Del 1
Denna artikelserie som Aftonbladet syftar tyvärr inte till att ge oss någon djupare förståelse av situationen i Landskrona, Södertälje och Borlänge. Låt mig analysera artiklarna. Natalia Kazmierska besöker Södertälje i artikeln ”
En stad med två verkligheter”. Inledningen sätter standarden för artikeln.
Citat:
Å ena sidan kommunen med hög arbetslöshet och tusentals entreprenörer med invandrarbakgrund.
Här får vi en bild av att Södertälje består av tusentals invandrade entreprenörer. Arbetslösheten har inte ökat på grund av invandringen - snarare tvärtom. Kazmierska intervjuar först en butiksägare vid namn Ayad Akrawi. Hon beskriver honom på följande sätt:
Citat:
Ayad Akrawi är slätrakad och håret är omsorgsfullt bakåtkammat. Det är han som är ägaren. Hans lycka går nästan att ta på. Han går rakryggad genom affären och ler hela tiden. (…) Ayad har bott i Södertälje i fem år. Hans fru är utbildad apotekare och hade inga problem att få jobb. Själv insåg han att han måste sadla om. Jobbet som inspektör på Transportministeriet i Bagdad tillhör det gamla livet.
Här får vi en bild av en trogen, glad och innovativ akademiker som trots den ”strukturella rasismen” lyckats öppna sin egen butik. Hans fru är också akademiker och arbetar möjligen inom det hon är utbildad för. Den andra personen som intervjuvas är illegala invandraren ”Hussein” som arbetar på svart på en krog. Hussein beskrivs på följande sätt:
Citat:
Han är i 20-årsåldern, och kom hit ensam från Irak för några år sedan. I hemlandet finns hans sjuka far och mor, som är kristna och har fördrivits från sin hemstad. De bor hos släktingar i en säkrare del av landet och enda inkomsten kommer från den lilla sädeskvarnen som de äger.– Jag försöker skicka lite pengar till min familj då och då. Men jag måste ha så jag klarar mig också, berättar han. (…) Men Hussein är ett undantag. En månad efter att han landat i Sverige spacklade han väggar och rev ner tapeter. Det var en kompis som fixade jobbet på en målerifirma i Södertälje. – Jag är duktig och lär mig snabbt. Det gick hur bra som helst, säger han. Under de fem åren som han har bott här han i princip arbetat oavbrutet.”(…) Eftersom Hussein fått nej på sin ansökan om uppehållstillstånd, måste han åka tillbaka till Irak, och vänta på att få besked om ett arbetstillstånd i Sverige. Men det går inte, säger han. Han är rädd att bli dödad i sitt hemland. Nu lever han i ett limbo där han ständigt tvingas se sig över axeln om polisen är i närheten. (…) Han drömmer om vitt jobb. Att kunna unna sig semester eller att bara kunna stanna hemma när han är sjuk.
Hussein beskrivs som en person som arbetar hårt. Han har ett gått hjärta och skickar pengar till sin familj. Han gömmer sig (i fem år!) för den svenska polisen som vill kasta ut honom från Sverige. I Irak skulle han bli dödad. Trots detta kan hans föräldrar bo i en säkrare del av landet. Det finns många gråzoner i den här berättelsen. Det gör den förvånansvärt hederlig men samtidigt beskrivs inte Hussein (möjligen implicit) som en arbetskraftsinvandrare som kom som ekonomisk flykting. Han beskrivs som en flykting under Genèvekonventionen vilket inte stämmer med verkligheten. Istället får vi den här bistra, men positiva bilden om den illegala invandraren som arbetar hårt och som inget hellre vill än att arbeta lagligt. Samtidigt som han fruktar döden i hemlandet om han skulle bli utvisad.
Artikeln:
http://valkommen.aftonbladet.se/2012/12/tvastader/
Kazmierska andra artikel ”
Flyr till Södertälje och inte till Sverige” har också politiska dimensioner. Kazmierska inleder med att beskriva en Syrisk-Ortodox gudstjänst i mycket positiva ordalag. Hon skriver följande:
Citat:
Längst bak i kyrkan bakom allvarliga vuxenryggar, springer Enkido, Ninve och de andra barnen fnissande fram till skålen med brödbitar som delas ut i slutet på gudstjänsten.
Det talas också om situationen i Syrien efter Gudstjänsten. Kazmierska lägger till följande i texten.
Citat:
Anhöriga finns kvar i infernot, där barn i samma ålder som Enkido och Ninve utsätts för våld och tortyr
Kazmierska vill alltså poängtera att till och med dessa söta barn utsätts för våld och tortyr i ett "inferno" i Syrien. Som många gånger tidigare så skall detta väcka läsarens sympatier. Det personliga porträttet syftar till att förstärka dessa sympatier. Sedan träffar hon en 16-åriga Liliarosa. Kazmierska beskriver henne på följande positiva sätt:
Citat:
En av flyktingarna som precis fått ro här tack vare ebo är 16-åriga Liliarosa, som går en introduktionsklass i svenska på Wendela Hebbe-gymnasiet. Hon lämnade Syrien för fyra månader sedan och har bara hunnit lära sig enstaka ord och fraser, så matteläraren Diana, som är kurd från Irak, hjälper till att tolka. (…) Precis som många andra nyanlända har Liliarosas familj släkt här, en farbror som är sjuk och behöver stöd från sina anhöriga. Hon håller kontakten via telefon med sina syskon, en syster och en bror som är kvar i Kamishli i Syrien där oroligheterna blir allt värre (…) ” Trots den gnagande oron ser hon lycklig ut när hon pratar om sin framtid. Livet ser vidöppet ut, som den gör för 16-åringar fulla av hopp. Hon drömmer om att bli advokat, eller farmaceut. Eller kanske skådespelerska, som Angelina Jolie. (…) Snart kommer hon att lära sig svenska och gå färdigt gymnasiet. Men än så länge vet Liliarosa inte vad Sverigedemokraterna står för, eller vad rasistiska ord som ”massinvandring” betyder. Hon vet inte heller att det finns politiker i Södertälje som går ut i tidningen och uppmanar flyktingar från krigets Syrien att åka någon annanstans. För om Boel Godner och hennes kollegor fick bestämma, skulle ebo-lagen avskaffas, eller åtminstone sättas på undantag i Södertälje. Kommunen klarar inte av att ta emot fler flyktingar nu, menar man
Liliarosa beskrivs som ”flyktingbarnet” som trots otroligheterna är glad. Hon har drömmar om att bli advokat eller farmaceut. Kazmierska tror på henne och skriver ”
Snart kommer hon lära sig svenska och gå ut gymnasiet”. Notera att "massinvandring" är ett rasistiskt begrepp enligt Kazmierska. Sedan följer en beskrivning om den hjärtlösa Boel Godner som vill avskaffa EBO-lagen och kasta ut Liliarosa från Södertälje. Efter Boel Godner har fått komma till tals så skriver Kazmierska detta:
Citat:
I lokaltidningen hyllas hon numera av Nationaldemokrater som menar att hon ger dem rätt ”på punkt efter punkt” i deras åsikter om att massinvandringen är en kostsam belastning för samhället. Dagstidningarna toppar med opinionsundersökningar som visar att Sverigedemokraterna når rekordhöga siffror.
Kazmierska försöker således sammankoppla Godner med Nationaldemokraterna. Godner bär också indirekt ansvar för att Sverigedemokraterna växer i opinionen. Vill du minska invandringen är du inte bättre än en Sverigedemokrat eller Nationaldemokrat försöker Kazmierska förmedla till läsaren.
Artikeln
http://valkommen.aftonbladet.se/2012...menmenintehit/
