Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Alla vet vid det här laget att det var judarna som krävde ett mångkulturellt Sverige. När det mångkulturella projektet utvecklades till ett fiasko så använde judarna antisemitkortet för att judiska skolbarn skulle få polisbevakning som skydd från det mångkulturella projektet man själv varit med om att initiera i Sverige.

I skydd av grundlagen om att invandrargrupper ska bejaka och behålla sin kultur och etniska särart så lanserar Assyriska Riksförbundet nu grundskolor som man kallar för "svensk-assyriska grundskolor" för sina 10.000 medlemmar. Jag kan tänka mig att det enda svenska i de här skolorna kommer vara skattepengarna - och ingenting annat.

Är det inte bättre att skicka hem alla dessa invandrargrupper? ja, till och med judarna har ju ett land att återvända till så vad hindrar dom? Vad skönt det skulle kännas.

Vad tycker de vänsterliberala och kommunistiska opinionshjonen på GP, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet om att Sverige faller samman i ett mångetniskt samhälle? Ni vet Peter Wolodarski, Tove Lifvendahl, Naomi Abramowitz, Helle Klein, Robert Aschberg, Anna Dahlberg, Alice Teodorescu, Adam Cwejman, Carolina Dahlman, Göran Greider ... . Oj, här fick jag en flash av att samhällsdebatten styrs helt och hållet från den Judiska Församlingen i Stockholm. Men så illa kan det ju inte vara. Grejen är ju den att liberaler och socialister har samma utopi om en gränslös värld utan nationalstater - det är bara äganderätten man käbblar om medan skutan driver framåt mot utopia. Här vore det av stor vikt om någon har lust att förtälja vilket budskap som trummas ut i landets synagogor? Ja, just det en gränslös värld utan nationalstater.

Källa: http://www.assyriskariksforbundet.se...ka-grundskolor

Mycket osvenskt. Mycket oblygt. Sådan chauvinism. Man. Blir. Ju. Alldeles. Mörk. Rädd.

Lifvendahlskan minns nyligen bortgångne etnologen Åke Daun:


Ska vi få se en uppföljare till denna smakretare? En direkt appell i nästa ledare att låta utplåna oss lite bättre. Den statsindividualistiske dronten är sårbar. Hoppet står till en allmänmänsklig, självbevarande biologisk kod; som hos svenskarna blivit en atavism, trygghetsvaggad långt ner i katakomberna. Kanske har kulturmarxismen och tilltron till den progressiva politikens evolution begravt gruppöverlevnaden för gott. Kanske är gruppen intersektionell. Är månne det sovande folket dött.

Tråden rör sig nu i ett intressant område: olika importerade kulturers framtida livskraft ställda mot den svenska. Jag tror att vi får återvända till den alltid läsvärde sjalvebastedrang för att hitta kärnan i mitt resonemang. Han har alltid en förmåga att betona historia, traditioner och landsbygdens betydelse:


Enligt mitt förmenande kan inte en kultur överleva om den inte har en egen basal försörjningsförmåga i det territorium där den är geografiskt placerad. Dessutom krävs (eller snarare följer det av påståendet) någon form av historiska rötter till territoriet. Kort sagt ett "narrativ" i ordets rätta bemärkelse, inte som det havererade flumbegrepp det används i medier idag. En medfödd självsäkerhet över sin och sina anhörigas (levande eller döda) kulturella pålrot helt enkelt.

Man kan då hävda att många kulturer visst försörjer sig idag i Sverige, och gör det gott. Men då får man komma ihåg att de till stora delar finansieras direkt eller indirekt av den svenska kulturen på olika sätt. Nej, med basal försörjningsförmåga avser jag något mindre efemärt och flyktigt. Det handlar om realkapital - både ekonomiskt och kulturellt. Något som möjliggör överlevnad i tider av kris, och fortlevnad efter att krisen övervunnits. Det handlar om skog, gruvor, åkrar, vattenkraft, släktgårdar. Fast egendom. Ännu viktigare är kunskaperna, traditionerna och det kulturella kapitalet. Det fiktiva "ägandet" av badklippan, runstenen, medeltidskyrkan och den nu övervuxna gräsplätten där man sparkade boll som liten. Kunskapen om hur man sätter ut en kräftmjärde, tänder en eld lättast eller kokar lingonsylt. Ni kanske skrattar lite hånfullt över exemplen, men de är just exempel och ni kan nog ersätta dem med egna.

Dagens mångfaldskultur är i grunden urban och kosmopolitisk. Det ligger väl nästan i dess definition. Blatten är också till sin natur urban. Även om många kommer från sina hemländers landsbygd så har de sin navelsträng till västerlandets större städer där de kan fortsätta att odla sin egen skattefinansierade kultur med sina klanfränder. På sätt och vis lever också city-svennen på samma kulturella sätt fjärmad från sina förfäders ursprung. Det är bland förnekarna av sitt sant svenska ursprung som vi hittar många av de mediala profilerna och opini-hjonen. För några sidor sedan var det någon (jag minns inte vem) som skrev att Virtanen och Lindberg inte var svenskar eller något liknande. Jag är beredd att hålla med. De föraktar, förtränger och förnekar sin rurala bakgrund och bekänner sig till någon ny slags global citykultur. Målet verkar vara att införa en totalt likriktad globalistisk smältdegel med ensartad eunuck-kultur i alla världens metropoler, med politisk styrning av antingen ett vänsterliberalt eller socialistiskt snitt.

Nu vill jag inte driva någon diskussion att staden parasiterar på landet. Jag är mycket väl medveten om att staden idag har möjlighet att på många sätt ekonomiskt förädla det realkapital som landsbygden står för. Men jag vill ändå hävda att storstaden inte är en stabil mångkulturell skapelse när den bistra ekonomiska Fimbul-vintern knackar på dörren. Inte på de här breddgraderna. Likasinnade kommer då att söka sina egna kulturella fränder och nätverk. Att det är många svenska singlar i staden är ett faktum, och de som förnekat sina rurala rötter kommer att ligga pyrt till. Men jag är övertygad om att svennen och dennes kultur har en mycket stor livskraft i svåra tider, och att den kraften kommer att sörpla näring från det realkapital som vi ännu besitter. Att blattekulturerna skulle kunna överleva och frodas i ett ogästvänligt och bidragslöst Sverige ser jag inte som realistiskt. Säkert kommer det att ske en stark enklavisering och massvis med etniska konflikter i storstäderna och dess "orter", men tillvaron kommer att vara en enda gigantisk push-faktor ut ur landet.

Synd bara att vi måste genomgå ett ekonomiskt stålbad innan svenskheten gör storstilad comeback.

Av den anledningen att det är en humanitärt riktig och ekonomiskt fördelaktig lösning. Att den är humanitärt riktig är viktigt för en folklig förankring hos de svenska väljarna. Att den är ekonomiskt fördelaktig för både svenskarna och de som flyttar hem förankrar lösningen i sunt ekonomiskt tänkande. Om de som flyttar hem exempelvis får en engångssumma utbetald i hemlandet motsvarande kostnaden för ett års bidragsberoende liv i Sverige ser jag enbart fördelar med det.

De som flyttar hem blir välbärgade/förmögna med hemlandets standard. Sverige får minskade kostnader motsvarande kanske 10 Mkr under en bidragsberoende livstid för varje hemvändare.

Kanske det kanske inte. En sak vet jag i alla fall och det är att tillvaron i denna tråd känns väsentligt mer intressant och intellektuellt stimulerande än den miljö DN kultur verkar vistas i.


Det här är väl ungefär vad vi mestadels ägnar oss åt i tråden, om än med uteslutande mångkulturella dystopiska förtecken.


Här är liksom kvittot på att tråden ligger i framkant. Tonvikten i debatten ligger självklart på att undvika ett hunger games överhuvudtaget, men även tankar på vad som kommer efter syndafloden, eller hungerspelen då för att använda DN:s liknelse, förekommer titt som tätt. Det perspektiv Judith Kiros saknar finner jag här. Är väl ett nog så gott skäl för existensberättigande?

http://www.dn.se/kultur-noje/judith-...den-det-ar-vi/

Säger inte att det skulle bli enkelt, men givet att ett antal tusen svenskar ansluter sig som medlemmar i ett eller flera politiska partier. Är en smula aktiva på medlemsmöten och håller med partilinjen i alla avseenden förutom i frågor om migration och mångkultur så vore mycket vunnet. Kan de sedan med kraft driva frågor om kretsloppsmigration så kan det börja hända saker.

Här måste man nog skilja på kreditgivning och kreditgivning.

För ögonblicket så tjänar de svenska bankerna inte så mycket på mångkulturens representanter. Vad bankerna tjänar mest på är bolån i olika former. Men även relativt små volymer får med dagens kreditfinansierade marknader en mycket stor effekt. Om en stor del av nysvenskarna skulle ta sig för att flytta hem igen så skulle den svenska bostads- och de flesta andra marknader krascha och dra med sig hela samhällsekonomin i fallet.

Sedan ska man har klart för sig att det är många branscher som ser en guldålder framför sig. Inte bara det som benämnts det allmänna välfärdskomplexet. Det är privata vårdgivare, utbildningsentreprenörer, asylbaroner, m.fl. som ser nysvenskarna som sitt levebröd. Inte minst stora som små bygg- och fastighetsföretag med underentreprenörer och bemanningsföretag ser framför sig ett nytt miljonprogram som kommer att ge dem sysselsättning och goda vinster under många år framåt.

Det kan nog vara bra om visioner är förankrade i verkligheten. Om det går att förmå merparten av de migranter som kommit under de senaste 8-10 åren och som inte slagit eller har förutsättningar att kunna slå rötter i Sverige att flytta hem till släkt och vänner är det gott nog.

Intressant det här med dystopier. Önskan eller konstaterande?

Det som helt verkar saknas i etablerade media är skribenter och opinionsbildare som diskuterar mångkulturproblematiken utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Människan som en biologisk varelse, levande i sociala flockar med besättande av vissa nischer i ekosystemen. Jag antar att de flesta, ja kanske alla, som låter publicera sig i etablerade media har en bakgrund från kultursektorn, en etablerad politisk rörelse eller med en samhällsvetenskaplig utbildning i grunden. Många är påfallande unga, och de flesta bor i storstäder. Det ger ett ganska snävt perspektiv.

Biologiska system som undergår starkt tryck från omgivningen, med snabb invasion av främmande arter, slutar ofta i - för det ursprungliga systemet - dystopier.

Jag vet inte om den här tråden befolkas av individer med ett större inslag av naturvetare och tekniker? Som en "inavlad skrå-människa" (jag är ingenjör med naturvetenskaplig/teknisk utbildning) så har jag vant mig att läsa och reflektera över texter som faktuellt beskriver händelser och fenomen. Texter som beskriver dagens sociala skeenden utifrån kulturella och känslomässiga perspektiv avskriver jag däremot som flum och önsketänkande. Jag och andra dystopiker anser att Murphys lag i praktiken gäller i de flesta fall, för det har vi observerat i de biologiska eller tekniska system som vi är bekanta med. Dessutom har vi sett genom empiri att samma lag om alltings jäklighet gäller i de samhälleliga system (s.k. länder) vi har på vår planet. Vi naturvetare observerar neutralt och känslokallt genom försök, gör om försöken, drar vissa slutsatser genom logisk deduktion, och kommer sedan fram till något som vi tror matchar vår hypotes. Någon bonus för extra "optimism" medges ej.

Vi(?) är ofta också ödmjuka (ja, det krävs storhet för att vara det), och ser våra egna fel och brister och gissar på goda grunder att även våra biologiska medvarelser kan ha samma brister. Vi rör oss hyfsat vant med begrepp som normalfördelning och räds inte att bejaka skillnader i t ex IQ eller medfödda aggressionsnivåer.

Nu är jag övertygad om att den här tråden har många bra skribenter med annan bakgrund än naturvetenskaplig, men jag tror ändå att alla har vinnlagt sig om en insikt att vi bara är en högre stående djurart. Det gör att många tolkar oss mångkulturkritiker som dystopiker.

Det som förenar de flesta skribenter i den här tråden är en insikt som kan erhållas både genom neurobiologisk forskning (se t ex Haidt, The Righteous Mind) och filosofisk-historisk kunskap (se t ex Sowell, The Vision of the Anointed): den att människan har inneboende tragiska drag och begränsningar och att dessa är medfödda och naturliga. Således är vi inte progressivister eller utopister.

Intressant figur, den där polischefen i Göteborg, Erik Nord, han som tycker att man bör klippa passen för återvändande islamismterrorjihadister från Kalifatet. Från vänsterstollehåll är det förstås ingen hejd på rasismfascismnazismanklagelserna, men Nord verkar inte låta sig bekomma det minsta. Han framhärdar i sin ståndpunkt. Här kommer vissa intressanta saker till synes. Det verkar som om det identitetspolitiska vänsterstolleriet känner sig lite hotat, som om de känner tolkningsföreträdet rinna dem ur händerna. Idag levererar Nord replik i Dala Demokraten till en av de vänsterfanatiker - Liza Lundberg - som just rasistfascistnazistanklagat Nord. Han gör det med formidabel lätthet och elegans.

Av det Lundbergska kvädet räcker egentligen att återge själva rubriken som talar för sig själv:

Och så lite vidlyftigt svepande med brunpenseln över Nord, mörkbrun för säkerhets skull, sedan allvarlig fotskjutning på sig själv:

Det hela avslutas med den allvetande frustrerade tonåringens hela emfas, i fetstil till och med.
Liza Lundberg - o troligt förbannad och smärtsamt medveten om hur många som inte ser längre än näsan räcker
http://www.dalademokraten.se/opinion...det-har-landet

Stackars Liza. Det verkar inte bättre än att tidigare så lojalt åsiktskonforma personer i Lizas omgivning börjat byta fot och inställning till värdegrunden nu när den faktiskt och praktiskt innebär att vi med öppna ögon och med facit i hand ska öppna våra hjärtan och plånböcker i repris för personer som med all önskvärd tydlighet visat att de är betydligt mycket mindre värda än andra för de flesta normalt fungerande människor. Varför ska vi skydda dem på oskyldiga människors bekostnad, är en helt rimlig fråga sannolikt en majoritet ställer sig. Men lilla Liza, den ideologiska soldaten, förstår att lämnas minsta lilla spricka i muren riskerar hela överbyggnaden att rasa samman. Därför blåser hon till strid och drar sin futtiga lans för värdegrundsförljugenheten. Att, som Liza gör, påstå att man inte får kalla någon rasist i det här landet är naturligtvis en ren lögn, det vet alla. Om det nu inte är så att sådana som Liza Lundberg börjat stöta på ifrågasättande av dogmerna om värdegrund och allas lika värde där det tidigare inte funnits, faktiskt känner att vinden har vänt.

Erik Nords replik är dräpande i sin torra, eleganta saklighet.

Vad ska Liza svara på det? Hon är avväpnad, bara så där. I en demokrati har man rätt till åsiktsfrihet, även till åsikter som ibland kan verka sårande för känsliga naturer som Liza. Inte ens värdegrundsfanatikers åsikter har större rätt att höras än, t ex, verklighetsförankrade polischefers. Klandret bollas tillbaka till Liza, vars värdegrund och rättvisepatos ifrågasätts:

Ja du Liza, varför ska just terrorister och terrorsympatisörer ha speciell positiv särbehandling? Folkligt stöd lär utebli.

Tydligen behöver människoovärdiga terroristers ärenden inte ens utredas som terrorismbrottmål för att beröva dem uppehållstillstånd i landet, lex Capone verkar räcka långt.

Förhoppningsvis samlar fler än Nord ihop verktygslådan och moralen och börjar jobba med de medel som står till buds. Tack och lov verkar Skatteverket inte alltför svårt anfrätt av allt-åt-alla-aktivism, utan tämligen fungerande fortfarande.

Som extra bonus fick Nord även tillfälle att lufta synpunkter kring annan brottslighet än just terrorisms förhållande till rätten att åtnjuta svensk gästfrihet. Man tackar.
http://www.dalademokraten.se/opinion...n-oppen-dialog

Polisen - Antifa: 1 - 0

Verkligheten kommer ifatt. Folk vaknar. Andra krav på värdegrundstillämpning kommer att resas. Troligen kommer afghanernas sit in i Stockholm att bakfyra också. ALLA, som inte är helmarinerade i asylbedrägerier, ser att afghanerna inte är barn. Ser man blir man beklämd av de uppenbara lögnerna. Snart finns inga kvar utanför sekten villiga att låta sig bedras. Likgiltighet för dessa afghaners öden kommer öka. Den rena oviljan att ha dem här kommer växa när det börjar bli allom bekant hur stor andel av sexualbrotten som begås av just afghaner som söker eller sökt asyl. Oviljan växer sig eventuellt än starkare när insikten att afghaner är religiöst extrema även i jämförelse med andra extremister fäster i folkdjupet. I princip allihop föredrar sharia framför sekulär lag. Det kanske är det som visar sig i deras envetna vägran att rätta sig efter svensk lag.
http://www.pewresearch.org/fact-tank...und-the-world/

En inte allt för vågad gissning är att folk av Nord-typ har en ljusare opinionsmässig framtid för sig än vad Liza-typerna har.

Jag skulle vilja utöka trådens farmakologiska terminologi. Särskilt Oyto har skrivit mycket om röda piller och svarta piller.

Det giftigaste pillret har dock internaliserats så väl att vi har glömt dess existens. Det piller som gör att vi besvarar enkäter på våra arbetsplatser i enlighet med förväntningarna, det piller som gör att våra barn på dagis och skolor får lära sig om "transsexuella 10-åringar" och att deras förvirringar måste bejakas och förstärkas.

Jag vill rekommendera Vaclav Havels samizdat-text från 1978. Bland annat för denna text kastades han i fängelse i fyra år. Det är en beskrivning av den, enligt hans terminologi, post-totalitära tjeckiska staten men den bjuder också på varningar att de västerländska demokratierna har liknande tendenser


http://www.vaclavhavel.cz/showtrans.....html&typ=HTML

Och pillret? Det heter, sedan länge, Murti-Bing-pillret:



http://www.eurozine.com/now-whos-living-in-truth/

Det har uttryckts förvåning på vissa bloggar om scoutrörelsens engagemang för de sittstrejkande afghanerna/iranierna. Den rörelsen förknippar man ju mer med grillade pinnbröd och stärkande vildmarksliv.

För de som följer Postkodlotteriets idoga arbete med att genom ekonomiska bidrag stödja aktivism hos tidigare opolitiska verksamheter bör det dock inte komma som en överraskning. Inser att det finns de som följer tråden som uppfattar undertecknad som en foliehatt, men tecknen börjar väl snart kunna ses som ett mönster för de som kan dra streck mellan prickarna.