Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Bra konst är inte entydig. Då blir den plakatkonst. Bra konst går att tolka på skilda sätt. Wolodarsky tolkar nyckelscenen i The Square på sitt sätt och kopplar den till förintelsen. Min tolkning anser jag själv vara mer närliggande och aktuell i tiden. The Square som helhet tolkar jag först och främst som ett intelligent frontalangrepp mot den moderna konsten och därmed även postmodernismen i stort.

Vad gäller förintelsen kan man konstatera att den var ett industriellt organiserat fasanfullt folkmord. Tyvärr bara ett i raden av folkmord under 1900 talet. Turkarnas folkmord på armenierna, den av kommunisterna organiserade svälten i Ukraina, förintelsen, Maos stora språng och de Röda Khmerernas utrensningar. Kanske har jag missat något, men hemska var de alla.

Så om Peter Wolodarski - i egenskap av att vara chefredaktör för den fria Bonnierpressens flaggskepp Dagens Nyheter - ägnar all sin tid åt att framföra marxistiska idéer förklädda som postmodernism, hur ska man då förhålla sig till Wolodarskis liberala engagemang? Har Wolodarski ens varit en liberal på riktigt? Eller kan det vara så illa att globalisterna utnyttjat två ideologier som motpoler där de bägge leder till slutmålet för globalismen? En gränslös värld utan nationalstater ungefär som det står beskrivit i de heliga skrifterna i Judendomen.

Är det inte på tiden att vi börjar diskutera postmodernism som en marxistisk lära för att avpixla vilka som de facto ligger bakom mediakriget om mångkulturen?

Din analys stämmer väl överens med BBC dokumentären "Hypernormalisation".
https://en.m.wikipedia.org/wiki/HyperNormalisation
https://youtu.be/InbLmw_x6jQ

En spretig dokumentärfilm om geopolitik, media, IT och människans plats i denna störda värld. Stundtals säkert vinklad men ändå värd att se, med det kritiska ögat som med all annan media förstås.

Kapitalet styr politiken som i sin tur styr medias narrativ för att forma folks åsikter för att rättfärdiga och stödja beslut, snarare än att informera om alla sidor av myntet. Demokratin är en illusion, Sverige, Europa och världen styrs av kapitalet.

Vi lever i våra filterbubblor och gillar att få vår bild bekräftad, internets cookies vidgar inte våra vyer. Vår bild av verkligheten bekräftas snarare än utmanas. Allt är fejk, sanningen är omöjlig att få fram. Vi lever i tid av snapchat-filter, autotune-musik, CGI blockbusters, manus-regisserad reality-TV, ytlighet, skräpmat fylld med kemikalier och som grädde på moset en karikatyr president i form av Donald Trump. Vår tid är som en Salvador Dali tavla och jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Världssystemet, hur vi behandlar varandra och den struktur vi har skapat är så skev.

Fake news är skapat av den övre maktstrukturen, vi blir formade till våra åsikter, dessa väljs inte rationellt av oss själva. Det blir ironiskt när fake news kommer tillbaka som en boomerang när nu medier och politiker blir misstrodda. Företrädare för media och politiken ser med avsky på den faktaresistenta utvecklingen men ser inte att man själva har skapat den, som man bäddar får man ligga.

Jorden ägs av giriga bankirer, som har fortsatt kontroll över systemet med hjälp av politik och mediastrukturen. Alla våra moderna problem går att härleda till makt, pengar och det ekonomiska systemet. Vi hade exempelvis inte haft invandring om det inte vore för alla krig som späs på av militärkomplexets miljardindustri, kom ihåg att Sverige exporterar mest vapen per capita.

Vi har framförallt två vägar att gå nu, fortsatt "hypernormalisation" dvs inte bry sig om de faktiska problem, hitta på ett fejk-narrativ och strunta i den faktiska datan samt statistiken för att istället frisera, vinkla och krydda verkligheten. Eller så ser vi sanningen i vitögat, ser den sjuka värld vi har för vad den är och gör nåt åt den. Jag är rädd att inget kommer hända, status quo gäller. Endast en matkris kan frambringa en (r)evolution i dagsläget ty den vanliga människan har det alldeles för bra i dagens Sverige.

Vill tipsa om två andra dokumentärer som tar upp media-strategi för att forma fårskocken.
Manufacturing of consent - med Noam Chomsky
https://youtu.be/AnrBQEAM3rE
The Century of Self - med Ed "the father of PR" Bernays
https://youtu.be/eJ3RzGoQC4s

Alla dokumentärerna är ganska långa men väl värda att se om ni får tid över. Man ser på media och politik lite annorlunda. Mänskligheten är bra märklig.

Historien om mannen med de tre fruarna och 16 barnen som fått tre lägenheter för 14 miljoner till skänks från skattebetalarna har nu nått regeringsnivån. Ingenting förvånar längre i Sverige. Nacka kommun har också försökt tysta ned vad som skett.

Helt klart har media börjat släppa på "nyheter" som påvisar att det förekommer problem.

Reaktionen tycks inte blivit speciellt stor från läsarna. Snarare så har det infunnit sig en normalisering av gängmord, skjutningar, sprängningar, person rån, butiksrån, kaos vid sjukhus, No Go zoner, terrorism, tiggeri, försämrad vård, ökade sexualbrott, polisens oförmåga att skydda och lösa brott.

Att detta normaliseras och den naturliga sunda reaktionen att ifågasätta om detta är rimligt och vad som ska göras åt det uteblir.

Media har blivit bättre på att rapportera händelser. Men det drivs väldigt sparsam journalistik om det hela.

Ledarsidor och insändarsidorna tycks hålla en fortsatt låg kritisk profil.

Så just den snabba normaliseringen tror jag har varit en orsak till ökad rapportering.

Sedan tycks det vara färre o färre som läser tidningarna numera. Så även där så kommer en förklaring till att det som skrivs förlorar i vikt.