Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det finns ingen samlad policy från SVT hur man ska bemöta påhopp från press eftersom sympatierna så klart är delade inom koncernen , därför är var och en rädda om sitt eget skinn och passar sig noga för att hamna i ett personligt pressdrev , får jag gissa var det det som höll Eva Landahl tillbaka.

Intressant artikel. Dock kommer Lindberg att titta åt ett annat håll. Dels anser han landsbygden som förlorad till sverigedemokratiska WT-bönder, dels är det viktiga för honom att hota enskilda personer i Stockholm som eventuellt skulle kunna få känna på hans makt. SR och SvT har mycket större genomslag och är därför viktigare måltavlor.

Ja det är mycket en rädsla. Eva Landahl och andra på SVT/SR tar risker om/när de försöker ge en breddad bild av invandringen. De riskerar att stötas ut socialt på arbetsplatsen och bli kallade för högeravvikare i förhållande till statsideologin (stå på svaga gruppers sida mot starka i huvudsak) och att dra på sig chefers motvilja. Det är därför SVT/SR så lätt faller undan för politiska kommissarier som Alex Schulman och Karin Pettersson. De är moraliskt överlägsna och vet vilka åsikter som är "rätt" och vilka som är "fel". Det känner medarbetarna på SVT/SR också som faller undan, böjer huvudena mot marken och får ont i magen. Det är som Kina under kulturrevolutionen. Det är bara en gradskillnad. Ingen artskillnad. Det är en gåta att vänsterdominansen inom SR/SVT tillåts fortgå trots mångårigt alliansstyre.

Alliansen är väl dels knappast icke-vänster (från ett antal aspekter, som vi kanske kan avstå från att diskutera här och nu) dels upplevs kanske SR/SVT som en alltför formidabel motståndare.

Reinfeldt blev väl bränd, när Janne Josefsson och Uppdrag Förvanskning ingrep i valkampanjen ngr dagar före valet 2002 och stoppade en (potentiell) borgelig valseger.

Och även om alliansen skulle byta ut enstaka chefer, så skulle över 80% av SRs/SVTs anställda ju oförtrutet jobba på som tidigare med samma bias som tidigare.


http://www.svt.se/content/1/c8/02/78...20kap%2013.pdf

-----

TILLÄGG

SVT

Invandringspartiet (aka mp) 52%

Vänsterpartiet 18%

Socialdem. 13%

SR

Invandringspartiet (aka mp) 54%

Vänsterpartiet 17%

Socialdem. 11%

Det är en förklaring till att SVT & SR är så defensiva och underdåniga när kritiken kommer från vansinnesvänstern på AB. SR:s "Medierna" mfl journalister kämpar ett inbördeskrig för att öht få problematisera invandringspolitiken. Om hälften eller mer av personalen är för "fri invandring" och vill ta emot fler människor från tredje världen (som mp vill) så gäller det att vara försiktig. Samtidigt slår det mig att SVTs Landahl skulle kunna vänt det emot AB-skribenten i debatten: om frågan 'hur mycket invandring tål Sverige' nu var så fel att ställa, betyder det att Aftonbladets ledarsida är för fri invandring? Om 'ja' så blir det problematiskt att få ihop med LO/fackets syn på restriktioner vad gäller arbetskraftsinvandring. ABs Pettersson skulle då få svårt att inte själv hamna i en (uttalad eller outtalad) uppfattning om att det finns en gräns, ett "tål". Hon skulle förmodligen slingra sig, men skulle samtidigt förlora diskussionen och det moraliska övertaget.

Den finns nog inte som pdf. Däremot finne en annan intressant uppsats av samme författare, vilken kan vara relevant för nationalkänslans äldre bestämmande.
http://www.kb.se/dokument/Om/organis...20samdräkt.pdf

Det är mer komplicerat än så. Journalisterna har ofta arbetat, och kanske kommer att arbeta, inom olika medier. Det innebär att man är försiktig i att kritisera andra journalister offentligt, ty den som idag skulle vara ens motståndare kan mycket väl en annan dag vara ens kollega eller till och med ens chef/arbetsgivare. Denna interaktion inom det journalistiska nätverket motverkar vanligen mediekrig i viktiga frågor, varför det är särskilt intressant att det blivit strid mellan olika delar av mediesamhället i denna fråga.

Helt korrekt. Mindes bara förnamnet "Jonas" då jag haft nöjet att träffa vederbörande i verkliga livet ett par gånger, en lågmäld och sympatisk herre. Blev en smula förvånad när han plötsligt fick ett helt uppslag i Expressen.

Heinö har kommenterat Lindquists artikel:
http://andreasjohanssonheino.blogspo...adebatten.html

Bland kommentarerna skriver han för övrigt sedan var han själv står:
Jag antar att Heinö inte varit ute i t.ex. Göteborgs förorter eller har han en annan definition av ghetto än vad jag har. Nivån vi klarade att "hantera" är ju för övrigt passerad flera gånger om så även där förmodar jag att Heinö har en annan definition än vad jag har. Om detta nu inte är hans sätt att skriva att han tycker Sverige bör minska sin invandring...

Det är fina omskrivningar han kommer med. Fula gubben har ju påbörjat en PK-parlör, men det kanske är dags för en parlör för liberalt tugg. Större lönegap=lönedumpning, rörligare arbetsmarknad=skrota LAS, förändringar inom offentlig sektor=nedmontering av välfärden. Vad tror han blir konsekvensen av sina visioner om vi redan idag har ghetton?

Jag har läst både Heinös avhandling och Gillar vi olika? (en recension kommer en dag) och är förvånad över hans ställningstagande. Hans teoretiska resonemang är enligt min mening sunda och väl underbygda. Men han tar ställning på ett sätt är svårt att förena med de teoretiska analyserna. Ett exempel ur Gillar vi olika?, kapitel 8. Den oundvikliga och goda nationalismen:

(Sid 159)

Om det finns ett positivt samband att nationell homogenitet -> demokrati, så är det rimligt att en minskad nationell homogenitet -> försämrad demokrati, kanske till slut inte någon demokrati alls. I sin avhandling Hur mycket mångfald tål demokratin, visar Heinö just på att det sannolikt finns en gräns för när heterogeniteten blir så stor att den tippar folkflertalets demokratiska acceptans.

I ett land som Sverige, som varit synnerligen nationellt homogent (säger även Heinö), och som på kort tid blivit avsevärt mer heterogent, så förespråkar han ändå en invandringspolitik i stort som den ser ut idag. Karln är ju inte dum, men inser han vad ett sådant ställningstagande leder till? Enligt min mening kan effekten inte bli annan än en avdemokratisering av Sverige över tid.

Jag ser tre möjliga förklaringar till hans ställningstagande, som enligt mig går på tvärs med hans analys:

1) Hans ideologiska ståndpunkt låter sig inte påverkas av hans analytiska resultat. Han tycker helt enkelt så här oavsett hur världen ser ut, kanske för att massinvandringen skulle kunna vara den hävstång som stjälper det svenska välfärdsbygget, eller liknande. Förblindning, Ikaros-fenomenet, alltså.

2) Han har personliga intressen; ekonomiska, sociala, karriärmässiga, mediala, att inte komma till ställningstaganden som hade motsvarat hans analys. Strukturell fånge, alltså.

3) Han har en dold agenda. Genom att lägga fram ett flertal välunderbyggda studier kan han överlåta åt andra att dra slutsatserna, medan han skyddar sig själv så att han kan fortsätta att presentera fler studier, vilket skulle omöjliggöras om han drog andra slutsatser. Maskirovka, alltså.

Svårt att avgöra vad som är den primära orsaken. När han framhåller frirörlighet som ett överordnat värde, så tycker jag det känns litet tunt. Det finns så klart ett flertal andra värden, nationell demokrati t ex, som måste kunna anses ha lika eller högre värde, även för en liberal.

Är det verkligen så? Demokrati inskränker ju ofrånkomligen vissa friheter åtminstone indirekt, till skillnad från fri rörlighet. Nu är ju inte jag liberal, men jag har fått intrycket av (liberaler) att fri rörlighet i det närmaste är heligt. Ett låtsasvärde för rotlösa globalister naturligtvis.