Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Inget etablerat medium kommer ifrågasätta vad Aftonbladet ägnar sig åt. Polariseringen mellan mainstreammedia och alternativ media är total. Jag har dock väldigt svårt att tro att Karin Pettersson kommer nånvart. Hon överskattar sin egen och AB:s makt, precis som hon gjort hela tiden.

Hon kommer inte komma någon vart.


Det har blivit en cirkus av Sverigedemokraterna. Bonnier och Schibsted försökte sänka Sverigedemokraterna under några månader innan valet. De misslyckades. Sverigedemokraterna fick 5,7 procent. SD har nu större väljarstöd än V och KD och det finns god jord att växa i. Drygt hälften av svenskarna vill minska invandringen. Det har också visat sig att mediedrivna kampanjer som ”Gilla olika” och ”Sverigedemokraterna – nej tack” har misslyckats. Från politiken har man försökt sänka Sverigedemokraterna. Några dagar innan SD-skandalen på Kungsgatan kom Bengt Westerbergs utredning om främlingsfientlighet. Den redan smått politiskt insatte förstod ganska snabbt att de förslag som Westerberg presenterade inte kommer ge någon som helst effekt. Ett av förslagen var att de andra partierna samt de ”goda krafterna” skulle slåss på FORUMEN mot ”internetrasismen”. SSU:s aktion misslyckades på grund av Flashbacks hårda regler samt att det xenofobiska motståndet är så pass starkt på internet. Nationalister, libertarianer och konservativa äger i stort sett de alternativa och sociala medierna.

Expressens senare kampanj mot SD lyckades dock ganska väl. Sverigedemokraterna kommer inte få värre valsympatier men det har uppstått en förvirring i partiet vad som gäller. Jimmie Åkesson planerar att ta steget in i medelklassen och därför måste politikerna vara ”rena och fina”. Men Ekeroth, Westling (obetydlig) och Almqvist klantar sig. De raderar inte filmen och låter den cirkulera i högkvarteret. Expressen köper upp den av en tidigare anställd och SD tvingas kasta ut tre personer. För några dagar sedan påträffas en annan SD-ledamot, den okända norrländska SD:aren Lars Isovaara grovt berusad utanför riksdagskansliet. Polisen upprättar en anmälan mot Lars Isovaara. Sedan visar det sig att Isovaara har supit bort både minne och väska – snarare än att han blivit ”rånad av utlänningar”.

Uppenbarligen ger inte medias krig någon större effekt på SD i opinionen. Aftonbladet vill ta till jurister för att sänka alternativ media och Sverigedemokraterna. Det är dock tveksamt om det kommer lyckas, däremot kommer Åkesson på sikt få problem med de egna politikerna och de egna leden efter valet 2014. Det är orimligt att konservativa skolpojken Åkesson, tuffa Söder, islamofobiska liberalen Jomshof och intelligenta och trevliga Lundastudenten Karlsson kommer kunna cementera all makt till riksdagskansliet – när SD växer mot 8-12 procent i valet 2014. Fler kommer vilja ha en del av kakan. Flera personer har dock fått slinka in i toppsiktet genom åren – bland annat Kent Ekeroth, Erik Almqvist och William Petzäll. Ingen av dem klarade av ansvaret på grund av alkohol. Det är viktigt att komma ihåg att pressen på en SD-person är så pass hög så att alkohol blir ett av få sätt att lugna nerverna. För politiker är det livsfarligt att dricka sig berusad och synnerhet nu när de flesta har mobiler med mobilkameror.

Media är förövrigt på väg att ruttna bort. Aftonbladet går i princip bara i vinst på sin hemsida men den vinsten är inte tillräckligt hög. Aftonbladet har fått flytta från gigantiska ”Fuck You – vi är framgångsrika”- lokaler vid Globen till ett eller två våningsplan invid Centralstationen i Kungsbrohuset. Nu har Schibsted i princip placerat hela sin koncern i samma hus. Tidningarna kan inte längre vara enskilda enheter som kan göra som de vill. Koncernen vill kontrollera Jan Helin – även om det är svårt givet det faktum att LO kontrollerar både Ledar och kultursidorna genom sitt 9 procentiga ägande av tidningen. Det finns inte på kartan att LO skulle lämna över dessa sidor till Schibsted så de kunde göra ett Svenska Dagbladet av Aftonbladet. Svenska Dagbladet är förövrigt konkurshotad och har varit så länge.

Det är viktigt att påpeka att det beror på att dessa grupper helt enkelt är större till antalet, och ingenting annat. Är en politisk rörelse stor så syns den helt enkelt på nätet, eftersom att där får alla fritt spelrum att sprida sina åsikter hur mycket det nu vill. Internet censurerar ingen.

Att vänstern (och SSU? ) är marginaliserade i debatten beror ju såklart på att de inte är särskilt många som delar dessa åsikter, och att de är ännu färre som faktiskt är villiga att debattera sina ståndpunkter. Om man måste samordna en landsomspännande räd för att visa att man ens existerar så är det ju ett tecken på att man faktiskt är rätt jäkla osynlig (och marginaliserad), eller hur?

Mediakriget verkar ha tagit en lite ny vändning nu när Avpixlat, Fria Tider m.fl. attackeras direkt och nämns med namn av mediadrakarna. Tidigare ignorerades de och nämndes på sin höjd i förbigående som "rasistsajter", "högerextrema nätsidor" osv. Läget blir mer och mer tillspetsat och alternativmedia tackar nog för gratisreklamen.

Tossiga såklart.

Man vet att man har med kulturmarxister att göra då de i sin censur-iver även censurerar direkta citat i sin debattartikel för att på så sätt skapa argument för allmän censur.


Ska såklart vara ”Krossa antivitismen” där man belyser olika sätt som nordeuropeer och europeisk ättade i andra delar av världen diskrimineras och motarbetas. Tror inte för ett ögonblick att de stavade fel av misstag. Utöver detta en kritik av att den styrande oligarkin i västvärlden väldigt medvetet öser in utomeuropeer för att på så sätt överrumpla och slå sönder europeernas organiska sammanhållning samt på några decennier göra oss till minoriteter i våra egna länder. Djup rasism att vara emot sådant enligt v.


Det egentliga gruppnamnet är "NEJ till gratis körkort och alla andra särrättigheter för invandrare". Där man kritiserar att svenska staten och svenska kommuner inför en massa rättigheter (gratis körkort, gratis tandvård etc) som inte vanliga svenska medborgare har automatisk rätt till. Det är alltså en appell till likabehandling, där man inte ska ha specialregler för utomeuropeer, som i vänsterpartisternas ögon är rasism.

Tycker mest att debatt-artikeln bevisar hur rasist/antifeminist/nazist-anklagelser mest används som en metod av makten för att tysta kritiker. De drar sig inte för att slänga ut dem och klistra dem på alla som bryter åsiktskonformiteten i vår kära demokratur. Om man saknar argument så får man gå över till smädelser och ett användande av sin sociala och statliga makt.

Ja nu när (s) går åt höger blir det tydligt hur liten vänstern är. Lägger man ihop vänsterflanken i (s) med (v) blir det kanske 15% av väljarkåren. Det börjar nu gå upp för vänstern som länge velat låtsas som om den äger Sverige. Mycket ikraft av att den är välrepresenterad i media, på universiteten och i den skattefinansierade sektorn. Som Ulf Bjereld m.fl. som alltid blir ombedda att uttala sig i SVT/SR. Men det känns som om vi nu upplever något sorts paradigmskifte. Vanligt folk börjar bli medietrötta. Och framförallt trötta på pk-åsikter och genus- och feministtrams. Vänsterhegemonin är över. Synd då för de stora tidningarna och SVT/SR som rekryterat sina journalister under hegemonins dagar. Glappet mellan vanligt folks uppfattningar och mediaelitens blir till slut ett problem för tidningarnas lönsamhet.

Så hur är läget i mediakriget idag, hösten 2012? Är mångkulturkramarna starkare än tidigare i år?

2012:s början tycktes ju annars innebära segrar för regimkritikerna. Våren visade på ett samhällsklimat som signalerade debatt, öppenhet och möjlighet att debattera invandring utan att karaktärsmördas. Vi såg Uppdrag Gransknings reportage om reaktionära imamer, vi har sett en nedtoning av svenskfientlighet bland partiledare, vi har sett Expressens Anna Dahlberg ifrågasätta invandringen som frälsningsväg.

Sahlinismen är död, det har varit ett konstaterande i denna tråd. Men nu då? SD har diverse bonnrasistiska tendenser bland sina kadrer. Det vet vi sedan förr. Partiet gör stor marginalnytta som invandringskritiskt parti med säte i riksdagen, men man har inte alltid så salongsfähiga förteträdare. Tidigare har det varit folk ute i landet som brännmärkts för obetänksamma twittranden och yttranden. Nu är det lite mer riksnivå så att säga. Det är storm i vattenglas men ändå, per se, omöjligt att ignorera. Man kan säga: SD:are kommer inte undan med att uttala sig nedsättande om invandrare, inte ens mellan skål och vägg. Nu har de fått betala priset. De har fått löpa gatlopp i MSM på sistone. Kärnväljarna har inte påverkats. Men man är lite stukade renommémässigt.

Dock: det påverkar inget, inte konkret. Opinionssiffrorna för SD tycks limmade på och över 10%. Och medias renommé å sin sida, det är fortsatt dåligt. SSU som skulle komma hit till Flashback gjorde inget bestående intryck. Snarare var det väl de som lärde sig något - av att regimkritiker kan argumentera och presentera siffror. Visa siffror kan även en viss Cornucopia, dock utan djupseende. En stark svenskfientlig ådra emanerar numera från denne västsvenske bloggare. Kritiserar man invandring, värnar man det traditionella Sverige, står man upp emot västvärldens mest extrema migrationspolitik - då är man rasist...! Säger man att 15% utrikes födda är lika med massinvandring, säger man att Malmö, Göteborg, Stockholms förorter, Gävle, Eskilstuna mfl orter är övermåttan berikade, då får man inte spela i finrummet längre.

- - -

Det antivita sentimentet lever, i bloggosfären och i MSM. Sammetsdiktaturen lever. Med defamering och karaktärsmord tar den sig fram. "Är du emot invandring, vad är du för en hatisk person, dela inte upp i vi och dem, vi är alla människor...!” – så låter det religiösa invandringsargumentet. Det som i andanom lustmördar envar som är emot invandringen, som anser att det skulle få debatteras som vilken fråga som helst.

Man ska ha rätt att ha åsikter om allt. Men det har vi inte idag. Det är diktaturmässigt. Typiskt för diktaturer är ju detta att presentera beslut och fråga medborgarna: gillar ni detta? De förutsätts svara ja, nej anses suspekt. Terrorister har bombat våra skyskrapor, då måste ni väl gilla att vi inför Patriot Act...? Invandringen räddar liv, berikar oss och gör Sverige till ett paradis, nog gillar ni detta...?

Dagens svenska regimkritiker har fräckheten att vara emot massinvandringen. Man säger nej till diktatur, nej till marginalisering av den egna folkgruppen. Att vara regimkritiker är ytterst att säga nej till slaveri: ekonomiskt och kulturellt.

- - -

MSM gör vad de kan för att smutskasta dissidenterna. Men trots senhöstens synbarliga motoffensiv från multikultis krafter så tror jag utvecklingen går mot sans, måtta och möjlighet att kritisera en diktatorisk agenda. SD har som sagt fortsatt höga siffror. Folk har börjat ta reda på sanningen om berikningen. Folk har helt enkelt börjat vänja sig vid en frihet de inte hade förr. 2008-2010 vågade inte svensken i fikarum, i matsalar och på caféer diskutera tabubelagda ämnen som invandringens sociala följder, invandrad kriminalitet och invandringens kostnader. Men nu har tidsandan svängt och MSM:s senaste krigsrubriker om någon som sagt rasist har ingen bäring längre, de vibrerar inte med tidsandan.

MSM kör på i gamla spår. Man tar halmstrån, man gör en höna av en fjäder. Alltid driva mångkultur, alltid alltid, aldrig börja kritisera den offentliga politiken. Man har som mediala aktörer investerat för mycket i mångkulturens välsignelser. Det hela är religiöst. Man förmår inte slå till reträtt. Istället anfaller man sig till döds, med rasistartiklar, demonisering av SD och dess väljare och attacker på tryckfriheten.

Det sista är Aftonbladets senaste idé. Ordet är för fritt i Sverige för Åsa Linderborg. Man får väl gissa att porträttet av Lars Johan Hierta är nertaget från hennes redaktionskontor. Han värnade tryckfriheten, dagens AB vill inskränka den. I rest my case.

Idag går Novus VD Torbjörn Sjöström ut i Svenskan med en debattartikel som givetvis innehåller patentbegreppen "lågutbildade väljare" och "enkla lösningar".
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt...na_7709264.svd

Detta är i sig ovanligt, men för några dagar sedan såg även Demoskops VD sig föranledd att skriva en tämligen debil debattartikel:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt...op_7686150.svd

Är detta en ny trend, där opinionsinstituten recenserar sina egna och andras mätningar (eller har moraliska tolkningsanspråk på dem)? Kommer man kunna lita på opinionsinstituten i fortsättningen?

Riktigt. SD:s största problem är och förblir dess egna medlemmar. Social stigmatisering gör att bara de allra mest hårdhudade (Ekeroth) eller allra knäppaste (lokala byfånar) går med. Åkesson är dessutom något av ett kontrollfreak och håller därför tillbaka en del kompetenta krafter av rädsla för illojalitet. SD kommer fortsätta skakas av personskandaler och interna konflikter fram till valet 2014.

Värt att notera är dock att många lokalavdelningar rapporterat ökat intresse för medlemskap. Helt ologiskt med tanke på de senaste skandalerna och brännmärkningen av Sverigedemokraterna som onda. Jag är inte helt säker på vad som pågår, för att vara ärlig. SD tycks inte styrda av några normala spelregler.

Ja vilka idioter, man undrar vad de vill uppnå? Självklart reklam för sitt eget institut, men det här borde vara att skjuta sig själv i foten. Försöker de tvätta sina händer från SD luktande föroreningar (dvs höga opinionssiffror)? Det sista man vill få höra från objektiva (hoho) vetenskapliga (hoho) organisationer är dock knappt inlindade politiska programförklaringar och krystade bortförklaringar.

Folk sympatiserar med underdogs. Folk sympatiserar med de som är utsatta. Det tycks även som att man har högt i tak vad gäller snedsteg. Min erfarenhet säger mig att genomsnitts-SD:aren inte är så fjärran från genomsnittssvensson, och då kanske de senaste affärerna inte ter sig så avvikande jämfört med vad man själv tänker inombords. En blatte hit eller neger dit betyder inte mycket när medias högintensiva ordkrigföring urholkat dess reella värde. Att utåt skylta med detsamma är däremot otänkbart. Om de siffror på 40-60% som sympatiserar med SD:s invandringspolitik är korrekt, så kan jag tänka mig att en hemsk massa väljare ser massmedias hetsjakt som smaklös. Då är steget inte så långt att lägga sin röst där man egentligen inte helst vill, men med den gyllene chansen att sätta en dolk i maktens rygg upplevs det kanhända som ett billigt pris.

Samt insikt om att vårt samhälles största ödesfråga utspelar sig och media har fullt fokus på skandaler och egentligen inget fokus alls på ödesfrågorna. Då är det dags som människa att agera på sin insikt. Det går inte att stå neutral när man ser svenska journalisters och etablerade politiska partiers kulturmarxistiska radikalisering.