Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag har följt tråden kontinuerligt sedan kort efter dess början, dock med ett uppehåll mellan ca 2015 och 2017 ungfär, om jag inte minns helt fel. Jag vet att, även om jag sällan skriver då jag sällan har tid med det, kom tillbaka långt innan experten10 gjorde sitt inträde här.

Jag har stört mig på att jag inte sätt någon nämna argumentet rörande det omedelbara avskedandet av Expressens chefredaktör då det är ett uppenbart fall av utövande av ägarinflytande där chefredaktören för en av Sveriges då största tidningar fick gå ett par dagar efter att han skrev några ord som var lite för obekväma, men jag har säkerligen missat ytterligare några enstaka sidor genom åren, även om jag normalt, då jag inte haft tid att läsa på ett tag, börjar på den sida som jag senast ser att jag besökt i webläsaren. Så jag kan ha missat hur detta argument tagits upp, men jag förstår inte riktigt varför argumentet inte återkommit isåfall, eftersom det är ett så flagrant exempel på ägarstyrning på politiska grunder i praktiken.

För min del är exemplet med Expressens dåvarande chefredaktör tillräckligt för att helt vederlägga tesen att ägarstyrning inte är ett reellt fenomen, så jag har tyckt just de inlägg i tråden som handlat om detta sedan experten10 gjorde sitt inträde varit tämligen meningslösa, även om jag i ett inlägg när denna evighetsdiskussion först dök upp då en användare, det kan ha varit stevenstills, förde på tal en artikel särskilt anfrätt av socialliberalism och postmarxism, citerade något stycke från artikeln och frågade (jag parafraserar) "Varför skriver journalister sånt här?" svarade att orsaken ungefär var att journalister är de mest ideologiskt vänsterextrema, intellektuellt medelmåttiga och ideologiskt konforma människorna man kan tänka sig, från chefredaktör till artikelskribent, och att det var därför sådan antiintellektuell smörja publicerades, men nämnde i förbifarten att ägarna naturligtvis ju skulle aldrig skulle rekrytera t ex en Sverigedemorkat att leda en gammalmediatidning.

Jag syftade naturligtvis då på att den omedelbara orsaken till artikeln ifråga var att journalister är just så jag beskriver dem ovan, men att att den grundläggande orsaken är att ägarna till medierna vill ha det såhär.

Det var inledningen på en diskussion som måste löpt i ett år nu, och som ter sig tämligen meningslös, särskilt om det faktiska exempel på konkret ägarstyrning på politiska grunder som finns har tagits upp i tråden.
Experten10s övriga inlägg har jag inget starkare att invända mot, även om jag oftast inte håller med honom, men att han så frenetiskt, och med närmast monoman intensitet, återkommer till detta ämne gång på gång, gör att man måste fråga sig om det inte handlar om en diskussionsstyrande eller diskussionsförstörande taktik från hans sida.

Som sagt är jag själv inte speciellt förtjust i vad man idag kallar konspirationsteorier utan tror att västvärldens tillstånd till största delen kan förklaras genom genombrottet av vissa ideologier i de härskande klasserna, vilka enligt mitt sätt att se på saken är resultatet huvudsakligen av upplysningen och dess omvandling till politisk praktik i liberalismen samt att liberalismen genom sina inneboende egenskaper, framförallt dess universialistiska moral, har öppnat upp västvärlden för judisk subversion (även om jag inte ser någon övergripande konspiration där heller, utan helt enkelt ett annat folk som, i kraft av sin minoritetsstatus och historiska paranoia, döljer att de i stort sett alltid agerar i sina egna intressen i enlighet med deras tendens till mycket stark etnocentrism samtidigt som de målmedvetet motarbetar europeiskättades människors etnocentriska strategier).

Självklart förekommer dock konspirationer ibland, åtminstone vad gäller mer enkelt avgränsade enskilda händelser.
Vi såg för några månader sedan till exempel hur visselblåsare från OPCW (Organization for Prevention of Chemical Weapons) och Wikileaks avslöjade att den rapport som skrevs som en följd av den påstådda attack med kemiska vapen från Assads styrkor i Syrien som sedermera ledde till ett ameriko-franko-brittiskt anfall på Syrien med kryssningsrobotar utelämnade centrala fakta från rapporten och kom till en slutsats som var tvärtemot vad OPCWs tekniska experter på plats kommit fram till.
De ingenjörstekniska experter som varit på plats var av åsikten att gascylindrarna som de fann (Som var av civil typ), som påstods ha släppts från flygplan/helikopter enligt det officiella narrativet, inte kunde ha studsat på så sätt att de hamnade i de positioner som de återfanns i samt att de hål i taket som fanns i lägenheten där cylindrarna återfanns hade ett utseende typiskt för granatnedslag från granatkastare eller haubits, med till exempel svartnade kanter runt hålet i taket - ett tecken på att sprängmedel detonerat, (Om jag inte missminner mig vad gäller den sista detaljen) vilket gjorde att det var omöjligt att gascylindrarna kommit in i rummet via taket, och experternas på plats slutsats var istället att gascylindrarna, som inte heller hade skador typiska eller kanske ens förenliga med att ha släppts från ett par tusen fots höjd och därefter penetrerat betongtaket, hade placerats där de hittades för hand, som alltså var i ett rebellkontrollerat område dit regeringsstyrkor inte kunde ta sig till fots.
Medicinska experter på kemiska vapen som var på plats konstaterade också att vittnesuppgifter och/eller video inte var överensstämmande med att en kemisk vapenattack hade ägt rum.
Dessa expertutlåtanden utelämnades helt från rapporten efter påtryckningar från organisationens ordförande och man kan bara spekulera i vilka som utövat påtryckningar på honom att leverera en rapport som stödde det officiella narativet, något som ju inte gärna kan vara regeln vid dylika undersökningar som OPCW genomför (Om det mot förmodan är regeln implicerar det ju istället en avsevärt mycket större konspiration).

För en kort sammanfattning se t ex https://www.unz.com/video/rt_whistle...pcw-syria-rep/

Huruvida detta uppmärksammats i mainstreammedia vet jag ej, då jag ej läser dessa längre, men det skulle inte förvåna mig det minsta om det förbigåtts med närmast total tystnad. Kanske kan någon journalist av den gamla vänstersorten fått igenom något i traditionell media, men de liberala medelmåttorna som utgör merparten av journalistkåren och som är det liberala imperiets megafoner lär knappast ha tagit upp det.

Det var en annan tid. Idag kör Wolodarski ett drev i veckan och ingen bryr sig. Då var drev fortfarande rätt så ovanliga och om de förekom på det här samordnade sättet så ledde det i regel till avgång.

Jag kommer t.ex. ihåg en högprofilerad litteraturkritiker i Svenska Dagbladet som skrev en negativ recension av en diktsamling av författaren Ann Jäderlund, som nu är bortglömd, tror jag. Ett halvår senare inflöt ett genmäle av någon nyfeminist, kanske Ebba Witt Brattström eller någon av hennes medkonspiratörer. Feminismen var då helt ute och ingen trodde att recensenten skulle ha några problem att försvara sig, och många slöt upp på hans sida, t.ex. Mats Gellerfeldt. Men tiden var uppenbarligen mogen för feminismens framryckning för att par veckor senare hade alla hans allierade övergivit honom och själv skrev han en tårdrypande avbön i Svenska Dagbladet som man knappast sett maken till sedan Moskvarättegångarna på 30-talet.

Erik Månsson utsattes för ett tio gånger värre drev och några dagar senare var han försvunnen från den svenska offentligheten.

Jag ger mig inte in i debatten om ägarstyrning, men jag tror man också kan se Erik Månssons avgång som en generalrepetition för den tjattrande klassens totala maktövertagande. Tio år tidigare hade det förmodligen inte funkat, och idag funkar det inte längre, men där och då visade den mediala kulturmarxistiska eliten kanske för första gången att de nu hade makt att avsätta t.o.m. en chefredaktör för Expressen.

Det finns hemligheter. Det är rätt. En mängd arkivpåsar stämplade med ett stort, rött H. Hemliga sällskap och hemliga hälsningar. FRA är väldigt hemliga av sig. Men vad just reklamen med svarta beträffar tror jag helt enkelt inte att det finns någon anledning att grubbla mer än nödvändigt på vad det kunde tänkas betyda. Jag tycker att det är förkastligt med dessa reklamer, ja, och kan rentav tänka mig att greppet är kontraproduktivt för de företag som nyttjar det (vilket kvinnan med avhandlingen/studien är inne på). Jag tror dock att detta är ett fenomen som ska ses som naturligt mot bakgrund av den extrema syn på mångfald och representation som är mycket vanlig i dagens Sverige. Det är branschfolk som ligger bakom reklamerna vi diskuterar, liksom förmögna och inflytelserika personer av judisk börd står bakom annan skadlig skit och forskare i vissa av våra universitetsämnen fått intersektionalitet på hjärnan. Jag tänkte först skriva att dessa saker inte hänger ihop, men det är fel. Vi talar om extrema positioner i en extrem tid, så där finns ett löst samband. Att söka efter en gemensam agenda för alla subversiva krafter i vårt samhälle tror jag ändå att man gör förgäves. Men fortsätt för all del. Det skadar ju inte.

Det hade jag lyckats förtränga, och jag är inte supertacksam att du påminner mig. Nåja. DET är cringe. Det är det faktiskt. Mer än att inte påpeka att en eller annan judisk debattör har dubbla lojaliteter. Det påpekar vi väl alla, lite till mans, men Malcom är inte så värst intresserad.
Det får tiden utvisa. Vet inte om jag tycker att Malcom varit så särskilt frispråkig tidigare. Kanske passar honom platsen i Mattias Karlssons lekstuga fint.

Goldman Sachs nobbar företag utan mångfald. SEB funderar på att följa efter. På tal om ekonomisk styrning.

SEB överväger nobba börskandidater utan mångfald

Företag med enbart vita män i styrelsen är inte längre välkomna att anlita Goldman Sachs som rådgivare inför en börsnotering. Även hos SEB är jämställdhetsfrågan viktig som överväger nobba börskandidater utan tillräcklig mångfald.

https://www.di.se/nyheter/seb-tar-ry...utan-mangfald/

Minns jag läste något om reklam inom matindustrin i USA. Hur reklam för hälsosamma livsmedel oftast var representerade med vita personer och mer ohälsosamma snabbmatsalternativ av svarta. Man riktade in sig på svarta då de var potentiella storkonsumenter av dessa billiga alternativ pga sin utsatta fattigdom. Att man sedan fått ett stort problem med övervikt inom den afroamerikanska delen av befolkningen kanske tyder på att reklamen varit lite för effektiv. Att vita förekommer mer inom hälsosamma alternativ följer logiken då de har möjlighet och är villiga att betala mer för sådan mat. Man är inte intresserad av att uppnå några utjämnade hälsoeffekter med styrd/riktad reklam utan enbart efter att maximera sina vinster.

Att vi ser svarta allt mer inom reklam för diverse saker är nog en kombination av att det passar vår politiskt korrekta samtid men att det garanterat också finns undersökningar som visar att det säljer mer totalt, annars skulle de inte fortsätta mata på, pengar styr allt och det som ökar intäkterna är rätt oavsett verklighetsförankring.

Svaret på frågan varför det säljer mer totalt kanske är mer dystert än vi mäktar med?

Delar ditt synsätt och uppskattar att du är realistisk. Om man sedan konstruerar en konspirationsteori med utgångspunkt i detta tror jag att man gör det dels för sin egen skull, för att skapa mening och struktur i en kaotisk tillvaro, dels för att man går omkring och inbillar sig att det finns politisk sprängkraft i konspirationsteorier som de allra flesta sanningen att säga inte bryr sig om. Att myten om den internationella judenhetens inblandning i allt från franska revolutionen och framåt fungerade för Adolf och gänget betyder inte att den gör det i dag. De judar som förtjänar det ska ha sina fiskar varma, men jag tycker mig förstå att hysterin kring typ Sions vises protokoll är otänkbar numera. Det handlar om att undvika omotiverade överdrifter. Judisk etnocentrism står i solklart motsatsförhållande till europeisk nationalism, det ska man vara medveten om, och det är alla aktiva uttryck för den som måste bekämpas. Där bör man inte lägga fingrarna emellan för att en viss person är jude. Man ska snarare vara på sin vakt, utan att denna vaksamhet slår över i judeparanoia.

Du har helt rätt. Det argumentet har inte förekommit. Det sägs däremot att det argumentet har förekommit (det har det inte) och det sägs att det finns många andra argument (inget finns). Så mycket för sanningsenligtheten hos konspirationsvänner.

Friherr har rätt i sitt inlägg. Fokuset på "Bonnier" är felaktigt från grunden. Det bygger på verklighetsflykten där det inte finns någon mediaklass (och etablissemangsklass) som skriker i högan sky mot det de ogillar -- något man kan se ännu tydligare i dag när t.ex. twitter finns. Vill man fly undan den verkligheten så är "Bonnier" eller valfri fantasi man kan komma på väldigt bekväm.

Att det förhåller sig på det viset styrks ju av att den här redaktören fick köra en artikelserie, d.v.s inte omedelbart, och invänta reaktionerna innan han fick gå.


Absurda konspirationsfantasier är de facto diskussionsförstörande. Du har helt rätt att jag har något emot detta. Om jag uttrycker det så här: kommer man med sådant till mig i verkligheten så kommer man inte fortsätta snacka länge. Fortsätter man ändå åker man ut genom närmsta fönster eller dörr beroende på vad som är lämpligast. Konspirationsbabbel talar sitt tydliga språk. Då handlar det om en person som absolut inte är intresserad av diskussion utan hela tiden vill återkomma till sin favoritfantasi för stunden. Det slår aldrig fel. Det värsta med det är att det här giftet kan sprida sig. Det har jag sett exempel på där andra, tidigare mycket normala människor, anammar giftet och börjar svamla de också. Ren cancer är vad det är och det på alla möjliga sätt.

TV-kanalen Fox News är ett exempel på faktisk och framångsrik ägarstyrning.

Det finns säkert undersökningar som antyder att det säljer mer, och som experten10 påpekar ovan sitter det garanterat "woke" figurer både här och där och räknar på detta. Ottokar skriver att man hade slutat med en viss typ av reklam om man tyckte sig kunna konstatera att den inte ger utdelning, och det låter väl rimligt. Samtidigt tänker jag att det är vanskligt att avgöra mer exakt hur stora fördelar en viss sorts reklam ger jämfört med andra. Om man kör en kampanj med ett rasblandat par och ser att det inte påverkar försäljningen negativt, då nöjer man sig förmodligen med det.

Jag tror även att det finns vissa grupper som definitivt nappar på "neger-reklam", och att det är så beror säkert till stor del på den estetiska aspekten. Jag har tidigare varit inne på det jag skämtsamt kallar "Academic Work-negern", i reklamkampanjer som riktar sig till en ung, urban medelklass. Lite pastelliga färger, hippa kläder och ett snyggt, minimalistiskt hem. Äh, ni vet vad jag menar. Detta tror jag slår an något hos en viss typ av människa. Inte för att den här reklamen uppfattas som normkritisk eller kaxig, utan helt enkelt för att den unga, urbana medelklassen vill att det är så livet ska se ut. Detta förstår reklamfirmorna.

Jag tror att man kan försöka nysta bäst man vill i varifrån den här estetiken kommer, men jag är inte säker på att det finns något entydigt svar. Det rör sig knappast om "kulturmarxism" eller arvet från Frankfurtskolan (förstår inte denna totala besatthet av Adorno, et al.). Jag tänker personligen att det är detta vi får när idealbilden av det mångkulturella Sverige fått fäste. Det finns inga direktiv som påbjuder detta, åtminstone inte i närtid. I stället sprider sig en chimär koncensus som ett system av rottrådar från mångkulturförespråkare till mångkulturförespråkare. Kan tänka mig att Deleuze går att tillämpa här.

En liknande företeelse är alla "Woke reboots" av gamla filmer & TV-serier. Där huvudpersoner byts ut mot lesbianer & negrer. Dessa har i stort sett samtliga förlorat massor av pengar. Men ändå fortsätter man att mata på.

Så ren girighet & vinstintresse räcker inte till som förklaringsmodell.

Kan det inte vara så att man hoppas på kassasuccé, men att resultatet är lättare mätbart här än i fråga om reklamkampanjer? En film och Tv-serie som ingen vill se lämnar ju ett gapande hål i budgeten efter sig. Reklamer rullar en viss tid, och sedan är det bra så. Hur det gick tar man därefter reda på via marknadsundersökningar. Tomma biostolar talar sitt tydliga(re) språk.

Tror dessutom att filmbranschen är fullmatad med riktiga idioter. Vissa amerikanska storfilmer är så uppenbar propaganda att man associerar till Jud Süss, fast tvärtom. Det är uppenbarligen en miljö som domineras av normala normkritiker.

Poängen är ju att det rhizomatiska inte utesluter det centraliserade och kan leva i symbios med det.

Om vi tar klimat-Greta eller Aylan som exempel. Var dessa virala fenomen ELLER syntetisk marknadsföring?

Är pornografi något naturligt som den dyker upp på unga killars skärmar? Ligger en spontan och synkron efterfrågan latent och väntar på att skäggiga transvestiter ska läsa sagor för barn på det lokala biblioteket?

Finns "Soros" i verkligenheten eller är han bara en urban myt, granne med AIPAC som löjlig konspiration om påverkan av politik och samhälle?