Upphovsrättsstriderna kring omslaget till Aron Flams bok ”En svensk tiger” har rönt mycket uppmärksamhet. Men hur är själva boken? Hynek Pallas läser en självutnämnd dissident som har fel i sin grundläggande tes.http://www.gp.se/1.34787812
...
Den svenska neutralitetspolitiken är förvisso navet
...
Men Flam vill blottlägga trådar som går djupare bakåt och påverkar framåt – in i våra dagar.
Så hoppar han i korta sjok till kapitel och med sökta associationer, från hur ”folkhemmet är byggt på stulet guld från mördade judar och ockuperade länder” mellan påstådd antisemitism i Socialdemokraternas DNA, förklaringar till svenskars kollektivism hos Gustav Vasa, undfallenhet för IS, flyktingfrågan och Ship to Gaza. Han beskriver i särskilt svamliga stycken hur hjältemyter fungerar för att förklara hur Olof Palme, som Flam är särskilt bitter på, konstrueras i historieskrivningen.
...
Problemet är att Flam har fel i sin grundläggande tes. Som han här, med genant raljans, försöker driva igenom på ohederliga vis.
Nej, mängden forskning som publicerats om Sveriges roll i andra världskriget är inte ”obefintlig”.
...
För Flam ger nämligen den kunskap som finns inte ”näring”. Vad han egentligen menar är att det inte göder den politiska berättelse han vill skapa. Även om jag utgår ifrån att han själv tror på sin bok så har denna ”red pill”-ambition, att dra slöjan från vår blick och visa hur allt hänger ihop, farliga dimensioner som inte går att bortse ifrån.
För dagens ”dissidenter” ägnar sig åt att med ”skoj” sanningsskarvande och hisnande antydningar tjuvkoppla historien till samtiden: så ”beläggs” att allt från flyktingmottagande till Greta Thunberg är omoralisk godhetssignalering med svår skuggsida. För ni ser ju att så har det alltid varit!!
...
Men samma ensidighet och raljans som krävs för att få klicken och swishen i det polariserade politiska landskapet innebär tvångsmässigt misstänkliggörande, avfärdande och öppet hån av de forskare och journalister som gjort det verkliga, hårda arbetet i dessa frågor. Det är skadligt.
Bustos är doktorand i nationalekonomi och Lager är nationalekonom. På Expressens debattsida (22/10) gör de ett viktigt och läsvärt inlägg om invandringens kostnader. Deras artikel är en replik på ett tidigare inlägg från vänstersajten Arena Idé. I invandringsfrågan ägnar sig Arena Idé åt tämligen flummiga kannstöperier som närmast är att betrakta som antifackliga och löntagarelaka. Arena Idés försök att beskriva de två senaste decenniernas invandring som lönsam och som en räddande ängel för välfärdsstatens finansiering saknar dessutom all verklighetsanknytning.https://folkbladet.se/nyheter/artike...anigt/8rxg45vl
...
Kostnaden för en ohållbar migrationspolitik bärs främst av arbetarklassen i städer som Borlänge, Eskilstuna, Växjö med mera, samt i utsatta områden i storstäder - Det är arbetares barn som hamnar i trängre skolor med många som har mycket svårt att klara av de nationella målen - det är arbetare som arbetar i yrken där kraven på sänkta löner ökar – Det är arbetare som tvingas bo i områden med social oro. Den senaste studien från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi av Joakim Ruist prognostiserade att kostnaden för utrikesfödda år 2018 till över 50 miljarder per år." Så hänger det ihop.
...
Försöken att lönsamhetsförklara invandringen är i sig ytterst märklig. Det har nu snart gått femtio år sedan som riksdagen bestämde att invandringen inte skulle vara lönsam. Skiftet från arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talen - som var mycket lönsam för det svenska folkhushållet - till asylinvandring drevs främst fram av LO och S som såg faror med arbetslöshet och låglönekonkurrens i den sjunkande tillväxtens spår.
...
Invandring kan skötas på ett ansvarsfullt sätt med små volymer och varsam integration som inte spär på ojämlikhet, polarisering eller kostnader. Vilket Sverige har lång erfarenhet av. Massinvandring - likt vi nu haft och har - är något helt annat. Ideologiskt babbel om lönsamhet är bara fånigt. Vill vi lösa problemen behöver vi se dem sådana som de är.
Upphovsrättsstriderna kring omslaget till Aron Flams bok ”En svensk tiger” har rönt mycket uppmärksamhet. Men hur är själva boken? Hynek Pallas läser en självutnämnd dissident som har fel i sin grundläggande tes.http://www.gp.se/1.34787812
...
Den svenska neutralitetspolitiken är förvisso navet
...
Men Flam vill blottlägga trådar som går djupare bakåt och påverkar framåt – in i våra dagar.
Så hoppar han i korta sjok till kapitel och med sökta associationer, från hur ”folkhemmet är byggt på stulet guld från mördade judar och ockuperade länder” mellan påstådd antisemitism i Socialdemokraternas DNA, förklaringar till svenskars kollektivism hos Gustav Vasa, undfallenhet för IS, flyktingfrågan och Ship to Gaza. Han beskriver i särskilt svamliga stycken hur hjältemyter fungerar för att förklara hur Olof Palme, som Flam är särskilt bitter på, konstrueras i historieskrivningen.
...
Problemet är att Flam har fel i sin grundläggande tes. Som han här, med genant raljans, försöker driva igenom på ohederliga vis.
Nej, mängden forskning som publicerats om Sveriges roll i andra världskriget är inte ”obefintlig”.
...
För Flam ger nämligen den kunskap som finns inte ”näring”. Vad han egentligen menar är att det inte göder den politiska berättelse han vill skapa. Även om jag utgår ifrån att han själv tror på sin bok så har denna ”red pill”-ambition, att dra slöjan från vår blick och visa hur allt hänger ihop, farliga dimensioner som inte går att bortse ifrån.
För dagens ”dissidenter” ägnar sig åt att med ”skoj” sanningsskarvande och hisnande antydningar tjuvkoppla historien till samtiden: så ”beläggs” att allt från flyktingmottagande till Greta Thunberg är omoralisk godhetssignalering med svår skuggsida. För ni ser ju att så har det alltid varit!!
...
Men samma ensidighet och raljans som krävs för att få klicken och swishen i det polariserade politiska landskapet innebär tvångsmässigt misstänkliggörande, avfärdande och öppet hån av de forskare och journalister som gjort det verkliga, hårda arbetet i dessa frågor. Det är skadligt.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106