Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det är en judisk logik. Du har med andra ord ingen erfarenhet att kvalificera dig till expert med. Ok.

Så vad är din lösning?

Begår ni nu inte misstaget att angripa budbäraren?
Har inte experten rätt när han skriver att msm aldrig skulle erkänna att det ligger rasism bakom rån och våldtäkter mot svenskar?
Precis som inte heller domstolarna någonsin skulle kunna tänka sig att bedöma brott specifikt riktade mot svenskar som hatbrott.

Det är ju så det är, dubbla måttstockar.

Nä...där håller jag inte alls med, nog har mångkulturen hyllats okritiskt i såväl tal av politiker och på ledarsidor och rent slentrianmässigt i alla möjliga sammanhang och absolut inte bara av fanatiker.

Logik var vad du kallade det men vi kan kalla det för regnbåge istället om du hellre vill: en judisk media- och samhällsregnbåge.

Ditt käbbel med Thulin är ointressant. Det jag efterfrågar är din lösning på problemet med invandrares dominanskriminalitet, för att ta ett i ditt tycke "mycket bra ord".

Jag instämmer beträffande frågan om de rasifierades rasism mot vita kroppar. Självklart kan de vara rasister, men tanken på det förhållandet tas inte upp utan motstånd.

Men det intressanta är varför det är på det viset? Är det beroende på att den intersektionella alliansen varit så skickliga och framgångsrika i sin nästintill totala mediala dominans de senaste 30 åren, eller speglar tankegången någon djupare kulturell föreställning.

Jag tror att de flesta mycket väl kan tänka sig att exempelvis en kines kan vara rasist gentemot en svart afrikan. Men att samme afrikan skulle kunna vara rasistisk mot kinesen är mera svårt att tänka sig.

Apropå att försöka få ordet "rasism" att totalt byta praktisk innebörd så försökte Westerholm på Ledarsidorna med något om socialdemokraternas "etno-fascism". Det kom inte långt det heller och av samma anledning(ar).

Gällande de senaste 30 åren så var det precis samma sak 1988 (31 år sedan). Ordet har aldrig använts på något annat sätt än som ett attackord. Det är också ordets svaghet, det används som ett attackord även på barn och dessa har ingen möjlighet att värja sig. Vad det leder till är väldokumenterat. Ett annat är att ordet inte har någon konkret definition. När var det senast någon ställde frågan: vad menar du med "rasism"? En tredje sak är den uppenbara ironin: "rasism" sägs vara att göra skillnad på grupper, men de som brukar ordet "rasist" använder det i praktiken uteslutande mot en grupp (eller ras), de gör alltså skilllnad på grupper och pekar ut endast en som "rasistisk". En självmotsägelse. Det är nästan som om antirasist är ett kodord för...

Kina är mer avancerat och framgångsrikt än Afrika, inte svårare än så. Men samtidigt är det ingen som kräver "mångfald" i Kina eller andra välbeställda delar av Asien..

Rasism har alltid varit ett tillmäle riktat mot vita. Det är inte svårare än så. Vi har ju tidigare haft den totala floppen med uttrycket "omvänd rasism", som lanserades som en beskrivning av rasism riktad mot vita. Men det fick aldrig fäste och upplevdes bara som konstigt och gallsprängt, varken populärt bland antirasister eller invandringskritiker.

Vi får nog acceptera att rasism = ett skällsord för vita. Gör vi det och nöter in det så förlorar också ordet sin potens som politiskt vapen. "Rasist!" ropar någon - "aha, där står någon som hatar vita", tänker de som lyssnar.

"Dominanskriminalitet" är alltså inte så mycket en eufemism för rasism som ett eget begrepp, som beskriver den andra sidan i den etniska konflikten mellan en vit inhemsk befolkning och icke-vita bosättare. "Rasism" är när vita pekas ut som förövare - "dominanskriminalitet", "ungdomsgäng", "klankultur", "integrationssvårigheter", "islamism" med mera kan beskrivas som motsvarigheter för den andra sidan, men inte egentligen eufemismer.

Om man accepterar att olika folkgrupper är olika så blir det också fåfängt att tro att nomenklaturen som beskriver dem kan vara helt universell. Måttstockarna kommer aldrig vara helt lika, ju fortare vi accepterar den antropologiska sanningen desto fortare kan vi komma in i matchen.

Här har vi ett intressant nedslag i vår svenska samtid. En oetnisk svensk - i detta fall en prestigekurd - som ondgör sig över en chilensk "luffare" som i egenskap av jihadmorfar gnäller och kräver att hans sju jihadbarnbarn ska tas till Sverige för att tas om hand på svenska skattebetalares bekostnad. Fast just det är inte orsaken till prestigekurdens ilska. Nej det provocerande i chilenarluffarens till jihadmorfar krävande och gnällande är att han inte visar minsta tacksamhet över kurdernas omsorg om luffarmorfars jihadbarnbarn, att han inte visar tecken på minsta empati med jihadisternas offer. Inte ger minsta cred för kurdernas hjältemodiga kamp mot det IS chilenska luffarmorfar bidragit till genom att ha sådana hemförhållanden att både fru och dotter lyckades extremradikalisera sig till den grad att de emigrerade till Islamiska Statens Kalifat. Svenskarna? De lyser helt med sin frånvaro i den känslosamma analysen. Sverige, substratet för självförverkligande. Plattformen för distanspatriotism.

https://twitter.com/doppler3ffect/st...10459146579968

Fint att du använder dig av samma terminologi som den mest rabiata universitetsfalangen inom postkoloniala studier, fast tvärtom! Eller, "rasifierad" bibehåller uppenbarligen sin vedertagna betydelse. Och är det inte samma sak med ordet "rasism", som i vanlig mening avser negativ särbehandling av icke-vita? Det är självklart att araber och negrer kan bete sig minst lika "rasistiskt" mot vita som tvärtom, men det vete sjutton om rasism-kortet biter i det läget. Invandrarbarnen som rånar svenska barn och unga gör det givetvis till stor del av "rasistiska" skäl, väl medvetna som de är om att beteendet är opportunt i så måtto att eventuella repressalier är småpotatis, men det är TYVÄRR inte självklart alls att det går att beskriva handlingen i sig som "rasistisk". Makt och förnedring, ja. Hat mot svennar, ja. Rasism? Pja... Men det kallas något annat, mer förskönande. Går det att "erövra" ett begrepp som "rasism", som ju är reserverat för vita fördomar? Säg det. Klart är i alla fall att vita inte ingår i intersektionell analys, annat än (vita) kvinnor. Jag tror att vi kan skylla helt och hållet på akademin här, vari aktivistiska plantskolor som JMK ingår. Rasism är lika mycket ett akademiskt koncept som "rasist" är ett anti-vitt tillmäle.

Och vad beror det på? Jo, att svenskarna är i överväldigande majoritet i sitt land. Själva tanken med ett koncept som "rasism" är väl att det appliceras på handlingar, tankemönster osv. i ett uppifrån-nedåt-perspektiv. Men de ensamma svenska barn som rånas av hela gäng mörka barn, är inte de i underläge? Är inte de utsatta? Jodå, men de skyddas av sin hudfärg, liksom i viss mening rånarna. Precis som i fråga om intersektionalitet samspelar flera faktorer. Rånoffren är vita och ensamma, men även privilegierade i kollektiv bemärkelse. Rånarna attackerar i grupp och säger sig "kriga mot svenskar", men gör det eventuellt för att systemet behandlar dem som underordnade. Se där: invandrarangreppen på "generation villebråd" som en revolutionär handling! Det är så klart motstånd mot rådande maktordning det handlar om.

Det fetade: det är så klart delvis på grund av denna institutionaliserade syn på det svenska folket som det är lönlöst i dagsläget att tala om svenska ingrupper, osv. All normkritik utgår från premissen att vithet = attribut i majoritet = norm, när det egentligen vore mer fruktbart ur ett normkritiskt perspektiv att ifrågasätta denna norm. Let's face it: många "queera" ståndpunkter förutsätter fördomsfulla, förutfattade meningar om det normala. Till och med vithets- och maskulinitetsstudier går bet på en meningsfull verklighetsbeskrivning eftersom utgångsläget är icke-normativt, normkritiskt etc. Det är nog bäst ändå att överlåta sociologin åt konservativa som åtminstone känner sig hemma i det normala, och kanske att försöka bygga en konstruktiv nationalism på majoritetens vaga känsla av samhörighet, trots att svenskhet inte existerar som primär egenskap i dag (citat Blot-Sven). Vi vet i alla fall vad som inte är kompatibelt. Det är detta som ska tryckas undan.

Jag är lite trög här. Vad jag kan förstå från t ex detta samtal med Murray så begriper Peterson att även vita människor kommer att vilja bedriva identitetspolitik för att skydda sig. Den enda fråga där jag sett honom direkt feg är faktiskt gällande judarna. Han betonar att deras höga IQ har lett dem till toppen, vilket förstås är sant, men han vägrar att befatta sig med frågan om hur deras identitetspolitik har stått i konflikt mot andra gruppers, i synnerhet vita européers, intressen.
https://www.youtube.com/watch?v=JK-l2tgMQRQ