__________________
Senast redigerad av Lantarbetaren 2020-05-10 kl. 12:40.
Senast redigerad av Lantarbetaren 2020-05-10 kl. 12:40.
Kulturkampf (tyska för ’kulturstrid’) eller kulturkampen betecknar de konflikter om förhållandet mellan, den vanligen romersk-katolska, kyrkan och liberala, nationella rörelser som pågick i Europa under senare hälften av 1800-talet. I Sverige åsyftas mest Tysklands politik och officiella hållning till sekularism och Romersk-katolska kyrkan åren 1871–1878, under kanslern Otto von Bismarck men begreppet används även för liknade konflikter i andra stater, exempelvis Schweiz.https://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturkampf
Han minns alltför väl händelserna som ledde till att han som tolvåring 1970 lämnade hemlandet Polen...https://www.jfm.se/50-ar-efter-uppbr...anjen-i-polen/
...
en händelse som etsat sig fast i minnet var det beryktade tal som Gomulka, kommunistpartiets och därmed landets ledare, höll den 19 juni 1967. Talet, där han kallade de judar som sympatiserade med Israel för sionister och femtekolonnare, blev den omedelbara startpunkten för den antisemitiska kampanjen.
...
Familjen Sieradzki levde ett traditionellt judiskt liv. Pappan gick varje Shabbes (sabbat) till den närliggande synagogan. Föräldrarna jobbade i en judisk firma. De pratade jiddisch med sönerna som svarade på polska. Umgängeskretsen bestod nästan bara av judar. Pojkarna gick i den judiska Peretz-skolan.
...
”Vi, liksom flera andra familjer, levde i ett judiskt isolat. Man undvek därmed de negativa attityder man kunde mota från omgivningen, dock inte alltid och överallt. Andra levde som polacker och låtsades som om de inte visste att de var judar eller förträngde det – tills den antisemitiska vågen kom”.
...
För Henriks föräldrar fick kampanjen inga direkta konsekvenser och de hade kunnat stanna kvar i Polen om de hade velat.
...
”I Lodz fanns knappast någon judisk partimedlem som innehade någon befattning. Ändå utvandrade man på grund av sin judiska identitet. Man frågade sig: Hur ska våra barn kunna växa upp i denna miljö?”
...
Repressionen ökade (plakatet på bilden intill säger ”Sionister till Israel”. Från ett dåtida partimöte).
– Samtidigt upplevdes det som en befrielse av många. Nu var vi tvungna att lämna landet. Alla i vår bekantskapskrets utvandrade. Det blev ett slags gruppbeteende. Alla formaliteter kring utresan tog nästan ett år. Man fick skaffa intyg på att man inte var skyldig för hyra, gas och el, inte ta med sig nya varor, varken polska eller utländska pengar.
”Det fanns så många förnedrande bestämmelser. Och vi var tvungna att frånsäga oss vårt polska medborgarskap”.
Även vid gränsen utsattes judar för förödmjukelser, inte Henriks familj, men andra. En del kroppsvisiterades. Och vissa tulltjänstemän ville ha mutor.
...
Till Malmö kom familjen via Judiska församlingens försorg i maj 1970. Av betydelse var att här fanns en församling, en synagoga och att judar från deras stad hade kommit hit. Att bli medlem i församlingen blev en självklar kontinuitet på det liv man hade levt i Polen.
...Familjen Sieradzki levde ett traditionellt judiskt liv.
...
”Vi, liksom flera andra familjer, levde i ett judiskt isolat. ...Man frågade sig: Hur ska våra barn kunna växa upp i denna miljö?”
...
Till Malmö kom familjen via Judiska församlingens försorg i maj 1970. Av betydelse var att här fanns en församling, en synagoga och att judar från deras stad hade kommit hit....
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106