Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag reagerade också på inslaget. Såhär milda kan jag inte minnas att tongångarna var tidigare.

De sedvanliga reaktionerna som att "TV4 fiskar i grumligt vatten" o.dyl. har också uteblivit.

Inte ett pip från Sundströmskan på Twitter...

Har det äntligen gått upp för mediefolket att svartmålningstaktikten misslyckats?

Mycket ovinklade? Njae...

Det första den här kvinnan levererar är en (o)avsiktlig lögn när hon felaktigt påstår att partiet inte har haft vare sig ideologi eller ekonomisk politik före riksdagsinträdet. Det är nog bara personer som socialiserats in i en vänstertotalitär propagandavärld som fått för sig att nationalism inte är en politisk ideologi. Ett neutralt uttalande hade låtit något i stil med att partiet har utvecklat sin i stora drag oförändrade ideologi och ekonomiska politik. Mycket tack vare de ökade resurser som kommer ett riksdagsparti tillhanda.

"Många misstänker att BSS döljer sig under SDs polerade yta...." Med "många" avses förmodligen den akademiskt skolade vänstersekt som tvångsmässigt håller fast vid en problemformulering vars relevans nådde sin kulmen på tidigt 90-tal.

Föreställ er en politisk reporter som i kommentar till ett Sjuklöverpartis aktuella opinionsläge börjar babbla om vad partiet stod för på tidigt 90-tal?

SD ska enligt den politiska reportern minska invandringen med 90 procent för att finansiera en massa bidrag.

"Men de som håller på med politik på riktigt tar inte det här på allvar [att man kan spara pengar på att strama åt invandringen]. Det går inte att göra så, imorgon, det tar ju många år...."

"Det är ett försök att ha en riktig ekonomisk politik."

Om jag inte missminner mig så tar man hänsyn till det i budgeten, att invandringen inte kan strypas med 90 % från dag ett? Men den här reportern vet väl bättre - det är ju hennes jobb?

Vilken forskning är det syftar du på?

Gällande tilliten i samhället så lär Robert D. Putnam vara en av de mest citerade författarna på området. Putnam använder sig aldrig av etnicitetsbegreppet över huvud taget och det är värt att tillägga att hans mest berömda verk, "Det sociala kapitalet", bygger på jämförande studier mellan södra och norra Italien som i allt väsentligt bör betraktas som etniskt homogena områden (i vart fall under den period som Putnam utförde sina studier).

Vidare har han även gjort studier på det etniskt uppblandade Nordamerika, men återigen lyser etnicitetsbegreppet med sin frånvaro. Istället lyfts graden av föreningsaktivitet fram som en betydande faktor för hur tilliten växer fram i ett samhälle.

För att fortsätta med name-droppingen kan den kanadensiska forskaren Will Kymlicka nämnas, även om jag personligen anser att man ofta överdriver betydelsen av hans verk. Dock är han ofta anlitad av den kanadensiska staten som rådgivare i välfärdsrelaterade frågor och har på senare tid blivit lite av en husgud inom den svenska samhällsvetenskapen. Inte heller Kymlicka sätter etnicitetsbegreppet i relation till välfärden.

Jag säger inte att du har fel, utan jag vill bara poängtera att de flesta standardverk inom samhällsvetenskapen och forskningen kring välfärdsstaten inte införlivar etnicitetsbegreppet i teoribildningen. Om du känner till någon seriös forskning post 1944 som gör annorlunda så får du gärna ge mig lite lästips!

Det som jag uppfattade som förvånande var att Tiberg sa att Sverigdemokraterna nu inte ens kan ses som ett främlingsfientligt parti längre.
I övrigt var det i sak inte så mycket skillnad.

Angånde de 90 procenten så reagerade jag också på att hon försäkte förringa besparingen, men ändå inte sa att den var helt omöjligt, bara att det skulle ta längre tid.

I övrigt håller jag med om att man förrringar Sd:s politik fram till nu, där är det ingen skillnad i mediabevakningen.
Men befriande att det inte bara handlar om snyftande om vilka elaka nazister och skinnskallar det är.

Ja rätt så "chockerande" måste ja säga

Hon lär ju vara arbetslös imöra

EDIT: var även inte MP ett sk "enfrågeparti" ?

Otacksamt för de vänsterjournalister som krävt rättning i leden. Jag undrar om de orkar försöka sig på ett drev mot Tiberg och TV4.

T ex Anthony D. Smith. http://sv.wikipedia.org/wiki/Anthony_D._Smith


Det har jag inte.
Kymlicka är jag litet skeptisk till, men förutom Smith, vill jag gärna anföra Putnam. Det är inte helt korrekt att han inte använder etnicitetsbegreppet. I en berömd föreläsning han höll i samband med Skytteanska priset, diskuterar han etnicitetens betydelse. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/1...al+maintenance

Jag kan även nämna Roger Scruton, t ex England and The Need for Nations. R. J. B. Bosworths Nationalism kan också ha ett värde i sammanhanget.

Såvitt jag vet är det bland icke-socialistiska samhällsforskare tämligen stor enighet om att det finns ett väsentligt samband mellan etnisk homogenitet och möjligheter till en välfärdsstatsutbyggnad. Det anförs ofta som en förklaring till varför detta inte blivit så betonat i USA och Storbritannien till exempel.

Är det verkligen ingen journalist eller PK-människa som har reagerat på TV4 och Tiberg än?

Putnam presenterde data som entydigt visade att ökad "diversity" (dvs etnisk eller rasmässig mångfald) leder till minskat "socialt kapital" i samband med att han fick det skytteanska priset i Uppsala för några år sedan. Finns ett utförligt referat av Putnams "Uppsala-paper" i John Derbyshires "We are doomed".

Vidare är Byron Roths "Perils of Diversity" ett gediget arbete.


När det gäller Ann Tibergs och TV4:s nya förhållninssätt till SD så har i alla fall Juan Fonseca reagerat häftigt på Twitter så långt..

Det börjar bli mycket skrivande om SD nu, en ganska markant skillnad gentemot en månad sedan.
Rapporteringen börjar så smått bli sansad och nyanserad i vissa fall.

Här är ytterligare artikel om SD där avsaknaden av "främlingsfientligt parti" utan ett mera torrt sätt att skriva om partiet. Visserligen inte direkt positivt men inte alls på det normala hatiska sättet som tidigare har varit.

http://www.dn.se/nyheter/politik/han...sd-politiker-1

Sen så är dagens ledare i Expressen ganska nyanserad i sitt ställningstagande för SD i uteslutningen av partiaktiva SD:are.
Intressant är jämförelsen hur facket agerande på 70-talet och SD idag.
För facklig ståndpunkter var riksdagspolitik för S då.
Ingen större skillnad.

http://www.expressen.se/ledare/eric-...att-om-facken/

"För några år sedan disputerade historikern Zeki Yalcin vid Örebro universitet på avhandlingen "Facklig gränspolitik, om LO:s invandrings-politik 1946-2009."
Yalcin sammanfattar sin forskning: "När LO krävt samma villkor för invandrande arbetare så framställdes det med jämlikhetsargument. Samtidigt var det en strategi för att för att ta udden av en underbudskonkurrens om löner."
Han påminner också i avhandlingen om att LO under 1970-talet lät som SD i dag. LO krävde nämligen en "arbetsmarknadsprövning" av flyktinginvandringen, det vill säga att flyktingskäl i sig inte skulle utgöra grunden för ett uppehållstillstånd.
De fackpampar som i dag agerar åsiktspoliser har glömt LO:s historiska "värdegrund" om att begränsa invandringen."

"När facken blir till åsiktspoliser och bryter mot grundläggande rättigheter sågar de på den exklusiva gren de själva sitter på."

Så länge denna hetsjakt på SD:are fortsätter så kommer partiet att växa snabbt.
Visserligen tror jag att de kommer att växa fortsättningsvis men när partiet är accepterat och etablerat så kommer politiken att spela större roll och synas/granskas noggrannare av journalister.

Tack för tipset! Skall kika på boken när jag är klar med min djävulusiska hemtenta.

Att Putnam drar en linje mellan mångfald och minskat socialt kapital är ganska uppseendeväckande, särskilt som hans verk trängs med allehanda skrifter om genusvetenskap och dylik pk-smörja de svenska lärosätenas hyllrader. Var håller centrum mot rasism hus?


Hehe, inte mindre än elva(!) tweets har han lyckats slunga iväg! Finns det inga regler mot spam på twitter?

Som en naturlig följd av detta har sympatierna för SD också ökat inom fackorganisationerna, inte minst inom Stefan Löfvens egna IF Metall.

Frågan är hur fackbasarna kommer att hantera frågan när de förr eller senare blir tvingade till att diskutera förhållandet mellan en generös migrationspolitik och trygghetssystemen på arbetsmarknaden. Blir det en återgång till 1970-talets argumentationslinje eller skall man fortsätta att blåneka?