Citat:
Ursprungligen postat av
Sam.Boyd
Nu till den riktigt stora frågan gällande mediasituationen i Sverige. PK är både bidragstagare o rådgivande i mediafrågor. Ändå hånas närapå alla mindre nya aktörer o deras profil medarbetare medlemsskap. På något så flummigt som värdegrund.
Likaså deras attityd till situationen med att en svensk journalist blir hotad o trakasserad under de kaosartade former utan att polisen ingrep. Utan enskilda medlemmar går ut o hånar Lamotte för att han försöker göra ett journalistiskt jobb i ett område väktare numera inte får jobba på under kvällstid.
En märklig självbild. Jag finner det som om Lamotte provocerar igenom att han överlever på att leverera innehåll, inte på reklampengar eller statliga bidrag.
Innerst inne fruktar de alla att de plötsligt själva kan tvingas försöka leva på Swishbetalningar.
Ja det är LO:s politiske sekreterare, Mats Eriksson,som säger så här angående Joakim Lamottes video från Kronogården:'
"Om jag tvingas välja så har jag mer sympati för ”snorungarna” i Kronogården än för swishtiggaren Lamotte. Så enkelt är det."
Inlägget har gillats av flera högt uppsatta inom partiet och även företrädare i SKL. Det här kommer man inom alternativ media följa upp i idag och under veckan. Men Mats sympati för kaoset är symptomatiskt. Under åren har vi bevittnat att aktivister exempelvis startar antirasistiska demonstrationer efter en gruppvåldtäkt. Leif GW Persson skyller en stor del av sprängningarna på anhängare till SD. Erik Fichtelius ifrågasatte Tino Sanandaji när han sa att de som bränner bilar är invandrarungdomar. Det är så här det ser ut, man accepterar kaoset och kostnaderna.
Detta visar alltså att vänstern vänt arbetarklassen ryggen. Markus Allard på Ledarsidorna skriver:
"Vänstern har över tid bytt ut sin klassbas. Det är inte längre arbetarklassen som är i fokus för dess politik. Detta gäller både för det parti som en gång i tiden var kommunistiskt som för det parti som en gång i tiden var socialdemokratiskt. Här kan man förstås invända med att S idag fortfarande har arbetarväljare kvar, men det är tydligt vart utvecklingen är på väg. Arbetarklassens politiska representation har vissnat bort. "
https://ledarsidorna.se/2019/12/soci...inom-vanstern/
Vi har alltså samma situation som när socialdemokratin bildades, det vill säga en ny sorts elit som förtrycker arbetarklassen. Dagens utsugare utgörs av en politisk, byråkratisk och socialliberal medieelit. De försöker framställa sig som garanten för samhällets stabilitet när de egentligen arbetar för ett samhälle i kris. Markus skriver:
"De flesta klasser av parasitär karaktär brukar hata dem som ger dem mat."
Något den nya eliten har gemensamt med bosättarna som man vurmar för. Förtrycket sker genom att se de som bidrar som potentiellt onda. Det är så media legitimerar sin antirasism. Just nu pågår en påverkanskampanj om att allt är bra. De som menar att Sverige befinner sig i kris är rasister som vill destabilisera samhället och de går Rysslands ärende.