Början på ett mediakrig om mångkulturen?

KOA:s avslutande ord, angående sannolikheten att föregripa en "kraschlandning":


https://www.youtube.com/watch?time_c...&v=IdTBcKoTyb0

Karl-Olov Arnstberg har förstås ogillat tanken på att allt måste krascha för att sen bygga något ur spillrorna. Det vill han inte. Men det han skriver är att infrastrukturen för motstånd finns på plats.

Men KOA tror inte heller att det är pengarna som styr politiken. Det gör jag. Så jag väljer att tro att han talar om myllan och inget annat. Där finns motståndskraften kvar och den spirar för varje dag som går.

Ja Alice, vad krävs för att de ska återvända? Hur får man in tandkrämen i tuben igen? Ett tips till M och S är kanske att kopiera SD:s politik, eller att toppa den och bjuda över lite extra. Kanske komma med ett repatrieringsutspel eller att beordra Kapten Dan att ta itu med de som öppet uppehåller sig illegalt i landet. Det finns massor av valvinnare att komma med om man är beredd att fylla det vakuum som mjäkiga SD lämnat efter sig när de försökt komma in i stugvärmen.

En större fråga för mig är varför hon överhuvudtaget skriver dylika ledare, vars bäst-före-datum passerats för länge sedan. Jag antar att hon måste skriva någonting för att få ha kvar sin tjänst som chefredaktör. Man biter ju inte den hand som föder en, eller hur Alice? Och då är det lättast att recycla några gamla reflektioner kring SD:s väljarbas och vara lite småkritisk a la hösten 2015. En tid som redan känns som en evighet sedan. Halleluja, refugees welcome!

En ännu större fråga är varför M och S behöver SD:s väljare. Parlamentarismen och demokratin är ju nedlagd i Sverige, och det går alldeles utmärkt att regera i minoritet. Riksdags- och politikerarvodena är precis lika höga även om man sitter i minoritetsställning. Det bästa för M och S är väl bara att vänta och se. Det kan vara en vinnande taktik, för de mest radikaliserade dissidenterna ger då upp i ren frustration eller går över till NMR. Jag tror nog att valtaktikerna i 7-klövern har några geniknölar kvar, för de har säkert insett att SD toppar kring max 25% och sedan finns 75% kvar att spela DÖ med.

Personligen tillhör jag de förhatliga defaitisternas skara. Jag tror vi snabbt rör oss efter en "deterministisk tidslinje". (Tack för den SvenskOpposition). Parlamentarismen har spelat ut sin roll, och de etniska och intressegemensamma grupperna börjar nu raskt formera sig inför de konsekvenser som ett mångkulturellt samhälle för med sig. Ännu kanske omedvetna om varför, men lik förbannat så söker man de sina redan nu. Tryggheten, den kulturella samhörigheten, språklig gemenskap, ja allt känns mer kontrollerat i rätt sällskap i den mångkulturella varma häxbrygden vi grodor simmar i. Nätverkandet med sin ingrupp kommer att vara livsviktigt när den oundvikliga gnistan sätter eld på hela korthuset. Det handlar om biologiska och sociologiska instinkter som vi lärt under årtusenden och som tjänat oss väl.

För att koppla detta till medier, opinionsbildare och chefredaktörer: när kommer de första texterna att publiceras i MSM där en känd, accepterad och möjligen respekterad opinionsbildare framhäver betydelsen av att värna en grupps intressen mot en annan? Detta ögonblick kommer att vara en vattendelare i svensk historia. Antagligen måste en större kris eller katastrof ha inträffat i landet, Kanske ett högprofilerat terrorattentat, en kommun som tagits över av ett kriminellt nätverk, eller mest troligt en djup finanskris orsakad av en kraschad bobubbla parat med kollapsad kommunal ekonomi.

Motståndets tid är inte här ännu, först måste ovanstående kris eller katastrof hända.

Tack för en trevlig text. Det fetade är dock felformulerat. Varje dag framhävs vikten att se till nyanländas, samers, transsexuella, invandrares osv. särintressen gentemot majoritetssamhället/etniska svenskar.

Du torde väl mena att vattendelaren blir en svensk opinionsbildare som säger att etniska svenskars intressen trumfar övrigas?

Vad ska "var de ska leva" få bestämma över då?

Jag ser gärna en massa småstater som konkurrerar med varandra genom olika politik, däribland vad gäller vilka som de välkomnar. Om stater som valt en framgångsrik politik inte kan bestämma över vilka de välkomnar, så blir förstås framgångssagan kort.

Touché! Det jag menade är ett tydligt ställningstagande att en viss grupps intressen måste prioriteras före en annans. Jag skrev lite urvattnat och mjäkigt om att "värna en grupps intressen mot en annan", och lämnade öppet för din straffspark.

Ett sådant tydligt statement grupp mot grupp kan jag inte påminna mig har gjorts ännu i MSM, vare sig för svenskar eller andra intressegrupper. Eller?

Jag tror att vi hellre bör spana efter förslag som gynnar folkmajoriteten i allmänhet. Det blir lättare att baxa fram då.

Jag tror att mediernas åsidosättande av fakta är roten till alla problem. Fakta finns men analys och helhetssyn saknas. I den mån man alls bryr sig om fakta används den fragmenterad och närmast som slagträ i försvaret av egna godtyckliga teser.

Det behövs en saklig och opartisk verklighetsbeskrivning som ger en helhetsbild baserad på fakta. Endast då går det att göra meningsfulla analyser och bedömningar som kan ligga till grund för olika lösningsförslag.

Bristen på saklighet och opartiskhet är uppenbar, vilket också bryter mot de regler som gäller för medierna:

1) Public service ska iaktta saklighet och opartiskhet enligt radio- och tv-lagen.

2) Krav på saklighet och opartiskhet ges implicit av de pressetiska reglerna.

3) Som ”tredje statsmakten” ska medierna, bland mycket annat, granska så att grundlagens krav på saklighet och opartiskhet (RF 1:9) efterlevs av förvaltningen.

Såväl medier som förvaltning sviker sina självklara plikter. Det är förräderi per definition: ”en handling av svekfull eller trolös art i strid mot vederbörandes självklara plikter. (Wikipedia)

Alla bitar är på plats. Ska förrädarna få fortsätta? Eller är det dags att återställa ordningen nu?

Det som har gjorts - först av Lars Trädgårdh och sedan har Ann Heberlein anslutit sig - är att framhålla att medborgerliga rättigheter är något annat och mycket mer omfattande än s.k. mänskliga rättigheter. Svenska politiker har många skyldigheter mot svenska medborgare och skattebetalare, som de inte har mot personer som hipp som happ beger sig till Sverige från andra länder och kontinenter.

Det är sannolikt här, som den första striden kommer att stå... om inte alla människors "lika rätt och värde" (LARV) sekten i tysthet lämnar walk over. LARV-sektens hållning aldrig har varit försvarbar, vilket blir allt synligare pga. alla pedagogiska exempel, som svenska politiker (t.ex. Mats Gerdau i Nacka) tillhandahåller.

Just så. Och den här pendelrörelsen har redan börjat svänga tillbaka. Den dagen då sossarna (och kanske andra inom 7K) öppet och tydligt försvarar medborgarnas rätt framför ickemedborgarnas kommer inom kort.

En självklar plikt för MSM är rimligen att ifrågasätta LARV utifrån grundlagen. Exempelvis ges begränsningar för andra än svenska medborgare av 2 kap. 25 § regeringsformen (RF 2:25):

25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),
2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),
7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),
8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).

Mediernas godtyckliga tolkningar av LARV är inte alls förenlig med grundlagen. Det är givetvis synnerligen allvarligt.

En sak som jag funderar på angående KOA och diskussionen om hurvida samhällskrisen vi nu ser måste drivas in i en krasch för att folk ska se allvaret. Jag förstår inte, eftersom de som nu sitter vid köttgrytorna inte kommer att sitta där efter en krasch. Men dom har ju iallafall en möjlighet att sitta kvar där om samhällsförfallet reverseras.

Vi har dom politiker vi förtjänar och det är medelmåttornas tyranni, men var ska dom ta vägen efter kraschen? Eller ser ni ett Rumänien-upplägg där Löfvén, Reinfeldt och dom andra radas upp som en rad av svenska motsvarigheter till Nicolae Ceaușescu?

Var finns självbevarelsedriften? Alla kan inte fly utomlands...