Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Välkommen tillbaka till tråden, Benge.

Läser idag en recension av Sami Saids roman "Väldigt sällan fin" i UNT.

Recensenten vräker ur sig all möjlig dynga om "kulturfrämlingar" och "rasism" men lyckas ändå sätta fingret på en öm punkt i den svenska politiska korrektheten i förhållandet till sig själv och andra:
(min fetning)

Det låter intressant och trivsamt skrivet om det inte vore för att recensenten bara några rader innan nästan kräks över ordet kulturfrämling som enligt honom bara är samma gamla rasism eftersom den bygger på essentialism.
Intressant. Samma essentialism som är rasism när en svensk sverigedemokrat uttalar sig om kulturskillnader är alltså något eftersträvansvärt och saknat när recensenten beskriver den vilsne svenske konvertiten, rotlös och utan sammanhang eller kontakt med sin kultur.

Författaren och rescensenten har åtminstone kommit fram till att en rotlös person utan kontakt med sin kultur, sin religion, sin nation, utan essens, är en i grunden sorglig och ömkansvärd figur. Men när berättelsens sverigedemokrat använder sin trygghet i sin egen kultur och jämför den med andras tar insikten slut. Då är det bara rasistkortet kvar.

http://www.unt.se/kultur/litteratur/...t-1817325.aspx

Tack!


Kulturmarxistjounalister på UNT och deras freudianska slipsar i all ära; Om obamiseringen av USA lyckas och man lyckas släcka ner det paleokonservativa-etnonationalistiska motståndet (det intellektuellt och resursmässigt starkaste och mest kvalificerade i Väst) så kommer Open Borders & One Nation-sekten kunna lägga enorma resurser på mission/lobbyism i Europa. Barbara Spectre- och Vanessa Barker-kloner kommer flygas in en masse och där kommer SD och opixlad media inte ha mycket att sätta emot...

Mediakriget (eller propaganda-/opinionsbildning-/informationskriget) i USA bedrivs i skala 100:1 i jämförelse och det är kanske där som vår framtid avgörs i slutändan.

Jag följer inte med så bra i amerikansk debatt, mest beroende på att det är svårt att navigera på grund av antalet aktiva. Som någon skrev så går det att försörja sig på opinionsbildning där på grund av generösa donatorer. Det leder naturligtvis till högre kvalitet. Här är det bara privatpersoner som bloggar lite eller som vi skriver på Flashback.
Vad för länkar rekommenderar du för att följa "mediakriget om mångkulturen" i USA?
Och finns det någon där som bryr sig om vad som händer i Europa?

Jag är heller ingen expert. Jag följer ett antal paleokonservativa webtidningar/bloggar så min ingång i amerikansk debatt är nästan uteslutande från det invandringskritiska högerhållet. Ofta är det dock reaktioner på större nyhetshändelser som också leder över till MSM.

De bästa sidorna som jag följer kontinuerligt är:

http://www.vdare.com/ ( Ligger nära Fria Tider ideologiskt. FT hämtar Paul Gottfried-texter bla från VDARE. Har skribenter som John Derbyshire, Peter Brimelow, Pat Buchanan utöver redan omnämnde Gottfried. Tom Tancredo, Kevin MacDonald, JP Rushton och en video med en Coren-Spencer intervju har publicerats på VDARE som startades 2007. Hög kvalite genomgående och ganska bred åsiktstolerans..)

http://takimag.com/#axzz22GYujOq0

Liknar VDARE men är lite lättsammare, inte bara politik och akademi. Delvis samma skribenter som VDARE: Buchanan, Derbyshire, Gottfried.

http://amnation.com/vfr/

Lawrence Auster är en hyperintelligent herre som analyserar stort som smått fortlöpande ut ett gammel-kristet, urkonservativt perspektiv. En 1600-tals puritan med en blick som genomborrar. Skriver alltid skarpt och högintressant men ibland misstänker man att Austers drivkraft är en monumental sexualneuros.

Litet tillägg till min utvikning om mediakriget på andra sidan Atlanten:

Några centrala händelser i år:

1. Pat Buchanan sparkas från MSM TV-bolaget MSNBC efter en anti Buchanan-kampanj som enligt PB själv emanerar från ADL.

http://www.tabletmag.com/scroll/9169...-truth-telling


2. John Derbyshire sparkas från den viktiga konservativa tidskriften National Review:

http://m.theatlanticwire.com/nationa...n-fired/50868/

3. Kampanj för att få Peter Brimelow (VDAREs grundare) sparkad från Market Watch (hans jobb för brödfödan):

http://articles.businessinsider.com/...ketwatch-pepsi

När "obamiseringen" är slutförd kommer amerikanska högerdissidenter vara lika marginaliserade som vi är i Sverige - hänvisade till "näthat"... Frågan är om man också kommer lyckas trycka ner och tysta den väsentliga forskning om IQ och genetik som vuxit fram ffa i USA tack vare forskare som J P Rushton, Charles Murray, Arthur Jensen etc. Om fakta om väsentliga genetiska och/eller kulturella skillnader mellan etniska populationer bannlyses från det offentliga samtalet återstår till sist bara förklaringen "strukturell diskriminering" - välkommen upp på scenen igen Sahlin & Kamali !

"Mediakriget om mångkulturen" i USA verkar inte vara någon kioskvältare men jag måste ändå komplettera med två länktips till:

NumbersUSA under Roy Becks ledning har total kontroll på USA:s immigrationspolitik med alla dess teknikaliteter och man är kritiska ur en position som ligger nära SD:s. På hemsidans första sida hittar man Becks klassiska föreläsning "Immigration by gumballs".
https://www.numbersusa.com/content/

Sedan är Southern Poverty Law Centers "Intelligence Report" mycket intressant. Dom "anti-immigration hategroups" som kvalificerar sig dit är dom självfallet dom mest betydande.
http://www.splcenter.org/get-informe...lligence-files

Just detta skulle jag vilja betona. Man bör veta att socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens mål inte var att krossa borgerligheten. Ernst Wigfors, Per-Albin Hansson, Gunnar Sträng och Tage Erlander levde borgerliga liv. Deras strävan var att skapa förutsättningar så att arbetarklassen också skulle kunna leva på detta sätt. Det tragiska var att på 60-talet infördes marxistiska tongångar med en blandning av Freudiansk psykologisering där allt präglades av det omedvetna: vi var alla omedvetna om att vi styrs av osynliga och farliga maktstrukturer i samhället, vilka bör bekämpas. Projektet kom då att handla om att bli medvetna. Här ingår miljörörelsen. Den som tar sig den här rätten får naturligtvis en oerhörd makt. Makten här handlar inte bara om makt över fysiska resurser och om lagar, utan även människors tankar och känslor. Så kom Reinfeldt, tillsynes klarsynt och verklighetsanknuten samt att han återtog projektet med att arbetare också minsann var borgare. Det nya arbetarpartiet sa man och många ur arbetarklassen kände igen gamla tongångar från förr. Därför röstade man blått. Den här inställningen finns kvar hos M. Tyvärr har de även anammat 60- och 70-talets tokvänster och deras obegripliga tankar om det omedvetna. Till stor del inspirerad av franska tänkare. Det är här jag inte får ihop det: hur tänker Reinfeldt här egentligen.

Ett exempel på en sådan utveckling med inflygning av "kloner" till Sverige var en tillställning som hette Tribunal12. Den hölls i Stockholm i maj i år. Jag hade missat det, men Kunskapskanalen visade en längre sammanfattning den 19 augusti.

Kort och gott utspelades Tribunal 12 som en "rättegång" mot "Europas" restriktiva och inhumana immigrationspolitik.

Europa anklagades hårt. Vad som var intressant var att av de anklagande var inte en enda verksam i Kontinentaleuropa. De goda anklagande krafterna var från Sverige och anglo-saxiska länder (samt ett par tredjevärldenintellektuella). De svenska deltagarna från Nya Klassen (och gamla vänsteraktivister som Henning Mankell och Henry Ascher) identifierar sig mycket mer med det anglo-saxiska än som en del av "Europa".

Vet inte om temadagen finns på Svt-play. Finns den där så får man som tittare en dos av Obamaism från de internationella deltagarna samt hemmakokt svensk Gärdsgårdsahlinism från de svenska talarna.

Ett märkligt exempel är moderatorn Arne Ruths avslutande ord, där han på något obegripligt sätt lyckas få med den svenska emigrationsutredningen (från början av 1900-talet) som någon slags kontrast till nutidens "Europas" närmast brottsliga immigrationspolitik.

Deltagare och organisatörer hittar man på denna länk:
www.tribunal12.org/#organizers

De älskar att blanda korten i syfte att få sina tafatta argument hållbara.

Emigrationsutredningen

Censuransvarige på TT har förmodligen sen semester eftersom man skickat ut ett telegram som pekar ut muslimska invandrargrupper som ansvariga för att ha vandaliserat ett danskt sjukhus. Notisen publicerades på bl.a. Aftonbladet.se rakt av: http://www.aftonbladet.se/senastenyt...cle15288078.ab

Den intressanta meningen är:

"Enligt dansk polis rörde det sig om en uppgörelse mellan två olika invandrargrupper i samband med den muslimska storhelgen id al-fitr."

På Sveriges radio var man som tur var dock observanta på detta utpekande och ändrade innan man publicerade TT-notisen ovanstående mening till:

"Enligt dansk polis rörde det sig om en uppgörelse mellan två grupper i samband med en fest."

http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=5239335

Tur att statens media döljer information som annars kanske kunde få oss in på "rasistiska" tankebanor!

Vi har nyss i denna tråd sett en intressant utveckling: hur liberaler ställda inför valet mellan massinvandring och välfärdsstat väljer massinvandring. Så gör LUF:s förre ordförande Adam Cwejman, så tycks Dilsa Demirbag-Sten göra.

I Fria Tider idag läser jag om ett annat dylikt val, mer ödesdigert:
http://www.friatider.se/kritiserade-...or-asiktsbrott

Det är på pricken svenska intellektuellas attityd. De är iofs skolade i liberalism och anser att yttrandefrihet är grunden för vårt samhällsliv. Men när det ska till att rapporteras om invandrares kriminalitet, ösande av skattemedel till invandrarprojekt, invandrares arbetslöshet och bidragsberoende - då gäller plötsligt inte yttrandefrihetens ideal längre, då är det locket på och mörkanden dagen i ända.

Yttrandefriheten är de facto (om inte de jure) avskaffad i detta land. Den som vågar bryta mot de oskrivna reglerna defameras och karaktärsmördas. Så ligger landet. Valet är gjort mellan yttrandefrihet och mångkultur och dagens elit har valt mångkultur.

Stämmer säkert till viss del. Frågan är hur det kan komma sig.

En viktig anledning är hur synen på universella mänskliga rättigheter har gått från att varit ett ideologiskt komplement till hur vi styr vårt samhälle till att bli själva utgångspunkten.

Tidigare hade vi ett samhälle där mainstream (sossar, socialliberaler osv) utgick från en mer eller mindre socialistisk klassanalys om samhällskonflikter i en nationell kontext. Därefter kunde mänskliga rättigheter vägas in.

I dagens ideologiska debatt utgår man först från mänskliga rättigheter och därefter möjligen någon slags klassanalys. Dessa frågor sätts vidare först och främst inte in i en nationell kontext.

I den gamla debatten var frågor om invandring (och mångkultur) en variabel bland andra. Antalet invandrare kunde sättas i relation till ersättning i arbetslöshetsförsäkringar och till födslo- och dödstal.

I dagens ideologiska debatt är invandring och annat som räknas som mänskliga rättigheter överställda frågor om ersättningsnivåer på lokalt och nationellt plan. Dagens liberaler (folkpartister, miljöpartister, högersossar och andra) är först och främst "internationalister" (dvs nationella frågor ska sättas in i ett globalt perspektiv).

Eftersom SD har kvar synen på att det är den nationella nivån som ska prioriteras samt att de ger invandring ungefär samma värde som pensioner och försvar så är det lätt hänt att traditionella vänsterväljare ser SD som en mer logisk utveckling av den gamla politiska debatten än hur "liberalerna" underställer nationella frågor en större global världsordning med hjälp av bland annat mänskliga rättigheter.

Hur ska då den liberala politikerklassen och dess vapendragare "gammelmedia" hantera problemet med att traditionella väljare känner mer igen sig i SDs politiska retorik än hos de liberala?

Det är detta problem som mycket av mediakriget egentligen handlar om.