Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Insiktsfulla tankegångar. Internet kommer att ha väldigt dramatiska effekter på debattklimatet, precis som du säger, men tänk även på de djupa sociologiska effekter nätet kommer att få när ungdomarna växer upp med denna "jag väljer själv"-mentalitet istället för att som tidigare ha blivit matade av mycket mer begränsade och lätthanterliga mediekanaler som totalt stod under elitens/maktens kontroll. Detta är ett väldigt omvälvande skifte och det är svårt att överblicka vad det kommer att leda till på sikt. Man kan ju flumma iväg rejält i tankegångarna här men en sak jag tror kommer bliv tydlig är att splittringen ökar i samhället, där olika "tanke-enklaver" kommer att bildas. Ungdomarna växer upp med speciella subkulturella preferenser och bildar "communities" virituellt. Man samtalar som här på FB om politik och sakernas tillstånd i samhället, men arenan för samtalet har växt ifrån möte i källarlokal till hela världen vid dina fingertoppar och en "eter" av intellektuellt meningsutbydte, helt vid sidan om och opåverkad av "di höge".

Men ett är säkert och det är att utvecklingen har en dramatiskt nedbrytande effekt på forna tiders maktmedel inom sfären massmedia. Jag frågar mig: kommer detta tillåtas? Styrmedel kan säkert införas, men eftersom den digitala tekniken är så komplex så hoppas jag att onlinevärlden kommer att slinka makten ur händerna som en hal tvål om de försöker begränsa mediet.

En annan tänkbar utveckling är ju att man satsar stenhårt på fördumning. Bröd och skådespel. Porr, spel och såpor och subtil propaganda och kontroll den vägen.

Det enda sättet att få olika grupper att integreras mer är att sätta berikare i attraktiva boenden i etniskt svenska områden, ett extremare alternativ är att man tvångsflyttar svenskar i hyreslägenheter och berikar dom lägenheterna istället och placerar svenskarna i gettot. Alla dessa pk-ister som vill ha integration men dom vill inte integreras själva.

Det sker redan idag en viss förflyttning av arbetslösa invandrargrupper till medelklassområden där hyrorna ännu är relativt låga. Detta som ett resultat av gentrifieringen av tidigare invandrartäta områden. Efter stamrenoveringar och andra ombyggnationer ökar hyrorna rejält och socialtjänsten vägrar betala de nya höga hyrorna. Förflyttningen av invandrarna är dock bara en ogenomtänkt nödlösning. Det dröjer ju inte länge förrän det sker ombyggnationer även i de områden där hyrorna idag är låga. Då måste invandrarna flytta igen. Nu uppstår det verkliga problemet. De nya bostäderna som byggs är bara sådana med hög hyra och man bygger inga omfattande områden längre samtidigt som de stora förorterna förslummas mer och mer och det finns ingen ekonomi i världen som bära en upprustning av dem. Man måste alltså packa in människor, ungefär som i japanska tunnelbanevagnar. Men naturlagarna kommer givetvis att säga stopp. Dessa måste alla böja sig för, hur pk man än är.

Det här problemet har successivt diskuterats. Tog fart i somras men har tyvärr stannat upp. Man talar istället om hur bra det är när syriska flyktingar flyttar till vänner och bekanta. Men är detta verkligen fantastiskt när man till exempel redan bor 6 stycken i en trea. Ska då fem stycken till flytta in? Självklart kommer det att bli bråk. Barnen som växer upp i en sådan miljö kommer ju att bli än mer ohanterliga i skolan.

På ett mycket märkligt sätt blir dock den kulturmarxistiska retoriken mer och mer efterbliven ju mer problemen hopar sig. Mozhgan Jalali Torbjörn Jerelup skriver så här i dagens Aftonbladet:

"Invandring är en investering, inte en kostnad. Precis som med andra investeringar lägger man ut pengar för stunden för att säkerställa framtida vinster. Lika lite som vi kan vara utan investeringar i skola eller sjukvård kan vi vara utan investeringar i invandring. Men vi måste se till att investeringarna sker på bästa möjliga sätt. På sikt är det ett problem om vi inte kan hålla kvar invandrarna i Sverige."

Dessa påståenden är bevisligen rena lögner. Det förstår till och med en oinsatt. Mozhgan och Torbjörn är två medelmåttor som skulle gå arbetslösa om de inte fick plats att sprida sina lögner. Nu upplåter gammelmedia plats. Än så länge skall sägas.

Det fetmarkerade är en ytterst sannolik händelseutveckling; samhället kommer att balkaniseras i olika socio-kulturella enklaver, och mellan dessa olika enklaver kommer avståndet att vara mycket långt. Människor söker sig till sina likasinnade, och tack vare den digitala, globala teknologin så kommer de att bygga upp kompletta referensramar att leva inom, där det mesta kretsar kring ett eller två huvudintressen (t ex WoW eller avantgarde-konst eller flugfiske eller kommunism), och övrigt bryr man sig inte mycket om. Det breda engagemanget online för Sverigedemokraterna är en sorts embryoniskt exempel på detta -- det går utmärkt att leva och verka utanför den accepterade mainstream-fåran och göra och säga det man verkligen vill.

Politiker och PK-media är maktlösa inför denna utveckling; de kan helt enkelt inte ta sig in i dessa enklaver med sina slätstrukna och ytliga budskap.

- F.G

Den nya trenden är att peka på diffusa framtidsscenarion och påhittade prognoser. Svensson går inte längre på myten om att arbetskraft behövs för stunden och argument som kulturberikning har sedan länge blivit ett skämt i stora kretsar. Det finns inget som talar för att vi behöver den stora invandringen just nu, och det har invandringshetsarna börjat inse.

De spelar istället på folks oro inför framtiden, " vi behöver folk i landet nu så de är redo när arbetsbristen kommer". Det är så klart idiotiskt på alla sätt, men eftersom det är svårare att argumentera mot framtidens utveckling förlorar invandrarhetsarna inte med lika stor säkerhet som när debatten gäller nutid eller en tillbakablick de senaste 30 åren.

Det ska bli intressant att se när politiker måste börja adressera problemet med bostäder och vad de föreslår för åtgärder. Ett förslag som swishade förbi innan sommaren, tror jag, var några liberaler av MIGRO-typ som ville öppna för lågkvalitetsbostäder, dvs baracker man sätter upp snabbt. Det uttalade motivet var kanske inte massinvandringen från MENA, men underförstått. Det låter som en fullt möjlig utveckling, man bygger lågkvalitetsmoduler och kallar dem temporära, men med tiden blir de permanenta. Därmed blir Segerfeldts uttalande om "hellre en kåkstad i Sverige än en kåkstad i Mogadishu" väldigt konkret och realistiskt. Sverige måste bli mer likt 3e världen när vi tar emot så många därifrån, helt enkelt.


På ett mycket märkligt sätt blir dock den kulturmarxistiska retoriken mer och mer efterbliven ju mer problemen hopar sig. Mozhgan Jalali Torbjörn Jerelup skriver så här i dagens Aftonbladet:


Det lustiga är att den här sortens meningslösa uttalanden görs av personer som annars är snabba att påpeka att "invandring" är ett heterogent fenomen, "invandrare" en heterogen grupp osv, att man inte ska generalisera. Att det kan finnas problem om vissa efterfrågade yrkesgrupper flyttar säger sig självt. Men vilka är problemen om analfabeter, lågutbildade och allmänt primitiva grupper inte skulle stanna i Sverige? Och vad vill Jerlerup göra för att hålla kvar dem? Höja socialbidragen? Införa sharialagar? Ge dem professorstitlar?

Det som kan behövas är riktad arbetskraftsinvandring där tillgången framöver är svag, och helst då i form av gästarbetare. Men det är idag fullt möjligt. Att använda massinvandring från tredje världen för att fylla det behovet är ett trubbigt instrument, minst sagt, som snarare förvärrar problemet. Men den här idén har spridit sig bland gemene man och man hör det i diskussioner.

Det är inte min uppfattning att "gemene man" tror på detta. Gemene politiker eller journalist, kanske. Fast förmodligen gör inte ens de det.

Med "gemene man" menar jag folk jag talat med, men det kan ju vara snedvridet. Har talat med politiker, akademiker och andra som kör med det argumentet. De utgår från att befolkningen åldras och att vi därför kommer att få brist på personal inom vård & omsorg framöver. (Vilket stämmer.)

Senast idag så läste jag i Aftonbladet följande: "Snart går 68-generationen i pension" och därför behöver vi ännu mer invandring.

68-generationen är en omskrivning eftersom 40-talisternas pensionering inte funkar att använda längre. Läsaren ska luras. 68-generationen är naturligtvis födda 1940-49, det var ju knappast de som inte var myndiga man menar när man pratar om 68rna.

40-talisterna är mellan 63 och 72 år gamla. Skulle uppskatta att 80%+ har lämnat arbetsmarknaden redan. Förtidspensioneringar, avlidna, såna som inte jobbar till 67 år.

Detta skeende är ytterst intressant och jag delar dess logik till fullo. Även fast, vid första anblick, argumentet verkar ligga utanför trådens topic så är det nog snarare tvärtom. Svenskar, och för all del invandrare, är inte så fasansfullt rasistiska som media tröttsamt försöker få det till. Svenskar/invandrare gillar helt enkelt lika fast ofta inom mindre referensramar än nationen. Motorcykelbabben Qaisar Mahmood upptäckte det på sitt försök till Nils Holgersson-resa. Han drog bara fel slutsatser. Personligen har jag självklart mycket lite gemensamt med lådvinspimplande samhällssjunkbomben Ulla Fibromyalgia i Vetlanda och mer med MBA utbildade Adil från Marocko och trivs därmed mycket bättre i Adils sällskap. Problemet i dagens Sverige är dock att det kommer in väldigt få Adil men en sjuhelvetes massa samhällsmässiga sjunkbomber och dessa har, till medias sorg och förtret, 99% av oss som bor här absolut noll gemensamt med och vi agerar utifrån detta. Just detta skeende kommer, som Fula Gubben och PhasersOnFunk antyder, karakterisera det framtida samhället och i förlängningen mediakriget. Media försöker, i enlighet med den svenska mediautbildningen 101, få det till rasism och fastnar i ett lönlöst groupthink när det istället är, mycket korrekt analyserat, en typ av balkanisering som även kommer innefatta pursvenskar. Helt enkelt lika barn leka bäst och i denna verklighet söker sig Nisse i Hökarängen till likasinnade via nätet och cementerar sin gemenskap med dem istället för att uppsöka någon i sin trappuppgång som är fylld av en doft av curry och spelivinkar i fotsid pyjamas.

En dålig investering är också en investering.


Det är mycket enkelt att argumentera emot. De som påstår detta bör åläggas att visa på vilka konkreta planer för svensk industris utbyggnad de har. Detta kommer de givetvis inte kunna, eftersom de påfallande ofta dessutom är anti-industrialistiska. men det spelar ingen roll för dem, eftersom...


...ingen lösning kan presenteras av dessa personer, eftersom de inte anser sig behöva bevisa något, eftersom...


...de inte behöver övertyga "gemene man" utan bara varandra. Och det de övertygar varandra om är sin egen offervilja, sin egen godhet, sin egen kvalitet i upprätthållandet av ett tabu.

Tino Sanandaji har träffat EXAKT rätt i en av sina kommentarer till sin uppmärksammade bloggpost. Han talar om "magical view". Konceptet heter just "magical thinking" och är ett psykologiskt fenomen; jag har sagt det förut, jag säger det igen, det här är klassiskt kvasireligiösa mekanismer och det är därför normalt sett rationella högermänniskor har så svårt att förstå det. Det går inte att diskutera i rationella termer med dessa människor eftersom de inte respekterar rationalitet som argument. De är helt enkelt religiösa, och deras religion är "människors lika värde", vilket de misstolkat (medvetet eller genom dumhet) som "människors lika lämplighet", "människors lika kunskap" och "människors globala rätt till svenska trygghetssystem".

http://en.wikipedia.org/wiki/Magical_thinking

Detta kan bara angripas genom att påpeka och förlöjliga de mekanismer som driver detta; självgodhet och självrättfärdighet. Traditionellt har detta (att sätta sig själv moraliskt högst) varit något som religiösa rörelser varit mycket skickliga på att identifiera som ett hot och kämpa ned, men de riktigt religiösa har en stor fördel, en gudom som alltid kan hänvisas till som absolut argument och auktoritet. Vi, däremot, har i princip två "gudomar" att välja på: "demokratin" och "ekonomin". Inget av detta framstår som speciellt effektivt eller smakligt. Återstår att förlöjliga de religiösa utan att erbjuda alternativ. Det har funkat för 68-rörelsen.