Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag förstår såklart värdet i att inte stärka premisser som man själv vill motarbeta, men upplever inte att detta misstag är kategoriskt förknippat med processen att bemöta vänsterns icke-argument. Därför anser jag inte att citatet ger någon förklaring av någonting, eller någon egentlig vägledning. Det hade räckt med den vaga och intetsägande punkt 1 ifall man bara ville påpeka att det är ett misstag att vara kontraproduktiv.

Det händer förstås ofta att olika naiva mjuk-konservativa typer mer eller mindre avsiktligt stöder PK-vansinnesdoktrinen men citatet lyckas bara med att påstå att de gör fel, inte som rubriken antyder att erbjuda någon information, förklaring eller analys. Vad ska man göra istället? Hur gör man för att inte vara en sån här dum "konservativ"? Menas verkligen att man inte ska bemöta cancervänstern i debatt eller är det hela bara en enkel och tämligen intetsägande beskrivning av att s.k konservativa ofta gör detta på ett otillräckligt sätt? Ett misslyckat "meme" utan punchline alltså.

Kanske är det bättre i kontext.

Jag delar för övrigt inte uppfattningen att det är så ödesdigert att i svepande talspråkliga termer påpeka att "AFA är ju lika goda fascister själva" eller "BLM är själva rasister". Jag vill kalla det defaitism och överanalysparalys att ställa så höga krav på språklig precision. En motvilja att acceptera tidens tröghet som en nödvändig faktor bortom vår kontroll. Otålighet. Också ett slags bristande kollektivt självfärtroende i perfektionismen. Noll tilltro till medmänniskors förmåga att någonsin se nya samband eller möta varandra i en kommunikation på egna premisser (utan ett externt ramverk av omöjliga språkliga kriterier vilket i sig kanske är vansinnes-PK-idiotins kraftigaste och mest lömska premiss). Reduktion av tänkande varelser vars förfäder byggt civilisationen till partiska automatiska djur. Vad finns att bevara om vi är så dåliga? Jag tror helt enkelt att vi är dynamiska nog att tänka exempelvis både "BLM hycklar när de pratar om rasism" och "Det som kallas rasism är egentligen till stor del ett allmänmänskligt naturligt statistiskt fenomen och begreppet har använts som ett propagandaord emot oss" samtidigt.

Ursäkta 51 redigeringar, har ringrostig språkapparat

Det är i allra högsta grad vad det är fråga om. Hela den postkoloniala begreppsapparaten är relevant för vita i västvärlden på ett sätt som "konservatism" eller "klassisk liberalism" helt enkelt inte är.

Är det vår underordning som ska bevaras? Ska vi agera som atomiserade individer mot kollektiv som uppenbarligen HATAR oss som grupp?

"SJW"-ideologin får iallafall betraktas som ett försök att lösa verkliga problem. Den erkänner att verkligheten inte matchar den liberala kartan och att någonting måste förändras. Dock lyckas den bara föreslå ännu mer världsfrånvänd abstraktion, alltså ännu mer av det som skapade problemet från början.

I tysk polemik under efterkrigstiden fanns en tendens att förstå moderniteten som vår tids motsvarighet till antikens gnosticism. Förra året kom en bok på engelska om de här diskussionerna, Willem Styfhals' No spiritual investment in the world: Gnosticism and postwar German philosophy. Här kan man läsa en intervju med författaren som tar upp en del av poängerna. Man kan också hitta boken som PDF på nätet.

Utifrån detta kan man förstå sånt som "rasrealistisk" progressivism på 1800-talet och libertariansk Sargon-ideologi idag som en passiv acceptans av en tilltagande gnosticism. Man accepterar rasskillnader, men har samtidigt en progressiv världsbild som universaliserar mänskligheten. Mänskligheten är alltså en enhet, med ett gemensamt slutmål, men samtidigt rejält olika i förmåga på gruppnivå. Det landar i att naturen har försatt människan i en ond och orättvis ordning, kongenialt med gnosticismens tro på en ond demiurg.

SJW-typer vill få ordning i den här uppenbart ohållbara metafysiken genom att aktivt bygga himmelriket på jorden. "Om Gud/naturen inte är med oss får vi lösa det här själva". De delar den progressiva universalismen, men försöker iallafall, inifrån den världsbilden, att skapa ordning och balans.

Kort sagt är SJW:ism fel, men åtminstone inte lika uppenbart fel som klassisk liberalism och rationalism. Sargon-typer erkänner inte ens att problemet existerar, utan nöjer sig med att kalla dem som klagar för korkade och att förespråka rationalitets- och vetenskapstro (dvs, abstrakta modeller före den påtagliga verkligheten). Båda grupperna har samma felaktiga utgångspunkt, men SJW:arna erkänner iallafall att någonting är galet.

Intellektuella mångkulturkritiker från Afrika och Mellanöstern upptäcker snabbt att eliten från deras hemländer lever och tänker som vanliga vita i Västeuropa och USA. Däremot agerar denna elit mot att befolkningen anammar dessa vanor. Denna sorts förtryck finns på alla nivåer ner till familjen där pappan gärna vistas ute medan mamman och döttrarna ska vara hemma eller bara få vistas ute med slöja. Förklaringen är att så länge folket litar på samhällseliten, som ovetandes av folket styr utifrån egna privata intressen, så kommer inga initiativ till förändringar att ske. Staten och dess maktelit kan aldrig fungera så att den lär enskilda individer att ta rationella val för bästa utfall. Den absoluta fattigaste delen av USA utgjordes av 100 procent vita. Denna insikt var Thomas Sowells skäl för att lämna marxismen.

Ser vi till somaliesvenskarna så ska de av princip stämma samhället om man inte fått rätt hjälp. Upploppen i Göteborg handlar om det. Vi kan ta det vidare till Afrika och Mena-området, de ska stämma Väst för att man inte lyckats. Men kompensationen för att dessa människor ska lyfta kan aldrig vara att vita ändrar sina levnadsvanor eller tänker på ett visst sätt. Att arbetarklassens barn i väst gjort en resa beror ju på dessa individer själva. De goda reformerna har varit att göra detta möjligt på så sätt att underlätta den egna fliten. Inte att förlita sig på andra.

Förlåt en petimeter men 40 acre är snarare drygt 15 hektar om jag har räknat rätt.

En acre=0.4 hektar ungefär.

Du har naturligtvis helt rätt.

Men min poäng är att land delades ut ännu under 1900 talets inledning mot en mindre avgift. Alla fick delta i utdelningen och uttryckligen även svarta. Men alla människor har dock inte förutsättningar att bli självägande bönder bara därför att de blir landägare.

Ja & Ja. Men rent seriöst, börjar det inte kännas som om tiden för debatt närmar sig sitt slut?

Bäste Thulin - Hur kan ni säga så när debatten inte ens har börjat? Vi väntar alla på Godot (mediakriget om mångkulturen)

Debatt finns egentligen bara inom varje solidarisk ingrupp. Resten är förhandling eller diktat.

Solidaritet är alltid förenat med grupptryck, om att bestraffa och fostra den som sviker det gemensamma. Det måste vara mer kostsamt att fega ur från gruppens försvar än det är att vika sig för yttre tryck. Vänner låter inte vänner vara ovänners nyttiga idioter.

Vad gäller förhandlingarna och diplomatin, fungerar dessa ju bättre om man förstår att man aldrig övertygar någon om annat än att agera egenintresserat.

Jag kanske är lite överdrivet svartpillrad just nu, kanske jag bör ta några extra djupa andetag.

Jag tror det var Wittgenstein som sa att de flesta frågeställningar inte får en lösning pga. att man kommer på ett bra svar. Utan istället gör utvecklingen att själva frågan blir irrelevant.

Vi får se.

Hmm, det där var en käftsmäll som heter duga.
Så är det ju förstås.
Hur ska ett mediakrig om mångkulturen kunna uppstå i Sverige under den premissen?

Om alla debattörer i media skulle tillhöra samma "solidarisk ingrupp". Jag tänker alltså här på det svenska folket & de som väljer att vara solidariska med denna grupp, inte Wolodarski & Co.