Början på ett mediakrig om mångkulturen?

gillar din bild av PMN och moderaternas själ, å jag som trodde jag var cynisk ha ha

Jag tänkte inte så mkt på expressenhorans redaktioner och ledning i stort utan mer på de få som faktiskt bedriver journalistik och som faktiskt skriver nån slags analyser av politik, de borde ju reta sig på att ledningen låter publicera vilka jävla nollor som helst. Om jag vore Anna Dahlberg hade jag tagit upp med högre chefer frågan om hur man ska kunna driva nån slags politisk opinion när man samtidigt publicerar Schulman och Gardell varenda vecka med sina verklighetsfrånvända idéer.

Den enda dagstidningen som går att läsa nuförtiden är GP

Man tror ju att alla journalister på samma tidning är polare, och uppfattar sig som olika spelare i samma lag, men vad jag har förstått så ser de sig mer ungefär som att de jobbar på olika redaktioner på samma TV-kanal. Ingen förväntar sig en enhetlig linje av Camilla Kvartoft, Kristian Luuk och Jessica Gedin bara för att alla tre gör program för SVT. Så när Anna Dahlberg läser Lars Lindström i Expressen är det ungefär som om Anna Hedenmo skulle sitta hemma och knäppa på TV:n och se Sommar med Ernst. Hon tänker inte "hur fan kan den här dyngan få finnas i samma kanal som Agenda!" utan mer bara "jaha, här bakas det visst struvor". (Edit: OK, Ernst är visst i TV4 och inte SVT, jag har extremt usel koll på skitprogram om hemmapyssel)

SR Ekot bedriver mediakrig i gerillaformat i form av sedvanligt aktivistuppförande. En artikel på nyheten att det kan bli olagligt att köpa hyresrätter skulle publiceras och som illustrativ bild valdes, av alla, en bild på Katerina Janouchs vardagsrum i hennes förra villa, vilken de hade sedan tidigare i samband med något reportage gjort hemma hos henne.Katerina påtalade detta omedelbart med följd att bild visande en hyresrätt istället visades samtidigt som Katerine bads om ursäkt med förklaringen att det var "slarv" från deras sida. Nedan Katerines syn på det inträffade.


När jag ursprungligen läste om detta tidigare idag fanns en mycket intressant aktivistkoppling till ett SR-anställt "jagärhär"-kräk men denne visade sig inte vara i tjänst då så hon har strukit den delen. Synd.på så rara ärtor. SVT/SR förnekar sig aldrig och drar sig inte en sekund för direkta angrepp på i deras tycke misshagliga privatpersoner.Skiten skall läggas ned och samtliga ska avskedas!

http://katerinamagasin.se/markliga-t...ublic-service/

Jag har läst lite på katerinamagazin och hon skriver bra. Det är ofta träffande och alltid inkännande. Retoriken däremot känns inte helt... perfekt. Inte någon perfekt klang. Det är lite amatörmässigt på det viset. En vag känsla bara...

Sidan är intressant i och med att det är en jouralist/författare som har bytt perspektiv. Hon försöker och gör det ganska bra. Samtidigt, hur lätt är det? Hur lätt skulle det vara för andra? Har hon tidigare varit ägarstyrd? Knappast. Det är ett ganska nytt perspektivbyte. Det är bland annat såna här indicier som får mig att tvivla på det här med relevansen av ägarfrågan, om vi nu ska kalla det det.

Vem som nu än "skojade till det" på SVT/SR gör det garanterat på eget bevåg. Mediakrig på riktigt.

Santesson skrev 2015 Det är väl lite orättvist att se honom som en renodlad kappvändare. MSM skrev vid den tiden fortfarande att invandringen skulle rädda välfärden.

Ägarmakten och styrningen av det journalistiska innehållet.

Efter en del letande har jag nu återfunnit den genomgång som Fria Tidningar gjorde i början av decenniet. Där skildras bl. a. turerna kring Bonniers förvärv av majoriteten i TV 4 och förvandlingen av kanalen till en vinstmaskin med viss politisk assistans.

http://www.fria.nu/extern/artikelbil...bilaga2010.pdf

Kan vi enas om att Fria Tidningar genomförde i grundlig genomgång av ägarblocken i början av decenniet?

http://www.fria.nu/

Om vi är överens om det så hänvisar jag till beskrivningen av hur styrningen av det redaktionella innehållet genomförs på sid. 11 i bilagan.

Kan vi komma vidare i diskussionen om ägarmakten nu?

P.S.

Bilagan bör annars vara av största intresse för trådens deltagare i sin helhet eftersom den också täcker samspelet mellan ekonomi och journalistik.

D.S

Nu vädras skägg och offerkoftor i närmast fullt korsdrag. Islamistiska källarskägg passar på att skjuta fram sina speciella offerkoftor i dessa den allmänna indignationens dagar. Ett stort och mycket illustert sällskap faktiska och associerade islamistskägg kräver upprättelse för den missaktning de menar sig åsamkats genom skriverierna kring "Dramatengate". Skäggen är så upprörda att de t o m hugger mot ummans egna systrar och bröder.
https://www.svt.se/opinion/sabuni-mu...dullahi:nyh:lp

På Expressen vädras det där skägget som det är hög tid att mumla ur, och offerkoftorna börjar så smått slitas av de hycklande politiker som inte vågar erkänna de egenskapade målkonflikter som inte längre går att bortförklara genom internationellt bindande konventioner gällande asylrätten. Osignerad ledare för säkerhets skull, det är ju fortfarande en aning kontroversiellt att offentligt påtala orimligheter i mångkulturen. Ärendet är de tandlösa krafttagen mot den svarta bostadsmarknaden.
https://www.expressen.se/ledare/rege...artkontrakten/

GP gör gemensam sak med Expressen vad gäller luftandet av de skägg det bör talas ur, men tar det ett stycke längre genom att explicit, genom Jenny Sonesson, peka på en alldeles särskild målkonflikt och att denna orsakas av den vidlyftiga och kostsamma asylinvandringen. Personlig assistans versus massinvandring. Inte mer, inte mindre. Offerkoftorna hängs på nya bärare och på de mest svårartat faktaresistent hycklande politikerna tas åtminstone ett rejält tag i brallan.
http://www.gp.se/ledare/utan-assista...ihet-1.4808046

Kanske är, när allt kommer omkring, den största faran för Sverige och Sveriges svagaste inte Östlings skatteupplägg. De riktigt stora skattepengarna rullar iväg på annat.



.

Nu blir det barnprogram! På SR P4 idag, strax innan sporten dvs på bästa sändningstid, gick barnradion med "Flickan från långt borta".


Hela "Den Gråas" värld är grå, den enda färgklicken är den stackars rödklädda flyktingflickan. Men när flyktingen drivits bort av den sure, omedgörlige, tråkige gråsvensken börjar svensken så klart sakna den exotiska flickan och beger sig ut för att få tillbaka denna underbart doftande (ja, det sägs) färgklick!

Berättelsen läses av kulturmannen Ali-Reza Modjallal, mycket långsamt, på knagglig invandrarsvenska.

Indoktrineringen måste börja redan i förskolan! Berättelsen är ursprungligen en barnbok skriven av Annika Thor, som råkar vara judinna, och boken har råkat utges av Bonniers. Baggebo1 är utan tvekan förtjust.

Programmet har producerats av Utbildningsradion, som sorterat in det under kategorierna "Värdegrund", "Empati och kamratskap" och "Främlingskap".

You just can't make this shit up. SR, UR och SvT ska läggas ned och samtliga anställda ska avskedas. Till att börja med.

I den länkade texten, skriven i december 2010, ställs frågan om vänstern har någon möjlighet att vinna nästa val, när Bonniers har så enormt inflytande och så intensivt propagerar för det borgerliga laget. Men det gick ju alldeles utmärkt att vinna valet ändå. Med det perspektivet tycker jag att din länk talar mot att ägarna har det stora inflytande de tillskrivs. De påstått högerpropagerande marionetterna som befolkar de politiska redaktionerna dirigerar, men har uppenbarligen ingen effekt. De intellektuella giganterna som ges utrymme i krönikor och på kultursidor är däremot även i Bonnierpressen närmast undantagslöst vänsterförvridna och migrationsvänliga, men ändå vet vi ju alla från undersökningar att Svenne Banan vägrat ändra sin skepticism till invandringspolitiken, trots att migrationen presenterats som saliggörande, ja rentav nödvändig. Det där med ägarstyrning verkar inte så lätt, åtminstone tycks budskapet inte gå hem hos mottagarna.

Och framförallt: journalister är grönvänster. Det finns inte konservativt sinnade journalister att uppbringa annat än i ytterst ringa mängder, så en konservativ ägare skulle få oerhört svårt att göra en konservativ tidning. Jag tror inte att man kan få surdegsskäggen med skönsnubbeattityd att vinkla nyheterna konservativt på motsvarande sätt som görs från vänster i väsentligen all MSM.

Gemene man i Sverige har en väldigt tydlig uppfattning om att svenska medier är vänstervridna, särskilt i migrationsfrågor. Se på denna studie av hur olika länders befolkningar uppfattar sina medier. https://yougov.co.uk/news/2016/02/07...t-wing-europe/ Det stämmer dåligt med att Bonniers skulle lyckas få till en högerstyrning av sina medier, vilket din länk påstår.

Jag tror dock att ägarstyrning kan fungera i frågor där journalisterna saknar egen uppfattning om rätt och fel (ovanligt) och kunskaper (vanligt). Ett aktuellt sådant exempel är Kataloniens självständighet, där rapporteringen i MSM så vitt jag har sett är homogent anti-separatistisk. Det är svårt att komma ifrån att någon har berättat för journalisterna hur man tycker rätt i den frågan.

Jag kan ju inte veta om Santesson rentav följt den här tråden och håller med om varenda ord jag skriver. Eller kanske ligger på den nivån som Sanandaji, Heberlein o co, redovisade på Gotland - alltså en gravallvarlig håglöshet inför en dystopisk framtid, men utan andra svar än att bita ihop.

Poängen är att det inte spelar någon större roll att EFTERÅT signalera realistiska reflexer och ifrågasätta andras glättiga världsbild, ur ett opinionsbildande perspektiv. Det leder inte framåt, på samma sätt som tystnad för fem eller åtta år sedan inte var konstruktiv, även om den var talande.

Låt mig beskriva det såhär: Ingen debattör med plattform lyckades påverka utvecklingen en millimeter till det bättre. De myrsteg av fundersamhet som onekligen gjordes av vissa aktörer nådde aldrig i närheten av en kritisk massa, innan verkligheten hotade med systemkollaps och ett i sig svarslöst protestparti låg runt 25% i opinionen.

Anledningen att jag gärna vill sätta detta viktlösa kommentariat på plats är framåtsyftande - de håller nämligen på att göra samma sak igen. Alice Teodorescu skrev nyss om flockbeteende som hindrade en behövlig debatt tidigare, samtidigt som hennes åsikter om lag och ordning och valuta för skattepengarna är lika förhoppningsfullt lättviktiga som tidigare Ullenhags floskler.

Inte ens Tino Sanandaji känns relevant längre, när han med en axelryckning konstaterar att vi får trubbel med en miljonhövdad etnisk underklass i generationer - det fattar många dagisfröknar och brevbärare instinktivt vid det här laget. Det behövs inte mer statistik från honom, inga fler stillsamma reflektioner om stökiga bibliotek från Paulina Neuding. Det påverkar inte den politiska lägesenergin, utan är bara del av ytterligare en handlingsförlamad, mumlande fas i det offentliga samtalet.

Sverige måste ha världens mest valhänta politiska kommentariat och den här tråden hade varit värdelös om dess topic hade följts. Som det är nu finns åtminstone möjligheten att någon börjar fuskläsa facit om vad de bör skriva idag och kommer tycka om några år.

För, tänk om det aldrig var deras brist på mod som var problemet, utan oskickligheten att tänka rätt och formulera systemkritiska frågor utan goda svar? Att de aldrig förstod att det marginella ifrågasättandet är lättare att misstänkliggöra än det kategoriska - och att den debattör som inte dömer, blir den som står åtalad.

Tänk om någon av dem slutade vara så medelmåttig.

Nej, initialt (typ det första dygnet) var journalisterna på team Katalonien, tills det gick upp för dem att det var en förhållandevis rik region, då kom lappkastet.

Nyckeln till att förstå alla deras till synes spretande och inkonsekventa ställningstaganden är att inse att de tolkar precis hela världen genom en torftig maktanalys, ett slags utsattshetsmatris. Genom att skumläsa av sammanhanget bestämmer man kvickt vem som är översittare och underdog, vem som är David och vem som är Goliat.

Exempel:

Självständigt Palestina.
Maktanalys: Stackars underlägsna stenkastare mot übermäktiga USA-uppbackade rika hitech-fascister.
Åtgärd: Så jävla hedervärt projekt. Befria törnrosdalen från Tengil! Leve Hamas, död åt Israel!

Självständigt Storbritannien.
Maktanalys: Rik vit nation med status som all kolonialisms moder vill lösgöra sig från kontinenten, mycket pga invandring från fattigare länder i Östeuropa.
Åtgärd: I helvete att de ska få komma undan. Harpunera den där jävla ögruppen och hala in den till fastlandet, plundra den sedan och fördela bytet jämnt mellan Bulgarien och Rumänien.

Självständigt Katalonien.
Maktanalys: En tapper liten kämpe som vill bryta sig loss från en maktfullkomlig, fascistanstruken koloss som fortfarande luktar Franco... vänta, det kom ett memo.
OK, ny maktanalys: Spaniens Vellinge, rik äcklig stroppregion som trycker in belugakaviar i sina proppmätta nyllen medan fattigare delar av Spanien får knapra på utspottade olivkärnor.
Åtgärd: Tvi fan, fjättra de välgödda asen vid marken med djupa pålar så att de aldrig kan slita sig loss. Kasta upprorsmakarna i djupaste fängelsehålorna.

Nyanländ utan arbete (tandlös 57-årig analfabet från Nordafrika).
Maktanalys: Å herregud så gastkramande utsattshet-utsatt och hjälplös. Tårarna sprutar.
Åtgärd: Det minsta vi kan göra är att ge hen och hens hela tjocka släkt tredubbla PUT, gratis bostadsrätt samt alla bidrag som går att uppbringa.

Nyanländ med fast arbete (svårrekryterad nyckelkompetens på teknikföretag).
Maktanalys: Materialistiskt, egoistiskt kapitalistsvin.
Åtgärd: Ut med packet!

Jag lovar, du kan förutsäga deras reaktion varje gång genom att checka av mot denna mall. Hela deras förståelse av universum är baserad på denna dynamik, kalkerad från valfri Astrid Lindgren-saga för 7-åringar. I fall där olika "utsattheter" kolliderar tillämpas ett slags intersektionellt sten-sax-påse-tillägg till mallen (rik transsexuell slår rik bög i utsatthetspoäng, rik kvinna mer utsatt än fattig cis-man etc).

Som jag uppfattar inlägget så blandas två frågor.

1.) Ägarnas inflytande över det redaktionella innehållet.

2.) Mediernas inflytande över opinionsbildningen bland landets invånare.

Vad gäller fråga 1 så framgår det av den förre chefredaktören Olle Westberg att journalister och andra verksamma i media följer de direktiv som kommer från högre ort. Nedan saxat från sid 11.



Det är ju naturligtvis ett grundskott för den debatt som förs här i tråden om vad enskilda publika skribenter eventuellt för fram i de stora megafonerna. Om man bortser från media som inte är kontrollerad av de stora ägarblocken, så är den intressanta frågan vad den styrande nivån anser om vad dom är tillåtna teman vid opinionsbildningen i frågan om mångkulturen. Och det svaret ser vi ju varje dag.

Svaret på fråga nr. 2 är att självklart kan media påverka opinionen i landet. Ytterlighetsexemplet är ju frågan om vad en kuppmakare först vill säkra kontrollen över i ett land. Det är militär, media och parlament med regering.

Sedan är det så som du är inne på att media inte kan styra allt. Det finns djupare rörelser i en befolkning än som kan kontrolleras genom de stora megafonerna. Det händer ju med jämna mellanrum som vid Brexit, folkomröstningen om Euron och valet av Trump. Särskilt vid valet av Trump så kunde vi notera att Trump faktiskt bedrev sin valkampanj lika mycket mot media som mot Clinton. Alla de händelserna visar att demokratin trots allt fungerar i vissa lägen.

Avslutningsvis är det också så att man kan inte driva handel om inflytande och ersättning om man troget enbart ställer sig till förfogande för den ena sidan. Då finns det ju inget att erbjuda till den andra sidan.