare vill nog inget hellre än att bara byta ut byxorna på arkivarien, byta UPS mot Schenker och skicka de frigolitinslagna paketen till Eslöv istället...

Med risk för att låta uttjatad men jag måste ändå säga det igen: Det går inte att göra satir av situationen i Sverige eftersom verkligheten i sig är så absurd. Inte ens Monty Python skulle ha en chans mot PK-etablissemanget.

Låt oss bortse från massbidragsinvandringen för en kort stund. Tydligen är då de största journalistiska avslöjandena i Sverige hänförliga till:

- En mobilfilm från 2010 som visar hur blivande riksdagsmän beter sig skämmigt.

- En uppdiktad historia om "olagligt etniskt" brottsregister där journalisten ifråga verkar ha begått ett brott själv (och där sakfrågan ännu inte avgjorts helt och hållet men hela storyn verkar redan ha kapsejsat).

- Ett avslöjande om att ett svenskt börsbolag beter sig som alla andra börsbolag när det gör affärer i mindre civiliserade delar av världen.

Om jag var journalist skulle jag bokstavligen skämmas ögonen ur mig för att min yrkeskår är så gravt inkompetent att ovanstående skulle räknas som kulmen av journalistiska bedrifter i Sverige 2013.

Om jag ska vara allvarlig en stund måste jag ändå säga att detta är bra ur någon slags "väckarklocka-perspektiv".

Jag hoppas att Orrenius vinner priset eftersom det då kommer bli än mer uppenbart vilka politiska kommissarier som är s k journalister i Sverige

Jo, det är rent patetiskt. Om man tittar på alla som vunnit Pulitzerpriset för grävande journalistik så har de under lång tid och med stor möda uppdagat korruption och mutskandaler av episka proportioner. Måttstocken för grävande journalistik är väl Woodward & Bernstein som jobbade med Watergate i ett helt år innan de slutgiltigt lyckades knyta alltihop direkt till Nixon.

Men i Sverige räcker det tydligen att sitta på röven och vänta tills någon vill sälja färdigt material (en videofilm, en datafil). Sen släpper man materialet och kommenterar det, och vips har man tydligen förtjänat stora journalistpriset. Jag skulle tro att det ligger mer gediget journalistiskt arbete bakom valfritt reportage i Uppdrag Granskning. Värderingen här har skett efter hur mycket man hatar de avslöjade. Sverigedemokrater och poliser, det ger naturligtvis orgasm i byxan hos de här vänsterradikala stenkastarna som kallar sig journalister.

I skrift funkar det ganska bra med en annan stavning av sje-ljudet...

(S)hornalist