Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Håller med angående Hakelius. Han är en sån som, lite fegt kanske, signalerat mellan raderna.

Jag har då större problem med såna som Dahlberg som håller fast vid sin försiktiga kritik som blivit passé. Hakelius flyttar åtminstone fram positionerna. Ja, han är en feg typ. Men han hör till de sista vi hänger, när vi börjar besinna oss lite.

Medan den ordinarie journalisthopen skränar ikapp om nazihotet mot alla och envar och om antirasistisk yttrandefrihet på alternativa bokmässor skriver en välartat invandrad debattartikel om vad ängsligheten kring mångkulturella avigsidor gör med hans nya hemland. Också det talande om det samtida tillståndet i den humanitära stormakten.

Citat:

Zulmay Afzali: Ängslighet ett hot mot det öppna samhället

Afzali är lite bekant med en sjukskötare på den lokala vårdcentralen och vid sitt senaste besök där frågade Afzali sjukskötaren vad denne tyckte var mest utmanande i jobbet nuförtiden. Att få invandrarna att passa sina bokade tider, svarade sjukskötaren. En liten men ack så talande kommentar till det mångkulturella haveriet. Inte bara kaosvåld tär på trygghetssystemen, de invandrades vardagliga respektlöshet för dessa system tär minst lika mycket, om inte mer. Vår vän sjukskötaren drabbades givetvis genast efter sin kommentar av den mest gruvliga ruelse. Så får man inte säga, inte ens tänka, i dagens Sverige. Allra minst till en invandrad.

Tjänstemän som fattar beslut som går någon invandrad emot anklagas för rasism eller värre, skriver Afzali. Det må gälla vården, socialtjänsten, polisen eller Migrationsverket. Samtliga får ta emot trakasserier och hot om våld.
https://www.svd.se/zulmay-afzali-ang...ppna-samhallet

Tystnadskulturen som på allvar hotar att döda vårt samhälle breder ut sig medan professionella opinionsbildare bokstavligt tejpar för munnen och poserar på antirasistiska tribuner. Och våra politiker bjuder över varandra med förslag om censur och inskränkningar i åsiktsfriheten.

Svensk media är för tillfället fullt upptagen med att elda under vänsteraktivistiskt motstånd mot nazisternas farliga avancemang manifesterat i demonstrationen på lördag. I USA börjar media definitivt vakna upp ur vänsterruset och bli varse vad som håller på att hända. Vänsterextremism är precis lika skadlig som högerextremism, konstateras exempelvis i Wall Street Journal. De är bara livsfarliga på lite olika sätt. Särskilt allmänfarlig är den häxbrygd som skapas ur samröre mellan vänsterextremism och extremistisk islam. Antifa, nej tack.
https://www.wsj.com/articles/the-har...ers-1505073662

Hm. Vilka är det nu igen som är fast i en reaktionär världsbild, som inte kan lära av och frigöra sig från historiens grepp?

Morgonens överraskning. Ledarsidorna har börjat propagera för återvandring för människor som lever sina liv i diaspora i andra länder. Nu borde Oyto vara dubbelt glad. Kretsloppsmigration - utan ett varv tillbaka till Sverige. Hallelujah!

"Den kurdiska diasporan i Sverige och i andra länder uttrycker en besvikelse över hur västvärldens stöd för ett självständigt Kurdistan uteblivit. Samtidigt så kan irakiska kurder visa upp framgångar genom att ha byggt upp en fungerande autonomi för kurder i Irak. Utvecklingen sedan kriget i Irak sätter ljuset på en av de kanske viktigaste mekanismerna i en orolig värld. Repatrieringen och det lokala arbetet.

....

"När nu stora delar av Syrien är säkrat så är återuppbyggnaden viktigare än någonsin. Vi kan ha vilka synpunkter som helst på regimen al-Assad men han har visat sig påverkas endast marginellt av syrier i diasporan. Och han är i behov av ett folk som kan återuppbygga sitt land. Det borde ligga i samtligas intresse att kanske framför allt säkra de syrisk-ortodoxa kristnas repatriering. De kristna i Mellanöstern har en unik roll och förmåga. De är från början en minoritetskultur, precis som al-Assad själv, och är de enda som klarar av att leva sida vid sida med alawiter, shia-muslimer, synni-muslimer, druser och judar. De övriga har mer eller mindre stora problem med just detta. De kristna utgör både stötdämpare och det kitt som håller ihop Mellanöstern. Kan det samlade väst och Ryssland borga för en säker repatriering, nu när Syrien sakta börjar återstabiliseras, kan de vara med och finna de politiska lösningar som krävs för att hålla ihop Syrien som en enad stat.

De politisk hållbara lösningarna finns endast på plats, de återfinns inte i diasporan, i flyktinglägren eller i Moskva, Washington eller Bryssel. Det visar erfarenheterna i irakiska Kurdistan. Erfarenheter som pekar på att den enda vägen till eventuell självständighet och stabilitet går via en lång tid av autonomi. En autonomi som inte destabiliserar ytterligare. Kurdistan är långt ifrån sitt slutmål då ett fritt sådant skulle destabilisera tre länder till. Men över tid kan kanske kurdernas frihetssträvan bära frukt ändå. Om de fortsätter sin fredliga väg över autonomi på plats i Kurdistan. Inte i Södertälje eller Skärholmen.

Allt erfarenheter som vi bör återanvända i Syrien och i andra länder."

Källa: https://ledarsidorna.se/2017/09/flyk...-av-losningen/

Kommentar: Kurdistan är uppsplittrat på Syrien, Turkiet, Irak och Iran. När jag har följt utvecklingen i Mellanöstern är det endast Syrien som är intresserade av att låta kurderna ha självstyre - men inte ett eget land. Det beror på att Ryssland har lyckats få Assad med på noterna om att det är bra låta kurderna få större självstyre. Israel vill gärna ha ett självständigt Kurdistan där kurderna sliter sig loss från ockupationsmakterna Turkiet, Irak och Iran. Men det som är intressant nu är om några opinionsbildare vill följa med Ledarsidorna i en diskussion om frivillig repatriering för en utvald grupp som har funnits i 40 år i Sverige.

För flyktiga läsare av tråden så kan det vara värt att påpeka en sak vad gäller Zulmay Afzalis gästledare i SvD. Det fenomen Afzali benämner som tystnadskultur är en synonym till det som den goda sidan kallar för tolerans.

När den goda sidans mediekrigare önskar mer tolerans är det just den sortens tystnad och rädsla man vill ska spridas i samhället.

Ökad tolerans är en del av ett sjukligt beteendemönster för beroende.
Lös nedan och fundera på hur väl detta beteendemönster passar in på r den goda sidans mediekrigare.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Beroende

Jag har funderat kring den här utvecklingen. Finns det en risk med att fylla tråden med diskussionen om kretsloppsmigration?

Det är många som läser tråden och sannolikt en del från vi är här och liknande extremistiska organisationer. En framtida berättelse kan spinnas kring att repatrieringsspåret föddes i en högerextrem "thinktank" på Flashback som präglas av HBTQ-, islamo-, feminism-, judeo- etc. fobi.

Finns en konkret sådan risk, eller är det paranoida tankar?

Nja.. "Tolerans" har flera olika betydelser. Den "tolerans" som du hänvisar till är

TOLERANS: "2. (i fackspr.) om hos organism förekommande förmåga att fördraga visst näringsämne l. läkemedel l. viss behandling o. dyl. l. (äv. i fråga om naturen) utan menliga följder stå emot ogynnsamma förhållanden l. miljöfaktorer; särsk. (med.) om människas förmåga att tåla fortgående l. ökad verkan av farmakologiskt verksam substans."

Men SvenskOpposition skriver om en annan betydelse av "tolerans":
¨

TOLERANS: "1. om handlingen l. förmågan l. viljan att tillåta (o. godta) att ngt (som man ogillar l. är kritisk mot) existerar l. sker l. pågår, fördragsamhet, överseende"

De, som inbilskt gör anspråk på att vara "goda", numera ofta ersatt med "anständiga", kräver att gemene svensk ska visa fördragsamhet mot ett befolkningsutbyte, som har förvandlat det sömniga Sverige till ett land som är ett eldorado för grov, organiserad brottslighet.

Kvinnor blir våldtagna, gamla människor blir nedslagna, sparkade och rånade, skottlossning sker på öppen gata och det motbjudande etablissemanget av politiker och s.k. journalister m.fl. uppmanar de svenska brottsoffren till fördragsamhet (!).

Ty de sju riksdagspartierna har åstadkommit denna förvandling av Sverige gemensamt och i tyst samförstånd och prio nr 1 för dem är att något fokus inte sätts på deras politiska ansvar.

Precis som SvenskOpposition påpekar, så ingår det därför i den nota bene *kommenderade* fördragsamheten (som gemene svensk är anbefalld), att denne inte ens påtalar förvandlingen av Sverige, vilket Zulmay Afzali kallar för en tystnadskultur.


http://www.expressen.se/nyheter/qs/d...-skjuts-ihjal/

Det nya med "kretsloppsmigration" var inte konceptet med återvandring eller hjälp i närområdet - som ju alltid förekommit. EU talar om cirkulärmigration och det finns redan bidrag att ansöka om för den som vill flytta hem. Om man så vill är ju hemspråksundervisning och kulturföreningar ansatser att återintegrera, inbyggda i systemet. Det kommer alltså aldrig vara svårt för någon att hitta andra alibin än Flashback och oyto. Inte heller kommer någon tvingas ge erkänsla för plankade idéer.

Det jag hela tiden varit ute efter är att föregripa och om möjligt påskynda en naturlig utveckling, som inom sig bär ett både radikalt och ytterligt godartat svar på ett existentiellt hot mot svensk och europeisk kontinuitet. En analys som tar med i beräkningen att en fortsatt migration är kategoriskt omöjlig, med tanke på afrikansk befolkningutveckling - och att det kommer vara lättare att vända polariteten än att uppnå jämvikt.

Men det komiska är ju att ett begrepp jag myntade för att ge en miljöpartistisk vibb av proaktiv altruism, möjligen blir värdeladdat med Flashback-konnotationer. För det kan ju inte bli tvärtom - att en sådan koppling till den här tråden inte så mycket kommer svärta ned kretsloppsmigrationen, som kretsloppsmigrationen göra tråden rumsren?

Att diskussionen har vandrat från ledarsidorna i DN, SvD, Expressen, Aftonbladet och GP beror väl på att opinionshjonen inte skriver nånting som är värt att diskutera? Samhällsdebatten förs på helt andra arenor som inte är beroende av statligt presstöd. Antingen alternativa medier eller texter från utlandet. Sistnämnda allra bäst om man vill ligga steget före alla andra. Eftersom jag gärna vill hänga med i det allra senaste så har jag ingen lust att sitta och vänta på intetsägande krönikor från Anna Dahlberg och andra. De skriver helt enkelt ingenting som känns relevant. Igår läste jag en grej som Harvardstudenten Karin Pettersson skrivit efter det att hon varit på studiebesök i nåt koncentrationsläger i Polen. Jag gäspade mig genom hela artikeln. Den var förutsägbar och inte helt sanningsenlig.

Det är väl allmänt känt att det var polackerna som slog ihjäl de flesta judar som var bosatta i Polen innan tyskarna ens hann få tag på dom. Men som en bekant sa till mig angående diskussion om förintelsen med stort F - det är många hemskheter som har kastats i tyskarnas knä. Jag hade hellre velat läsa om hur Karin Pettersson berättade att väldigt många judar bosatta i Polen avrättades för att dom var partisaner. De samarbetade alltså med kommunisterna i Sovjetunionen som ville ockupera och göra Polen kommunistiskt. I mina ögon landsförräderi i krigstid och avrättning således det enda rätta straffet.

Nu tycker jag faktiskt att om man är så välutbildad som just Karin Pettersson så ska hon faktiskt kunna ge en text flera dimensioner för att bli relevant och intressant för en vidare diskussionen. Men hon lyckas aldrig. Inte heller hennes avlönade kollegor på andra tidningar. Tillståndet i Sverige är ju så illa att jag, du och andra som yppar våra åsikter betraktas som värre landsförrädare än dom jihadister som godhetsknarkarna Jenny Strömstedt mfl plockat hit. Så galet är Sverige. Så om Harvardstudenten Karin Pettersson vill läxa upp mig, ja då ska hon också göra det genom att vara mer påläst än mig. Det är hon aldrig. Så syftet med att läsa hennes alster är mest att se "vad har hon hittat på nu då?"

Jag tror inte att den här tråden kommer få nån slags stämpel som uppviglare för samhällsomstörtande idéer. Det räcker ju med att diskutera med nån man känner för att de ska ställa sig bakom repatrieringstanken. Vi är helt enkelt undervegetationen i samhällsdebatten och plockar snabbare och enklare upp vad som rör sig i det svenska folkdjupet.

Här är en Harvardstudents minnesanteckningar från Auschwitz: http://www.aftonbladet.se/ledare/a/x...a-om-auschwitz

Följande inlägg lyftes ur tråden men jag citerar mig själv här då det fått ny relevans.
Lustigt nog har nämligen Schibsteds, i samma tangenbordsslag som de fortsätter sin förtalskampanj mot Nordiska Motståndsrörelsen, utfärdat en formell dementi mot kommentaren om att det skulle röra sig om en kampanj. Dagen efter att jag skrev ovanstående inlägg i tråden publicerar de följande på osignerad ledarplats:

Rak journalistik är alltså ordet de fäller samma ögonblick som de i nedsättande ordalag förtalar Vera Oredsson i termer av en stävprydnad. En annan intressant sak är att de jämför Nordiska Motståndsrörelsens marsch med Salemmarscherna. De senare var ju som bekant en protestmarsch startad som reaktion på ett bestialiskt mord. I den antifascistiska motdemonstration hyllades mördarna och deras illdåd, medan motdemonstranterna fördömdes som rasister.

Dementin är skrymtaktig och avslöjande i sig självt. Bara det att dom överhuvudtaget går ut med en sådan förklaring visar att de förlorat såväl sin egen trovärdighet som den fördel deras problemformuleringsprivilegie tidigare givit. Problemet med deras dementi är därtill att den endast övertygar de som aldrig haft en tanke på att media driver en agenda.

Därtill förtjänar det lyftas fram att, även om ingen endaste motståndsman har dömts än mindre åtalats för terrorbrott så menar Schibsted att sådana brott som de trots allt fällts för (företrädelsevis hets mot folkgrupp) i deras drömvärld ändå "skulle kunna rubriceras som terrorbrott". Samtidigt bekräftas exposamarbetet.

För att återkoppla till mitt inledande påstående om att kampanjandet förs med en frenesi som inte skådats sedan lille aylans dagar,


https://www.svd.se/sifo-svenskarnas-...andrats-snabbt

Förmodar att det i likhet med deras propaganda för dagen då var "rak journalistik" som exponerade flyktinginvandringens "sanna ansikte".

Håhåjaja. Samtidigt får det sägas vara ett gott betyg till tråden då "dementin" också ger erkännande till det arbete som görs här.

Det är intressant i allt detta att se likheterna mellan den från eliten påbjudna tystnadskulturen och den som åläggs människor boende i mångkulturella förorter. Båda tycks bottna i maffiatendenser, där den ena maffian (gängen) håller förortsborna i schack och den andra (MSM & rikspolitikerna) kontrollerar medelklassen. Är dessa två parallella aktörer, eller närmar de sig gradvis varandra för en framtida sammanstrålning?