Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Hört talas om indianer?

Jag förstår vad du menar. Men begreppet etnisk svensk är ändå här för att stanna.

Jag tänker: det är inte frågan om att göra Sverige till en etnokrati, det är inga raslagar på gång. Det är bara SvP som torde diskutera sådant och de är inget strategiskt alternativ för "mannen på gatan" idag.

Men etnisk svensk är ett begrepp som är lyft, det är här för att stanna. (Jfr även Norge där Stoltenberg häromdagen sa att "Breivik är etnisk norrman men alla etniska norrmän är inte mördare" det ser jag som ett dylikt erkännande av vitas existens som folk). Det kommer att leva som sedvanebegrepp, som formellt svårdefinierat men för envar lättförståeligt begrepp. "Man känner igen en etnisk svensk när man ser honom" är t.ex en sedvanedefinition på etnisk svensk.

Så eliten ska inte kunna lyckas dribbla bort de etniska svenskarna. Någon kallade Loreen etnisk svenska men det var det ingen som gick på. Snarare: "etnisk berb, född av berbiska föräldrar i Sverige, svensk medborgare, naturaliserad svenska", det är väl närmare sanningen. Lagom inklusivt och så men etnisk svenska - nej.

Buffelo Ball: din jämförelse med USA är intressant. Det landet är mer etniskt heterogent, inte nödvändigtvis helblandat (= man har i mångt parallellt existerande folkgrupper), men man har en mer blandad genpool än Sverige. Ty Sverige var relativt etniskt homogent, från Hedenhös ända till 1950-talet, erkänt av bl.a Tage Erlander. Det hör också till sedvanedefinitionen av "etnisk svensk": någon med rötter i det germanska folk som under merparten av Sveriges historia varit majoritetsbefolkning. Det är det vi bygger vidare på 2012 när de etniska svenskarna magiskt väckts ur sin 40-åriga dvala. Jo, så var det: vi försvann liksom när Olof Palme slutade säga "svenskar" till förmån för "människorna i det här landet". Men med Reinfeldts omnämnande av etniska svenskar började vi åter finnas.

Detta är oerhört viktigt. Jag har sagt det förr i denna tråd och jag säger det igen. Innan maj 2012 gällde ju mer eller mindre "svenskar finns inte, svensk kultur finns inte, svenskar är inget folk, all kultur är importerad, svensk särart är en chimär"... Detta var så klart led i processen att ta ifrån oss traditionella svenskar vårt land, ungefär så som man gjort det med polacker och tjecker 1939. "Hur kan ni svenskar säga att vi tagit erat land då ni inte existerar som folk...?"

Målet var att ta ifrån oss vårt land och ersätta oss med en ersatzbefolkning, berövad all koppling bakåt i historia och tradition, drogad av media och hjärntvättad av stat och skola.

Men nu gick det inte...! Projektet havererade. Etniskt har svensken nu så sakteliga vaknat. De etniska svenskarna existerar - genom ett i folkdjupet tyst erkännande av begreppet "etniska svenskars" vederhäftighet. En Helle Kleins ljudliga protest att detta med etniska svenska vore ett "oerhört farligt språkbruk", det var talande. Hon ansåg det farligt, vissa andra elitfigurer som Maria Wetterstrand ansåg det galet. Men folket i gemen tog väl emot detta att åter erkännas som ett folk. Det är min tolkning.

Jag har sammanfattat mina reflektioner om svenskar, Reinfeldt, Klein, Loreen och allt i denna länk. Jag gjorde det på nationaldagen i år. Det fanns en del att snacka om!

http://lennart-svensson.blogspot.se/...agen-2012.html
Detta är (lite förkortat, klipp markerade med (...)) vad jag bloggade på nationaldagen 6 juni i år. Det handlar om metapolitiska realiteter anno 2012. Här kan man förstås tänka på signaturen Siegfrid; han sa nyss i tråden, idag 15.13, att "nationalistiska företrädare är ytterst sällsynta och dyker endast upp lagom till skolavslutning och midsommar"... Well det var inte formellt fel, jag är nationalist och har som synes sagt min identitära mening på nationaldagen, i år och förra året. Plus 100 gånger till det senaste året, minst, men det ska jag inte länka till idag Nu handlar det om vad mediakriget om mångkulturen ska ta för riktning. Och då kan man säga att fokus är flyttat från mångkulturkramande och pseudofrågor som "hur ska vi få integrationen att bli effektivare", till frågor som centrerar kring en inte oviktig kultur i sammanhanget, den hos landets majoritetsbefolkning: svenskarna.

Ska minoriteterna få odla sin särart och kultur följer med nödvändighet att även svenskar ska få göra det. Eliten gör ännu inte denna självklara koppling, men mannen på gatan torde göra det.*Elitens liberaler erkänner inte svensk kulturs existens, men "gräsrotsliberaler" som random snubbe med iofs svag nationalkänsla torde ändå erkänna svenskens rätt att få odla sin särart. Som ett uttryck för rättvisa, för likaberättigande. Likhet inför lagen, likabehandling i kultur- och arbetsliv. Rätt och billigt!

Sköna nya värld: "Bless was it that dawn to be alive, but to be young was very heaven" som Wordsworth sa om franska revolutionen. Fokus är nu flyttat i kulturkriget, spelplanen heter numera nationalism, identitarism och särart, däri inbegripet även svensk särart. Det är en fråga om symmetri och rättfärdighet, om redlighet som Kierkegaard skulle ha sagt.

Ja! Exakt därför skrev jag som jag skrev. Men jag lyckades uppenbarligen inte göra mig förstådd...

Problemet med det rent "etniska" är att det finns så många olika tyckare som har olika åsikter...

För att få kalla sig en äkta stockholmare måste man ha bott här i tre generationer... Men ingen skulle få för sig att kalla någon som är född i stockholm av utsocknes föräldrar för en "ickestockholmare"...

Är du född i Sverige av föräldrar som är födda i ett annat land, kan du dock aldrig räkna med att bli kallad en riktig svensk.

Jag kan förstå frustrationen hos alla som är födda i Sverige men som ändå aldrig kan räkna med att bli kallade svenskar av trångsynta idioter...

När media försöker att beskriva problematiken så utnyttjas detta av idioter likt TS

Det blir debatt och olika definitioner om svenskar, visst. Men poängen är ju att det jag nämnde, SEDVANEBEGREPP, har viss gråzonskaraktär, de har lite diffusa kanter. Det är inte som vatten = h2o. Det går inte att göra det så glasklart.

Sedvanebegrepp kan tendera åt det där som man inte ska syssla med, cirkeldefinitioner. Men det är tillåtet när det är sedvanebegrepp. "Svensk är den man känner igen som svensk" är en cirkeldefinition men ändå gångbart eftersom alla i relevant sammanhang förstår det.

(För övrigt är SEDVANA ett vedertaget juridiskt begrepp. Inom allemansrätten får man t.ex nyttja mark enligt sedvana, dvs på det sätt man haft för vana att göra sedan urminnes tid. Dit hör sådant som att plocka bär till husbehov och endast tälta en natt. Att upprätta tältläger och industriellt dammsuga hela distrikt på bär är dock inte förenligt med sedvana.)

Men visst, vill eliten krångla till det så som de har för vana att göra kan vi strunta i sedvanebegrepp och dra det hela rasbiologiskt. Det är inte min tekopp, men det råder som bekant en låsning i debatten och eliten vill tydligen hellre att landet driver vind för våg med en befolkning som radikaliseras än att man diskuterar problemen öppet.

Alla namn till trots, den person som gör mest för saken, i och med hon gör det utan politiska syften (vad vi vet) är Merit Wäger. Hon kommer att hyllas som den första profeten när vi står i spillrorna efter mediakriget och gör slut på sårade fiender.

Gick händelsevis du och Ullenhag på samma skola?

Hell Wäger!

Och historien är förstås full med icke-homogena välfärdssamhällen? vilket trams

ja det är sant att det som behövs är solidaritet, men sådan solidaritet med sina landsmän existerar bara i homogena länder. Tyvärr är det människans natur att känna mer sympati och välvilja mot människor som till beteende och utseende liknar dem själv, endel ideologier låtsas inte om den mänskliga naturen i sina utopidrömmar. Alla ideologier som ignorerar människans natur kommer oundvikligen att krascha, det gäller kommunismen, det gäller liberalismen.

Vad man ser hstoriskt är att allsköns människor dras till framgångsrika civilisationer (dvs konkreta platser), och det kan fungera en period, men vid stora migrationer hitills är det i regel den starkare etniciteten som till slut har bestämt riktningen. Och den har ju ändrats i ett antal tidigare civilisationer, och därmed riktningen på civilisationen i fråga. När faller den nordeuropeiska? Det är verkligen ett jävla experiment våra folkvalda utsätter oss för.

Nja! Sedvana, eller praxis som det också benäms, är visserligen något som beaktas inom juridiken trots att det inte finns någon regel man kan hänvisa till...

Det jag fetstilat i ditt inlägg tyder på att du anser att det skulle vara ett problem om Sveriges befolkning radikaliserades

Radikalism är ett vitt begrepp. Jag ser mig själv som högerradikal, en fri ande till höger om SD. Den radikalisering jag antydde nyss var att folk blir rasbiologer och militanta etnokrater. Det är, som jag ser det, onödigt när vad vi behöver blott är en flytt av det metapolitiska fokus, bort från svenskfientlighet och antivitt sentiment till ett klimat där etniska svenskar vägs in i bilden, där de tas hänsyn till som de som byggt upp detta land, de erkänns som majoritetsbefolkning och den främsta bäraren av svensk kultur och svensk tradition.

Gärna radikalism, gärna ökad intensitet i kulturkriget, men det får inte bli för mycket av det goda. Jag vill, mutatis mutandum, ha ett samhällsklimat där kulturliten inte kissar på sig bara för att man nämner Frans G. Bengtsson, Verner von Heidenstam och Esaias Tegnér. Ungefär så som det var ett kort tag på 90-talet innan en våt vante la sig på allt och vi fick en andens diktatur med Expo, Sahlinism och rasiststämpel på alla som andades ordet "svensk", "traditionell" och "identitet".