Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Antagligen är det mycket, mycket enklare. SvD-medarbetare, inklusive USA-korrespondenter, och i synnerhet kulturskribenter, har ingen som helst koll på USA. Kristna är alltså något okänt och därför farligt.

SvD:s USA-bevakning består av att kolla på diverse amerikanska slask-blaskor på nätet och skriva om artiklarna till svenska. Alltså tar man denna artikel och liknande. Det passar liksom in i kulturskribentens världsbild.

Jag vill återkomma till hur totalt inkompetenta både DN och SvD är vad gäller rapporterandet om USA. De har ett ansvar som rikstäckande tidningar att göra ett bättre jobb i och med att det landet är viktigt för Sverige.. Lyckligtvis för dem så vill ingen påpeka detta.

USA? Du tycker inte de har dålig koll på agendasättande globalister då? Eller är det tabu?
Borde de inte upplysas både om USA och globalister när de nu skriver om båda sakerna?

Nu påpekade jag detta och du valde återigen att relativisera detta. Logiken haltar för dig.

Du får bestämma dig.
Antingen har de ingen koll och då bör de väl informeras. Inte relativiseras och ursäktas.
Eller också har de koll och om de då ändå medverkar i detta utstuderat agendasättande är de väl ansvariga för sina handlingar. Ett mycket stort ansvar vilar på dem.

Naturligtvis har de "dålig koll" på det också. Konceptet existerar agendasättande globalister existerar inte ens för dem. Däremot så är det såkert så att de emellanåt lägger pannan i djupa veck och mediterar över "kapitalismen".

För all del kan man försöka "informera" dem om det, men de håller ju ändå med om allting dessa "agendasättande globalister" tycker i mångkulturfrågor. Jag har svårt att se vad ingången här skulle vara -- att säga att ni skriver precis som om ni fick betalt under bordet av Soros? Det är svårt för mig att se vad det skulle ge att informera dem om detta.

Att kalla någon för totalt inkompetent är inte att "ursäkta" samma person så som jag ser det.

Du kan ju ha rätt i att den generation som inte har någon uppfattning om världen som den såg ut innan pax americana och den liberala världsordningen bröt ut med USA som hegemon har fått en märklig världsuppfattning. De kan inte tänka i termer av att historien kanske inte dog.

Alla problem som kommit av den ohämmande liberalismen kan bara hanteras med mer liberalism.

Det ni båda tycks missa, trots att privatiseringar blir långtgående är att nationalstaten är grundstenen inom vilket lagrum dessa privata aktörer verkar. Upplöses den behövs internationella lagar och regler. Och vad jag har sett av EU så lär det inte hända. EU kan inte komma överens om någonting, som inte blir totalt utvattnat och menlöst. Hur ska EU kunna stifta lagar för alla när man inte kan enas om att skit är bunt?

Vänstern i södra Europa och troligen även på andra håll tror det kommer att uppstå en enhetlig europeisk kultur. Därför ska man hålla fast vid EU och Euron även om politiken nu inte passar. De pratar om tidsspann på 100 – 150 år.

En EU/Euro-kritisk vänster-ekonom som var ute och föreläste i EU:

As an aside, when I was in Barcelona (March 1-3), it was repeatedly claimed by the audiences of the events I spoke at that a unified European culture would eventually emerge, which justifies the progressive Europhile position to stick with the ‘reform’ process and reject breaking up either the Eurozone, the overall EU or both.

Time horizons of around 100 to 150 years were mentioned.

En enhetlig kultur i Europa om 100 – 150 år med den utvecklingen som är nu? De är helt bortkopplade från all verklighetsförankring. Sätta sin tillit till ett imaginärt Utopia, som kanske infinner sig om 150 år? IS och Talibanernas möjligheter att lyckas med sitt utopi-projekt är långt större.
De sk extremhöger rörelserna har alltså ingen som helst motståndare/medtävlare som vill utmana rådande ordning.

Haha. 150 år för det nya Sovjetunionen att värka fram? Det är ungefär dubbelt så länge som den förra Sovjetunionen höll ihop med hård repression innan allting rasade. Jag vidhåller att EU inte kan enas om färgen på skit. Det kommer inte att ändras på 100-150 år heller, eftersom nationalstaterna i Europa har bestått mångdubbelt längre.

Vänstern har gett upp. Svenska högern har också gett upp. Alla har gett upp. Utom Nordiska motståndsrörelsen. Tes. Antites. Så går det när man inte vet att sluta i tid. Efter "den liberala demokratin" kommer nazismen. Det som aldrig igen fick hända kommer att hända, som en motreaktion mot den mest lögnaktiga tiden i historien, när neo-cons och "liberaler" blev för giriga.

Så går det när ett etablisemang lämnar världshistoriens största walk-over. Nu blev även jag lite dystopisk här, efter gårdagens "kallt Brasilien". Heh.

Jag undrar egentligen det. Hade de varit rädda på riktigt hade de nog hellre gjort allt för att tiga ihjäl. Förutsatt att de inte är helt åderförkalkade. NMR tackar nog och tar emot för sådan uppmärksamhet.



Det har du rätt i, och internet i all ära. Men det finns fortfarande en stor del människor som inte aktivt söker information via internet. Främst äldre då. Särskilt i ett land som Sverige, där man rör sig lite trögt. 2022, möjligtvis, det beror på hur det svenska tillståndet ser ut då. Om etablissemanget bromsar förfallet kan det nog ta längre tid.


Det är precis sådant här jag menar. Det är sådant här jag vill se journalister debattera. Det är sådana här frågor som etablissemanget är livrädda för. Man vill förkasta det som konspirationsteorier och allt möjligt. Men man får vara försiktiga. "Liberalerna" gillar nog uttrycket "kallt Brasilien". Brasilien är ju häftigt och exotiskt. Lite samba och bossanova. Det är ju ungefär sådana argument man har kört med. Jan Guillou körde med argumentet att maten blir godare på grund av mångkultur i en debatt mot Sven-Olle Olsson: https://www.youtube.com/watch?v=tvuu1x-VYpc
Visserligen börjar det gå upp för folk att mångkultur är mer än pizza och falafel. Men en stor del av folket förstår fortfarande inte att det står mellan dessa två scenarion. Frågan är om inte nästa grupp att vakna kommer bli den anti-globalistiska vänstern? Diverse kommunister har ju åtminstone nosat på det. Många som är vänster är anti-globalister, som inte förstår att de spelar globalister i händerna. Men det kanske är för mycket begärt att de ska förstå. Men kunde jag, så kan väl dom?

Jo, men det är lite som Titanic. När Thomas Andrews säger "Start the pumps!", och kaptenen säger "The pumps will buy you time, but time only". Det är lite som att MSB ska styra Facebook eller ministern hota Google med lagstiftning om dom inte tar bort misshaglig information från nätet.

It will buy you time only. Krocken som slog hål på Sveriges etablisemang hände hösten 2015.


Det har svenska journalister inte intellekt till. För mediahusen väljer inte journalister efter intellekt utan efter "edgyness". Personlighet. Edgy modiga och skönt frigjorda tweets. Twenty-somethings som ska tala om tingens ordning och tolka världen. Hahaha.


Sista sucken för anti-globalist-vänstern hände samtidigt som Göteborgskravallerna. Sommaren 2001. Samma höst hände det som vi lever med nu. Det som satte "Pax Americana" på plats. Det ändrade spelreglerna. Det är därför anti-globalistvänstern inte syns trots att den kanske finns i vissa "fickor" av vänstern.

Det saknas ideologier som passar det moderna samhällets alla "utmaningar" och möjligheter.
Att bygga framtiden med dagens möjligheter med samhällsanalyser från 17 och 1800 talet är ingen framkomlig väg.
Pax americana eller den liberala världsordningen som Bild hellre kallar det, fick vi i brist på alternativ.
Plus lite utpressning.

Det är inte bara i Sverige politiska partier triangulerar sig varvet runt utan att hitta ett fundament att bygga sina idéer på.

Kina är råkapitalistiskt. Ryssar nationalister. I USA är identitetsvänstern som starkast.

Det som är nytt är faktiskt Trump som skiter i förlegade ideologier och istället gör det enkelt med ett Alexanderhugg: Han valde "America First " som slogan, policy och grund för politiken.
Det vill säga han gick tillbaka till ursprunget för vad ett lands ledares uppgift är.

Givetvis fick han kritik för det från ni vet vem som inte får sägas med namn. Därför ett citat:

"The slogan has been criticized by some for carrying comparisons to the America First Committee; however, Trump denied being an isolationist, and said, "I like the expression." A number of scholars (such as Deborah Dash Moore), commentators (such as Bill Kristol) and Jewish organizations (including the ADL and JCPA) criticized Trump's use of the slogan because of its historical association with nativism and antisemitism"

https://en.wikipedia.org/wiki/America_First_(policy)

Ja samma Bill Kristol som: "In 1997, he co-founded the Project for the New American Century (PNAC) with Robert Kagan." Varför är jag inte förvånad?

Gemensam nämnare? läs själva:
https://en.wikipedia.org/wiki/Bill_Kristol
https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Kagan
Givetvis en slump.

Men det som skapar problemet för politiker och väljare är alltså att ideologierna är överspelade av samtiden och framförallt av framtiden. Grunden för politiska inriktningar har raserats. Det är antagligen därför vi upplever tjatet om värdegrunden för politikerna saknar själva en sådan.
Genom att upprepa ett mantra tillräckligt många gånger tror de att de skapt något bestående.
Det är precis tvärtom. Det visar hur ihåliga deras ord är. Helt tomma på innehåll.

Detta kokar ner till mångkulturhaveriet. Eller ja till oförmågan att agera i migrations och mångkulturhaveriet. De saknar ideologiska ramar att bygga en politik på.
Då blir det ingen politik utan bara en massa urvattnade förslag där man försöker undvika att tappa röster på grund av mediedrev. Rädslan för mediernas makt driver dagspolitiken
Det blir som alltid i politik en paradox.
De som säger sig stå på en ideologisk grund tappar först fotfästet medan de som drivs av att förändra alltid hittar en stabil plattform.

Vi är i en postideologisk tid där det saknas uttalade ideologier som styrdokument. All klassisk partipolitik är urvattnat och triangulerad till den milda grad att nästan ingen känner sig hemma i något parti.
Trådens ämne, mediekrig om mångkulturen först mellan liberalismen och multikulturalismen innan den står mellan liberalismen och nationalismen blir ett lackmustest på detta.
Och ja det är så vi har det idag.

Mediekriget om mångkultur har inga tydliga gränslinjer mellan ideologier och partier.
De partier som säger sig stå på klassisk ideologisk grund har helt gått vilse då de inte finner stöd för hur de skall agera i frågan. Frågan orsakar därför splittring i partierna.

SD som väljer "Sverige först" som "ideologi" och och inte liberalism, kommunism socialism eller liknande kommer ut rätt i frågan. Just för att de inte gör det till en ideologisk värdegrundsfråga utan ser det för vad det är:

Ett hot mot Sverige, svenskar och svenska värderingar. Det alldeles utan att paketera det i en ideologi baserat på sedan länge avlidna tänkare.

Och det är nog här som sista striden kommer att stå.
Att folk kräver att få veta vem som politikerna är solidariska med egentligen.
Folk kräver genuina svar.
Medborgarna eller en förlegad ideologi? Verkligheten eller kartan?

Är det viktigare att inför kommunism/Socialism/liberalism/nyliberalism/konservatism än att se till medborgarnas bästa? Är Pax Americana viktigare än svenskt välstånd? Är globalism viktigare än Svensk frihet? Är vad Trump twittrar viktigare än Svensk vardag?

Den postideologiska tiden är på ingång.
En tid när genuina svar inte bara önskas utan krävs av politiker. Utan ideologiskt spinn genom formade linser av alla de slag.

En paradox i det mångkulturella paradiset är Jan Scherman. Nu har han fått göra en 3 timmar lång dokumentär om tillståndet i demokratin och han verkar inte förstå något alls. Det är kanske inte så
konstigt som den mediaelit han är.

I denna serie beklagar sig Jan Scherman hela tiden över utvecklingen men verkar helt oförmögen att själv dra några slutsatser alls. Är karln så här dum eller har han blivit det på senare år?

Vi måste komma ihåg att Scherman legat bakom många kampanjer om liberalare migrationspolitik som tex ossalla.nu vilket blev en flopp och nu när vänstern inte längre dominerar i sociala medier någonstans, är dessa plötsligt fiender till demokratin.

Den lilla minoritet av akademiker som varnat för hotet mot väst har korrekt uppfattat vänsterns identitetspolitik som drivande. Den ”intellektuella mörkwebben” är ett namn som man försöker etikettera dessa som. Det gäller namn som Jordan Peterson, bröderna Weinstein, Jordan Greenhall och Sam Harris. Jag undrar om de inte är försent ute för att kunna förhindra reaktionen som har börjat anas i västerlandets män. Vad man än tror är det befriande att läsa vad intelligenta skriver om mångkulturen.

Through the IDW [intellectual dark web] lens we can start to see the ‘Green’ (postmodern/relativistic) frame clearly. Before we were IN it. Trying to describe the nature of ‘Green’ to someone still at that stage of development would be like trying to describe a third dimension to someone living in a 2D flatworld.

While the culture operated under the assumptions of postmodernism (no universal truth and the attendant nihilism) — these were unconscious assumptions as ‘just the way things are’.

Jordan Peterson even put his finger on this during the chat with Dave Rubin when he was asked why this was such an intellectually interesting time: “I’m hoping that what we’re at the end of is postmodern despair.”

So the IDW is by definition counter-cultural while the majority of the culture is still operating under Green assumptions.
This is what makes the phenomenon so fascinating — is that it is a genuine evolutionary step made possible through the speeded-up evolutionary process of the internet ecosystem.

It’s a new, yet early, integral counterculture, and the man who coined the phrase IDW, Eric Weinstein, is very pessimistic about the prospects for these thinkers. He is convinced that the media is so ideologically fixated around identity politics that many of the thinkers in the IDW will be attacked and ‘taken down’.

This isn’t to say that the thinkers involved are all ‘fully integral’ — we could argue for a while about, for example, whether Jordan Peterson’s antipathy towards postmodernism means that he hasn’t ‘transcended and included’ the ‘Green wave. But my argument is that the conversation itself is an emergent integral one, more than the sum of its parts.

Ideological fixation

The enemy — for the IDW — is the mainstream consensus of the media, as influenced by identity politics. Stephen Pinker has described identity politics as an enemy of reason and Enlightenment values: “If it is taken too far it undermines one of the greatest epiphanies of the Enlightenment: that people are equipped with a capacity for sympathetic imagination, which allows them to appreciate the suffering of sentient beings unlike them.”

Eric Weinstein, who like his brother Bret describes himself as being fundamentally on the left of the political spectrum, says: “The main branch of progressivism is the most dangerous branch of thinking currently found in the political spectrum. It’s one that begins from a substrate of thinking about oppression which is not a fundamental language. You cannot make a cosmology or an epistemology out of oppression and resistance. It leads to madness.”

[...]

Many of the individuals have been ejected from their organisations in what looks like autoimmune responses reacting to their ideas. The shock of finding themselves at odds with a mob from their own group has drawn each of them out to the only place where long form, open discussions are happening — the internet. This new media has created spaces for them to discuss, debate and diagnose what’s happening to our societies and, in some instances, look for solutions.

Until recently, the mainstream media and the orthodoxies of government and academic institutions have had a near total blind spot to this phenomenon. And although the likes of Jordan Peterson have come to real prominence, it seems to me that their ideological programs and assumptions have caused a cataract where they can see a phenomenon but they can’t properly identify it. That’s partly why we get progressives, classical liberals, libertarians and traditional conservatives being labelled as alt-right fascists.”

https://medium.com/rebel-wisdom/how-...e-b60ae0b12b86