Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Fast Oskarsson är nog en för svår motståndare för de flesta hycklande och oärliga människor, det jag har hört och sett från henne imponerar på mig. Hon verkar både smart och ärlig, en både ovanlig och farlig kombination.

Hon skulle ju sopa banan med folk som skriver böcker med syfte att mörka samhällsförfallet.

Ett tips är att lyssna på podden mellan Scylla och Karybdis där hon bland annat diskuterar om det finns någon svensk kultur. Hon har inte samma syn som Lomfors på den saken.

Ska väl erkänna att jag inte precis satt mig in i Oscarssons göranden och låtanden, och nu när jag läser på lite om henne framstår hon som en sådan här vänstersosse med skinn på näsan. Förmodligen trots det PK, men troligen med en snäppet mer nykter, nyanserad syn på saker än majoriteten karriärister i det kvasisolidariska toppskiktet.

Det är även min övertygelse att de flesta verkligt smarta människor är ärliga, fast inte nödvändigtvis tvärtom. Det är svårt att blunda för sanningen, sådan man ser den, trots att det betyder att man tvingas göra våld på andra uppfattningar, eller åtminstone revidera dem. Tror att vissa intelligenta lever efter devisen "be true to yourself". Det gör dem mindre dogmatiska.

Hur imperier byggs

För de som är intresserade av hypotesen om Det Liberala Imperiet så rekommenderar jag följande långa intervju med den brittiske historikern Peter Cain. Det är en stillsam berättelse om hur de finansiella intressena i The City of London finansierad och styrde imperiets politik.

https://m.youtube.com/watch?v=-oDHnr-bOLM

De som tar sig tid att lyssna får höra om hur investeringarna i Suezkanalen mm tvingade britterna att ta över Egypten och styra landet. Vi får också en påminnelse om att det i själva verket var det brittiska ostindiska kompaniet som erövrade Indien och styrde landet genom en privatarmé i nästan hundra år innan kronan tog över kontrollen.

Ska man ta kontroll så måste man börja med medierna. Det vet varje kuppmakare med självaktning som naturligtvis först tar över kontrollen över TV och radio.

Apropå regeringens strategi:

– Möta den demografiska utmaningen
Det innebär att vidta åtgärder inom ett flertal politikområden för att klara
den demografiska utmaningen i dess ekonomiska och sociala
dimensioner.

Man inser lätt att med den förda Coronataktiken kommer köttberget att fasas ut snabbt och effektivt.

Mer effektivt än i många andra länder. Vår progressiva regering visar framfötterna igen.
Ja inte att de gör det utan att de får folket med sig till den milda grad att popularitets och förtroendesiffrorna ÖKAR när den gamla generationen nu erbjuds ättestupan.
Naturlig och framförallt hållbar eutanasi. Utan politiskt motstånd.
Det måste imponera på andra länders politiker.

Kan det nu innebära att mångkulturen inte längre är aktuell då den demografiska utmaningen nu löses i rekordfart? Att man istället inför ett hållbart eutanasiprogram för den äldre problembefolkningen då det verkar vara helt i väljarnas linje på problemlösning.

Socialister med nationellt fokus och som välvilligt inför eutanasi? Tycker jag känner igen det.

Jörgen Huitfeldt skriver långt och bra om mediakriget FÖR mångkulturen. Om medias roll och bevekelsegrunder. Just i dessa deprimerande dagar är det fantastiskt trevligt att få ta sig an något matnyttigt som är helt Corona-befriat.


Ja varför kan man undra.



Självklara men ändå så befriande tankegods vi skönjer här. Hela samhällsdebatten om mångkulturen är perverterad och riggad från första början.

För varje psykotisk, fradgatuggande debattör eller politiker som stått i Aktuellt under åren och framfört de lögnaktiga och hjärndöda argumenten "invandringen är lönsam, invandringen lönar sig på sikt, mångkultur berikar, kompetensregnet har anlänt, invandringen är en liten utmaning nu men en vinst på sikt, vi behöver invandring för att få människor som tar hand om oss på ålderdomen" och bla bla bla så är det enda de har åstadkommit att släppa fram ett gäng "jorden är platt" människor och alla som har ifrågasatt grundbulten för debatten har rasitstämplats. Om jag förstår Huitfeldt rätt så skulle han nog säga att det är "jorden är rund" personer som släppts fram i debatten. Givet att vi nu har samma säkra facit beträffande jordens form som vi har om invandringskonsekvenserna så tycker jag "jorden är platt" känns mer adekvat.

Hela Huitfeldts inlägg bör läsas. Ett måste för alla som vill försöka behålla någon form av normalitet i en onormal värld. En själens rening till påminnelse om att mediakriget om mångkulturen kommer att fortgå även post-corona.

https://axess.se/magasin/default.asp...1#.XoNXAiWezDv

Det ser ut som liberalismen faller sönder samt att Kina nu kommer gå om västvärlden. Vi förlorar just på grund av vår liberala kultur, icke-produktiva ekonomi och fixering vid Mellanöstern och särintressen. Det blir inte bättre av att vår elit är oförmögen till att försvara oss mot ett virus. Detta förstår såklart inte liberalerna. Lotta-Ilona Häyrynen på Aftonbladets ledarsida;

Det kommer naturligtvis inte bli någon uteslutning av Ungern ur EU. Sverige kommer antagligen så väldigt ensam som "humanitär stormakt". Carl Bildt vill ha en "global institution" som ersätter WHO;

Bildt får så stöd av liberalerna på Expressen;

Skälet till varför de vill ersätta WHO beror på att länder som Kina och Indien samt större delen av världen utanför västvärlden har fått inflytande och de är inte liberala. Dagens Nyheter erkänner nu detta i en antikinesisk artikel;

Erkännandet är viktigt eftersom DN medger att kineserna inte skjuter lösplugg och att de bör behandlas som just en stormakt. Då är frågan - kommer de svenska liberalerna verka för att Kina skall isoleras ekonomiskt? Nej! Det är helt orealistiskt eftersom de måste få med sig USA. I USA vill eliterna fortsätta köpefesten av billig elektronik från Kina, Indien och Asien. Vidare bryr sig inte USA om länder är "demokratiska". Om Polen och Ungern gör livet surt för liberaler är inte heller något som är en prioritet för dem.

.....
Annars är jag mest förvånad hur lite ledarskribenterna på de liberalerna tidningarna vet om Kina. Kina är den sista intakta civilisationen från prehistorisk tid. Egypten, Mesopotamien och Indien finns inte mer. Han-kineserna enades under Xia dynastin för drygt 4000 år sedan. Sedan följde en lång rad han-kinesiska statsbildningar i det som är idag utgör Kina. Kejserliga Kina föll med Qing dynastin (1636-1912) efter en lång rad konflikter under 1800-talet som underblåstes av västvärlden. Bland dem återfinns Opiumkrigen, (1938-42, 1856-60), Taiping upproret (1850-64), Sino-franska kriget, (1884-85), Sino-japanska kriget (1894-95) och Boxer-upproret (1899-1901).

Många liberaler i svensk media är vänligt sinnade till Taiwan och KMT utan att veta något om Taiwan och KMT. Ett par år före Sino-Japanska kriget (1894-95) grundades nationalistiska organisationen Kuomintang (KMT) förespråkade en modern kinesisk nationalism och var öppet för kinesiska socialister, liberaler och konservativa. KMT mål var att Kina skulle vandra den väg som imperialistiska Japan (1868-1945) många år tidigare hade vandrat. Qingkejsaren Guangxu (1871-1908) lyssnade till Kuomintang (KMT) och det beslutade om 100 reformer som skulle modernisera Kina. År 1898 sattes kejsaren i husarrest av den kinesiska aristokratin. Aristokratin vägrade modernisera landet. Från 1898 till 1912 styrde aristokratin Kina med järnhand vilket skapade mycket ilska hos många.

Åren 2011-12 avsatte KMT den Qingdynastin och där med aristokratin med en kupp. De lyckades med detta på grund av stöd från USA, Storbritannien, Tyska imperiet (1871-1918) och Ryska imperiet (1721-1917). Efter revolutionen styrde Kuomintang Kina från Beijing. År 1916 var situationen kaosartad eftersom många av de kinesiska provinserna kort efter revolutionen utropat självständighet. Bland dessa provinser återfanns Tibet. År 1921 bildades Kommunist Partiet (CPC) i Shanghai. De var tidigare medlemmar i KMT. Många hade deltagit i den lyckade revolten mot Qingdynastin. KMT och CPC etablerade ett samarbete och styrde sedan tillsammans. År 1927 anklagade KMT det Kinesiska Kommunistpartiet för att gå Sovjets ärenden. Vilket var sant. Kommunistpartiet anklagade i sin tur KMT för att gå Weimar-Tyskland och Storbritannien samt andra europeiska staters ärenden. Detta var naturligtvis också sant. Detta resulterade i det första kinesiska inbördeskriget (1927-1936) mellan Kommunisterna (CPC) och Nationalisterna (KMT).

Det kinesiska kommunistpartiet fick stöd av Sovjet. KMT fick först stöd av Weimarrepubliken (1918-33) men fick sedan stöd av Nazityskland (1933-45) fram till 1936. Så varför upphörde Nazityskland stöd till KMT? År 1936 tog Japanerna sin chans (vilket Tyskland uttryckte mycket missnöje med) och ockuperade stora delar av Kina. KMT och CPC slogs sedan tillsammans mot Japan.

När den japanska ockupationen av Kina år 1945 upphörde träffades KMT:s ledare Chiang Kai-Shek och CPC:s ledare Mao Zedong för fredssamtal. Kort efter kriget ställde sig USA på KMT:s sida och Sovjet fortsatte att stå bakom CPC. Kina fick nu ett andra inbördeskrig (1946-50) vilket CPC vann. År 1949 lämnade KMT det kinesiska fastlandet och etablerade en nationalistisk exil-republik i Taiwan. Taiwan höll inte fria val förrän 1996. Sedan 2000 har den senaste åren har en taiwanesiska eliten odlat en taiwanesisk identitet snarare än en kinesisk identitet.

Kina (förutom Taiwan) styrdes från 1950 ensamt av det Kommunistiska Partiet (CPC). Fram till 1961
införlivades alla självständiga kinesiska republiker in Kina. Här återfinns Tibet som införlivades i Kina 1950 efter självständighetstiden (1912-1950). Det som Kina gör mot Tibet är naturligtvis oförsvarbart.

Den kinesiska regeringen under Mao Zedong (1950-1976) bedrev en bedrövlig utrikespolitik. Kina gav sig in i Koreakriget (1950-53) och Vietnamkriget (1965-69). De misslyckades att uppnå sina mål. Kina försökte införliva två historiskt kinesiska provinser i Himalaya år 1962 men Indien lyckades försvara sina delstater. Från 1974 till 1991 befann sig Kina i en gränskonflikt med Vietnam som varken gynnade Vietnam eller Kina. Konflikterna med Taiwan fortsatte och Kina misslyckades.

Senaste gången Kina försökte införliva Taiwan var 1996 men det misslyckades efter att USA beslutade att skicka trupp till Taiwan. Det skall sägas att Taiwan är en historisk ö inom Kina. Kina har legitima skäl att införliva Taiwan i Kina men Taiwan har legitima skäl att införliva Kina i Taiwan. Under Kalla Kriget (1947-91) var relationerna mellan Kina och Sovjet frostiga dels på grund av bråk om öar och skär men också på grund av att Kina inte ansåg att Ryssland i egenskap av ett europeiskt land skulle ha något som helst inflytande i den kinesiska politiken. På grund av detta var Kina isolerade från den kommunistiska internationalen.

Inrikespolitiskt var att Kina före Maos död 1976 en fullständig katastrof. "Det stora språnget" (1958-62) var ett kinesiskt försök industrialisera Kina genom kommunistiska metoder. Det resulterade i att ett par miljoner människor dog i svält.

År 1966 beslutade en falang (där bland Maos fru) i det kinesiska kommunistpartiet att bekämpa "västerländska idéer" genom den så kallade "Kulturrevolutionen". Inte oväntat gick detta åt helvete. Drygt en miljon människor dog när ekonomin upphörde att fungera.

Omkring 1970 lyckades högerfalangen i partiet övertyga Mao Zedong att överge de värsta avarterna av kulturkriget. För få i gång den kinesiska ekonomin vände sig kineserna till amerikanerna eftersom Sovjet vägrade att hjälpa dem. År 1972 skev Kina och USA generösa handelsavtal. I utbyte skulle Kina göra ett antal ekonomiska, sociala och politiska reformer. Inte alla av dessa reformer genomfördes på grund av att Mao var vid liv. När Mao dog 1976 dog också kulturrevolutionen. Det "fyras gäng" inklusive Maos fru åtalades för att ha initierat kulturrevolutionen. De kastades i fängelse. Kort senare skrevs nya avtal med USA. Många av de ekonomiska, sociala och politiska reformerna genomfördes. Från 1980 såg vi såg en massiv ekonomisk utveckling i Kina

https://tradingeconomics.com/china/gdp-per-capita

När Sovjet föll 1989-91 så var fanns förvisso de kommunistiska symbolerna kvar men landet hade redan tagit många steg åt marknadsekonomiskt håll samt en form av demokratisering. Kina gör fortfarande reformer men har den senaste tiden varit mindre villiga till detta på grund av de västerländska liberala elitens aggressivitet och inkompetens. Kina kommer bli den största stormakten om ett par decennier och något bör vi veta. Kina är inte en bananrepublik som Nigeria, krigisk stat som USA eller en kolonialstat som Israel. Inte heller är Kina en kulturellt imperialistisk stat som Sverige. Kina är uråldrig civilisation som vill dominera världen ekonomiskt. Det kräver en helt annat politisk världsbild än den vår liberala elit besitter.

Fast hans artikel ligger väl knappast rätt i tiden? Att media har fört folket bakom ljuset i invandringsfrågan är inte ett kontroversiellt påstående idag. I princip alla accepterar att den tidigare invandringspolitiken var felaktig.

Dagens stora fråga i mediakriget om mångkulturen är snarare: vad gör vi med invandrarna? Det är myten om integrationen som måste genomsynas, och myten om invandringens ofrånkomlighet i den ofrånkomliga globaliseringen. Han som ger sig i kast med dessa frågor utkämpar dagens strid, medan han som ältar 2015 års mediala förräderi sitter fast i det förgångna.

Frågan är väl kanske också hur man lyckas få allmänheten att förstå att man blir förd bakom ljuset i nästan alla andra frågor också, inte bara i invandringsfrågan.

Givetvis har du helt rätt i det du skriver. Det jag tyckte var intressant med Huitfeldts artikel var egentligen främst det krassa konstaterandet att mångkultursdebatten helt medvetet perverterades, saboterades och närmast omöjliggjordes av media innan den första debatten ens hade förts, genom att diskussionsparametrarna förvrängdes. Detta konstaterande ligger onekligen ganska långt från att ha "svängt" i frågan och nöjt sig med att gå från det ena till det andra laget och där fortsätta föra samma hopplösa kamp helt på motståndarens villkor.

Men visst håller jag med om att Det Stora Hemvändarprojektet är vad fokus ska ligga på snarare än semantik. Ha det!

Helt okej text som ett första steg (i rätt riktning) betraktat. Man kan dock inte låta bli att undra om det är Huitfeldt själv som skrivit intressen, med tanke på att den här formuleringen är så typisk för den sorts journalistik som Huitfeldt kritiserar:

Priset betalar vi nu i form av växande invandringsmotstånd och minskat förtroende för medierna.

Att minskat förtroende för media är ett problem förstår man väl, fast det så klart är självförvållat med tanke på alla de exempel på desinformation som Huitfeldt räknar upp (samt ett oräkneligt antal utöver det). Men, "växande invandringsmotstånd": menar han att detta hade kunnat undvikas bara media rapporterat på ett sakligare sätt om massinvandringens följder? Ja, det verkar så:

Sannolikt är en stor andel av befolkningen faktiskt fortsatt beredd att ta emot ett ganska stort antal asylinvandrare om det inte känns helt okontrollerat och om politiker och medier vädjar till solidariteten snarare än egenintresset.

Alltså, vad fan: kompetensregn och sådant trams i all ära... Folk retar givetvis upp sig på dessa ogenerade, uppenbara lögner, men frågan är om det vore särskilt mycket bättre om våra politiker uteslutande motiverade fortsatt stor migration med solidaritet. Även detta har ju prövats, också i samband med den beryktade "flyktingkrisen" 2015. Statsministerns "inga murar"-tal är ju ökänt, till exempel, och hur många gånger har inte media använt samma retorik för att anklaga den som vill påskina att kostnaden blir för hög?

Det finns mycket att skriva om den här texten, och tanken i ett stycke som detta känner man lätt igen från diskussioner i andra sammanhang:

Sverige är visserligen världens kanske mest sekulariserade land. Men det innebär inte att det djupt mänskliga behovet av att tro på något större – en idé, en moralisk värdegrund, något som definierar mig som människa – har upphört. Och på vissa områden i samhällsdebatten finns detta med. Man vill helt enkelt inte tro på uppgifter om att invandring inte lönar sig ekonomiskt, att den inte behövs för att förbättra vår åldersstruktur eller att det inte i första hand handlar om migranter som vår arbetsmarknad behöver. Man vill inte ta till sig sådana uppgifter. Och man vill inte heller sprida dem.

Betoning på den sista, feta meningen. Jag tänker ofta att de här typerna som ivrigast propagerar för import av människor till Sverige gör det för att de är rädda för alternativet; för att det är oprövat. Därför söker man ständigt nya möjligheter till självbedrägeri, för det är nog det det rör sig om. Tror de här journalisterna som, citat Huitfeldt, inte "medvetet vill desinformera sin publik" att alla andra går på deras lögner? Jag är inte övertygad om det.

Nej och det är väl där någonstans tragiken ligger. Det gäller skolan, familjepolitiken, socialpolitiken. Ja hela samhällsapparaten är kidnappad av vänsteridealister som haft närmast romantiska uppfattningar om människans natur. Förändringar har automatiskt betraktats som "utveckling", det vill säga som något som är gott och nödvändigt. Vi lever i den bästa av världar i landet Sverige och utvecklingen går hela tiden framåt. Så har det sagts oss. Men när man tittar närmare på argumenten för förändringarna och skärskådar dem så framkommer att de saknar evidens. Det är klart att det hela brakar ihop förr eller senare. Men då är de väl döda de tidiga vänsterakademiker och politiker som i sitt progressiva nit förstörde skolan, familjen och landet.

Edit: äsch, skit samma. Radera!