Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Har läst Åsa Linderborgs dagboksroman "Året med 13 månader. 2020". Den handlar som alla vet om Linderborgs förklaring till varför hon rycktes med i Metoo och skrev några lögnaktiga artiklar om regissören Benny Fredriksson som därefter tog sitt liv. Åsa var redan från början skeptisk till Metoo och ansåg att de överdrev eller rent av ljög. En av Åsas mening är talande: jag blev min egen empiri.

Det är en intressant bok att följa hur man resonerade i mediehusen. För trådens ämne vill jag dock citera en episod. Hennes far Leif - nykter alkoholist - kom i början av 2000-talet hem till henne. Han var tandlös i underkäken och ville låna pengar. Leif beklagade sig över invandrarna i hans område. De bara lever på bidrag och kräver mer och mer och han känner sig som främling i sitt eget kvarter. Åsa svarar:

"Jag sa att alla vill göra rätt för sig. Att de flesta invandrare jobbar hårdare än många svenskar. Att 98 procent av dem aldrig begått något brott och att det främst är är de som råkar ut för rån och överfall. Att kriminaliteten har att göra med klass och fattigdom, inte kultur och etnicitet. Att Sverige är rikt, vi har råd."

"Jag ägde både siffrorna och språket, mot mig hade han ingen chans, trots att jag inte ens gick in för att debattera. Jag ville inte ha någon diskussion. Jag ville inte höra vad han trodde sig veta eller faktiskt visste, mitt ärende var att tala honom till rätta. Jag lät pappa förstå att han inte bara hade fel, han gjorde också helt fel som sa det han tyckte och tänkte. Jag fick honom att skämmas inför Amanda (det vill säga Åsas dotter. min anm.), som var stor nog för att begripa vad vad samtalet handlade om" (sid 24)

Totalt fel i allting. Var rätt så upprörande att läsa. Det var hennes far Leif som hade rätt. Trots sin doktorsexamen som hon säger så levererar hon vänsterns klichéer som sedan förd migrationspolitik bygger och har försatt de svenska systemen i kris. Med tanke på att han var nedsupen och hade förlorat jobbet på grund av nedläggning så hade hans nedgång kunnat dämpats rejält om det funnits resurser till systemen och att han fått en bättre pension och hjälp av arbetsgivaren med sin alkoholism. Det är exakt den här attityden som Åsa har som gör att vänstern och socialdemokraterna omöjligen kan företräda arbetarklassen.

Varför berättar hon det där? För att visa hur rätt-tänkande hon är? Eller vad vill hon ha sagt?

För att hennes far beskyllde invandringen som orsak till hans situation. Inslaget är en del av hennes kritik mot Metoo som anklagar män utan belägg, eller som hon säger längre fram, att kvinnorna försöker rättfärdiga sin sak genom att det är sant bara för att man säger det. Det finns ingen empiri. Och det är väl det som är upprörande: att hennes kritik mot sin fars utläggning om invandringen ska liknas med kvinnorna som på lös grund anklagar män för det ena och det andra. Vi vet genom alls slags bevisföring att Leif hade rätt.

Det vidriga med Linderborg är att hon har vetat allt det här i tio år minst, att hennes far hade rätt om invandringen och att feminismen är en cancer. Allt det har lyst igenom i dussintals artiklar, av vilka många finns relaterade i tråden från åratal tillbaka. Men karriären på Aftonbladet gick före.

Linderborg har aldrig tillhört den postmoderna vänstern utan har alltid haft mer gemensamt med den etablissemangskritiska vänstern som nu tycks börja få ett uppsving med Allard, Littorin m.fl. Dessa söker sina rötter hos Jan Myrdal och Frank Baude t.ex. vilka befinner sig lika långt från värdegrundsvänstern som AfS.

Tråkigt att inte Linderborg var 20 år yngre och tillträdde som kulturchef på Aftonbladet idag. Då hade nog den sidan blivit en bastion för den framväxande vänsterpopulismen.

Visst är det barn i centrum.

Det är bara det att många av barnen är vuxna.

Liberal, U.P.A.

Det slår mig att Åsa Linderberg och Kajsa Ekis Ekman som förment radikala, progressiva och rent av revolutionära vänsterprofiler är allt annat än nytänkare. Tvärtom är de kvar i samma gamla grupptänk som avfärdats av tidigare generationer som naivt och orealistiskt just för att de inte tänkt färdigt.

Deras argument har istället landat i att anpassas till en form av radbandspolitik där samma gamla verser upprepas om och om igen. De har nått upphöjelse genom att kunna många böner från det gamla Marxistiska evangeliet utantill. Inte att vara progressiva.

Exemplet med Åsa Linderborgs far är talande. Det viktigaste var att missionera den överenskomna Marxistiska sanningen. Inte att vara progressiv och läsa av samtiden och från en riktig genomtänkt grundinställning formulera en politik för framtiden. De säger att de tittar framåt men allt de säger och gör är att ängsligt titta på det som redan hänt. Filtrerat genom Marxismen.

Att skriva en dagboksroman är symptomatiskt för någon som inte kan formulera sig inför framtidens "utmaningar". Dåtiden är viktigare än framtiden för dessa förment progressiva.

Sticker ut huvudet genom att säga att vänstern i Sverige inte varit tillräckligt progressiva för att våga ändra en fastslagen politik som blivit obsolet. De har istället degenererat till att vakta åsiktskorridoren.

Och de få gånger som de försöker vara radikala progressiva och i takt med samtiden trampar de snett för att de fortfarande baserar sin politiska grundsyn på en förlegad klasskampsanalys som de nu försöker färglägga med en konstruerad rasifiering.

Att de nu väljer att lyfta fram rasifierade är för att vänstern fortfarande grundar sin politik på att det bara finns offer, åskådare och förövare. Offer var förr lägra klasser. Nyligen kallade svagare grupper och numera går de under benämningen rasifierade utsatta för rasism.
Åskådarna, medelklassen skall straffas med allt högre skatteuttag för att de varit passiva.
Förövarna är alltid höginkomsttagare. Förutom de kulturpersonligheter som blivit höginkomsttagare.
Brottslingar är offer i deras skruvade synsätt.

Vänstern måste radikaliseras mer för att släppa detta förlegade synsätt och ta tag i sitt politiska fundament klasskamp. De måste våga förnya sig.

Högern är inte mycket bättre som anser att låginkomsttagare alltid har sig självt att skylla och gott kan straffas med låg livsinkomst. Att de som betalar hög skatt, höginkomsttagarna, är offer och åskådarna, löneslavarna, det stora kollektivet är mindre vetande och gott kan bestraffas för det.
I grund och botten har högern anammat att vi har det klassamhälle som vänstern definierat.

Hur kommer då mångkulturen in i detta narrativ?

Vänstern behövde mer utsatta grupper för att kunna fortsätta med sin förstenade och förlegade klassanalys. In med fler fattiga i landet.

Högern nyttjar systemet för egen vinning och skiter i kollektiva värden.

Liberalisterna då?
Jo de är teoretiska idealister som saknar verklighetsförankring. Vill väl men ack så naiva.
Resultatet är att det inte fanns något politiskt motstånd bland de stora partierna för

Ett borgerligt block borde ha som en av de främsta ideologiska målen att angripa vänsterns klasskampsanalys just för att hela vänsterns politik vilar på denna gamla marxistiska klasskampsanalys.
Fundamentet för vänstern måste angripas och en modern syn på hur människor nu fritt kan forma sina egna öden påverkar samhällets hela uppbyggnad och struktur.

Och detta kommer också ta död på mångkulturen då den är det största hotet mot vår frihet.
Den frihet som vårt moderna samhälle skapat.

Liten SvD-spaning i all enkelhet. Mediakriget pågår hela tiden mitt framför näsan på oss. Jag studsade till när SvD nu på morgonen ger ett handtag till S i de nu kollapsade förhandlingarna om flyktingpolitiken och låter Morgan Johansson kritisera M och Ulf Kristersson med rubriken (bild också på M:s Kristersson) att det är som att "förhandla med en tvål" att förhandla med M. Man låter helt enkelt Morgan Johansson kasta skit på Ulf Kristersson. Som någon sa här på tråden. Man struntar fullständigt i sina läsare. Uppdraget är numera bara att backa upp den svenska vänsterliberala staten i samverkan med Bonniers och SvT-SR. Den svenska halvmesiga högern i form av M-KD+SD ses förmodligen som ett hot. Att den här högern vad gäller flyktingpolitiken stöds av 60-70% av svenska folket skiter man fullständigt i.

https://www.svd.se/ministern-som-att...la-med-en-tval

Två gamla mångkulturskritiska vänsterrävar och en etikettliberal ordar om den importerade kriminalitet som inte längre går att dölja eller önska bort.

Lars Åberg

Alla påstår att integrationen fungerar dåligt, men få erkänner att de inte vet hur man ska göra.

Tusen nya kameror är på gång i kollektivtrafiken i Stockholm, ett tecken på att tilliten minskar i ett samhälle som länge varit känt för högt förtroende människor emellan och mellan medborgarna och staten.

Medan politiker, medier och forskare försökte förklara ett förändrat politiskt landskap med mänskliga fördomar, strukturell diskriminering och socioekonomiska orättvisor bortsåg de länge från det uppenbara.

Den tilltagande oron hänger framför allt ihop med två saker: välfärdens urholkning och brottslighetens utbredning.

De kameror som sätts upp lite här och var på offentliga platser ska förbättra tryggheten, men innebär ett erkännande av att kontrollen gått förlorad. Otryggheten är nu så stor att människor måste övervakas.
...
Men att välja en brottslig bana är inte någon självklarhet eftersom de flesta med dålig ekonomi inte begår brott. Andra samband verkar tydligare, som att kriminella ungdomar växer upp i kriminella släkter. Den organiserade brottsligheten är internationell och inflyttad, den har inte uppstått ur orättvisor i Sverige.
...
I debatten om otrygghet finns en tendens att beskriva förövarna, och inte deras offer, som utsatta. De flesta inser det sociala arvets betydelse och att en dålig uppväxt kan leda till ett skakigt liv.

När många barn växer upp i olämpliga miljöer belastas också välfärden på ett sätt som den inte klarar av.
...
Tänk om det är så att människor inte begår brott för att de är fattiga utan är fattiga för att de begår brott? De har kanske struntat i skolan och satsat på en osäker verksamhet som är farlig och ger dem ett fattigt liv, intellektuellt, kulturellt och socialt. De har valt att leva på ett annorlunda vis när de kunde ha lärt sig något mer användbart än att hota människor och stjäla deras ägodelar.
...
Om det verkligen skulle stämma att fattigdom leder till brottslighet bör man minska fattigdomen, ett begrepp som i Sverige dessutom är relativt.

Eftersom många pensionärer har sämre ekonomi än de kriminella skulle man här kunna tänka sig en ordentlig omfördelning.

Många anställda i butiker och inom vården borde få rejäla löneförhöjningar i preventivt syfte. Kanske skulle det till och med kunna bli samhällsekonomiskt lönsamt att muta dem som missköter sig, och som får sitt beteende legitimerat med socioekonomiska argument, med så kraftigt höjda bidrag att deras status som utsatta försvinner.

Tills vidare skruvar vi upp nya kameror och fortsätter att bedriva samma gamla obrukbara integrationspolitik, som vi ägnat åt oss under fyrtio år utan att fråga vad den ska gå ut på.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...arande-en-gata

Widar Andersson utifrån SOM institutets senaste rapport Regntunga Skyar

Enligt SOM-undersökningens mer än 10 000 besvarade frågeformulär så anser 61 procent av medborgarna att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det är den högsta andelen som någonsin uppmätts i SOM. Tidigare år - och även parentetiskt i årets rapport - har det inte varit ovanligt att försöka relativisera den negativa synen på Sveriges utveckling genom hänvisningar till att de som är kritiska till invandring, står långt till höger, bor på landet och är lågutbildade är överrepresenterade i den negativa gruppen.

Relativiseringar av det slaget har alltid provocerat mig; skulle människor med sådana egenskaper vara mindre värda och inte så mycket att bry sig om?

Överfört till det stora politiska fältet tror jag att den här sortens omedvetna eller medvetna försök till bortförklaringar av uppfattningar inom stora medborgargrupper är den dominerande orsaken till partipolitikens dramatiska förtroendetapp på senare år.
...
Medborgarnas oro för kriminalitet har rusat i höjden under året som gått. Missnöjet med den misskötta invandringen är sedan länge rekordhögt. Det här är på allvar och det här behöver vara den statliga politikens kärna. Coronapandemins margrepp om arbete, företagande och tillväxt i ekonomin är ingen flyktväg för en handlingsblyg regering. Tvärtom riskerar problemen att fördjupas och förvärras. Ingen regering kan räkna med att i längden välja sin agenda. Varje regering har däremot behov av att väljas av den riksdag som folket har valt.

https://folkbladet.se/nyheter/artike...-folk/4r18673l
https://som.gu.se/publicerat/bocker/regntunga-skyar

Petter Birgersson

En gärningsman ska bedömas utifrån allvaret i det brott som är begånget, inte efter sin ålder. Den särskilda hänsynen till unga gärningsmän, tänkt att ge den som hamnat snett en chans att få rätsida på sitt liv, har blivit till något som underlättar grov hänsynslös brottslighet. Ett grovt brott är på många sätt ett allvarligare tecken desto yngre gärningsmannen är. Om empatin inte finns, så är den svår att laga, tyvärr.

Gärningsmän måste alltid främst betraktas som gärningsmän, ansvariga för sina egna handlingar, där dessa handlingar är utgångspunkten för samhällets reaktion. Unga förövare ska inte få några typer av straffrabatter, tvärtom ska de få ett tydligt besked om att myndigheterna inte kommer att släppa greppet om dem. Vilken typ av institution som lämpar sig är en annan sak, traditionellt fängelse blir gärna både en merit och utbildningsplats för vidare brottslighet.

Att börja med att betrakta gärningsmän som offer är en fullständigt felaktig och farlig utgångspunkt. Den egna terapin, behandlingen av de egna demonerna och de eventuellt egna erfarenheterna som brottsoffer eller avsaknad av kärlek från föräldrar, måste komma efter insikten om att allt eget handlande är eget ansvar. Syndaren kan förlåtas om ångern är genuin, men synden kan aldrig förlåtas. Utan den insikten kommer ingen gärningsman att komma ut som god medborgare.
...
Om det dessutom är så att de som inte är ruttna inte vågar vittna eftersom samhället saknar förmågan att skydda dem från de ruttna, då är matchen mot kriminaliteten tyvärr på väg att förloras.

Om vändningen ska ske någon gång börjar det i synen på vilka som först ska värnas – brottsoffer och vittnen. Brottsoffren ska inte vara de som tvingas byta skola, flytta och bli rädda för resten av livet. Det är till dem som samhällets resurser för skydd och stöd ska riktas.

https://www.ystadsallehanda.se/ledar...offer-6b9f02e8

Opinionen mot att invandrare ska få frikostigt utdelade frikort med hänvisning till socioekonomiska orsaker börar få rejäl vind i seglen och etablerade opinionsbildare från alla håll vågar numera lufta ämnet problematisk mångkultur som resultat av oansvarig massinvandring.

Här har vi så en ny spelare som kanske kan bli någon att räkna med framöver. Måns Johansson kallar sig TAN-vänster, tänkte alldeles för fritt för att kunna stanna kvar i Vänsterpartiet (de börjar bli några stycken nu) och han gör ett allvarligt menat försök att opinionsbilda mot intersektvänstern och för en verklighetsbaserad vänster. Programförklaringen från i våras:

Varför är migrationsfrågan så central för den TAN-vänster som måste skapas i Sverige?

En enkel fråga som kräver ett svar. Min egen aktivitet på twitter har ffa handlat om migrationen, det är den frågan som driver min aktivitet här.

Låt mej försöka besvara varför.

Migrationspolitiken, samt dess efterföljande integrationspolitik, är det politikområde som har störst inverkan på Sveriges framtid just nu.

Finanspolitik berör finanser, bostadspolitik berör boendesituationen och arbetsmarknadspolitiken berör arbetsmarknaden.

Men migrationspolitik berör alla dessa områden & det med besked. En stor del av budgetunderskotten vi har beror på migrationens kostnader, en stor del av arbetslösheten beror på migrationen & en stor del av boendekrisen beror på migrationen. Migrationen berör alla dessa områden.

Och det med besked. Dessa områden KAN INTE LÖSAS utan att lösa migrationsfrågan. Detta därför att vi som västerländskt land med ett liberalt ramverk i fråga om lagar och förordningar har inte verktygen för att lösa dem. De drastiska åtgärder som krävs finns inte i verktygslådan.

Den andra orsaken är att migrationsfrågan är vad som just nu driver befolkningen högerut. Detta pga att lösningar på migrationsfrågan än så länge bara återfinns på högersidan. Detta leder till att en massa egentliga vänster/soss- väljare börjar se sig till höger för en lösning.

Detta leder inte bara till fler röster för högerpartier, det leder även till att de blir mer öppna för annan högerpolitik, såsom privatiseringar och marknadiseringar, etc. Det är så tribalism funkar, man tar intryck av sin omgivning, framförallt när man redan litar på den.

Den tredje orsaken är att vänsterpolitik är omöjligt att föra om Sverige anpassar sig till att bli mångkulturellt. Vänsterpolitik fungerar bara i demokratiska länder när de är kulturellt och identitärt homogena.

Identitära skillnader förhindrar helt ock hållet ett fokus på klasskillnader, och tvingar befolkningen att rösta efter grupptillhörighet. Om migrationspolitiken fortsätter och Sverige anpassar sig till att bli mångkulturellt, då kommer Sverge gå demokratiska Israels väg.

Högern kommer fullständigt dominera både då den är beredd att appellera till identitet, samt att identitetskonflikter prioriteras högre än klassfrågor.

Sverige kommer bli ett konservatisktiskt högerland för generationer frammöver. Åtminstone den svenska delen.

En kurskorrektur kommer komma. Frågan är bara vem som tar tag i det. Just nu ser det ju ut som öppet mål för högern. Det är en skam, vänstern borde ta sitt ansvar och erkänna vad man gjort fel samt försöka åtgärda det.

Att i efterhand försöka urskulda sig när man samtidigt varit med om att både skapa problemet OCH att försöka förhindra en lösning på det (genom att antirasista som om det fortfarande vore 1990), det är under all kritik.

Faktum är att det är diskvalificerande för framtida regeringsbildningar.

Därför måste TAN-vänstern växa. Och jag vet om att det finns en massa TAN-vänster därute bland alla SDare och andra. Ni förtjänar ett alternativ som erkänner eran oro och intressen som legitima, och som driver era frågor på era villkor.

https://twitter.com/mans_johansson

Från igår:

Och kom ihåg; det materiella tillståndet tvingar fram nationalismen, och vi kommer inte kunna undkomma den.

Frågan står därför mellan vilka former av nationalism vårt land väljer.

Kulturnationalism? Republikansk nationalism? Välfärdsnationalism? Chauvinistisk nationalism?

https://twitter.com/mans_johansson/s...73026885984258

Dessa två länder [Kina och Indien] är intressanta expempel. En är en diktatur och den andra en demokrati. En domineras av en 90% stor etnokulturell identitet, den andra har en stor pluralitet på 40%. Ett land fungerar bättre än det andra.

https://twitter.com/mans_johansson/s...92692337537024

Snarare är nationalism som ideologi ett behov som uppstått när den liberalprogressiva kartan utmanat verkligheten tillräckligt mycket och funnits otillräcklig.

Det var med andra ord inte oundvikligt att detta skull ske.

https://twitter.com/mans_johansson/s...72435006824448

Att den moderna demokratin föddes tack vare nationalismen glömdes bort, samt att demokratin kräver just den nationella subjektet.

Det ska dock sägas att nationalismens uppsving inte kommer från naturlig ideologiutveckling inom etablerade ideologier.

https://twitter.com/mans_johansson/s...72065736126464

Detta är en jordbävning i jämförelse med ett par år sedan bara, då nationalismen ansågs vara detsamma som chauvinistisk etnonationalism och ett hot mot demokratin.
Nu har begreppet breddats och rymmer en rad olika former av nationalism.

https://twitter.com/mans_johansson/s...71889378115585

1. Nationalism är grundstenen för demokratin.
2. Länder med stark nationsbehörighet upplever högre social tillit.
3. Nationalism kommer i olika former, från liberal till välfärds till kultur till chauvinistisk nationalism.

https://twitter.com/mans_johansson/s...71337399422977

Kära nån, har han läst på Flashback?

Detta, att Lag&Ordning och fred är de mest fundamentala rekvisiten för att ta samhällen ut ur fattigdom är så uppenbart, att det krävts lång akademisk utbildning för att istället tro att det är fattigdom som ger kriminalitet.

Det tog också lång tid för många att förstå att utbredd alkoholism skapar fattigdom istället för den mediepopulära teorin att fattigdom skapar alkoholism.

Samma idag med allt missbruk. Det är orsaken till problemen inte konsekvens av problemen.

Också mångkulturmissbruket skapar fattigdom.

Bakom missuppfattningarna ligger hela tiden progressiva teraputiska idéer. Det är bakomliggande faktorer som förklarar missbruk och kriminalitet. Som fattigdom, utsatthet och auktoritära lärare under skoltiden. Eller bulimin eller något annat offerskap. Hur fan ska landet Sverige komma tillrätta med sina problem om människor inte ens ska anses ansvariga för sina handlingar? Det går ju inte. Jag tror att den sjukliga psykologiseringen - som är ett sätt att visa hur modern och upplyst man är - förhindrar en riktig verklighetsuppfattning. Man ser inte skjutningar och bilbränder för vad de är utan de förvandlas till individproblem. "Oj vad synd det måste vara om den här killen", sade Dan Eliasson. Jag tror det är kört för landet Sverige. Man kommer inte åt de eliter i landet som är ansvariga för eländet. De har förskansat sig i en sorts bunker. Med manövrer som DÖ och JÖK:en har de klustrat ihop sig och vunnit tid. Men det går inte hur länge som helst.