Nämen en intressant artikel till i Aftonbladet. Om mediernas makt. Vad har hänt? Vad är det som sker?
"en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik." Något har helt uppenbart inträffat på tidningen för de skriver om Macron precis det som jag och flera hävdat i tråden. Medias makt är för stor då den inte är folkvald. Medias makt är ett hot mot demokratin. Och nu står det i Aftonbladet.
Se där, ett erkännande att pressen inte är demokratiskt och är ett hot mot demokratin.
Nästa fråga att ställa är vems ärenden pressen i Sverige går. Vem styr medierna?
Vem styr mediernas bild av mångkulturen? Nu blir det lite jobbigt men det verkar som Aftonbladet är inställt på krig mot Bonnierpressen. Slipa de mediala knivarna. Fram med popcornen. Nu blir det strid i spalterna. Vems ombudsmän är medierna? Egentligen?
"en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik." Något har helt uppenbart inträffat på tidningen för de skriver om Macron precis det som jag och flera hävdat i tråden. Medias makt är för stor då den inte är folkvald. Medias makt är ett hot mot demokratin. Och nu står det i Aftonbladet.
Citat:
http://www.aftonbladet.se/kultur/a/d...sens-president
Pressens president
Lisa Gummesson om de liberala mediejättarna bakom Macrons seger: En katastrof för demokratin
...
Mellan 1 april och 30 september 2016 hade Macron fått 42 procent av utrymmet i de stora medierna, men bara 17 procent på sociala medier. Det visade att vanligt folk inte hade någon koll på honom, men att mediejättarna snabbt såg till att ha det.
...
Macron är drömmen för den liberala pressens ledarskribenter. Hans person används för att Le Monde, Libération, L’Obs och L’Express ska kunna framföra sitt eget politiska budskap. Och välja sin egen president.
Macrons vänner drar i tåtarna högst upp i mediehierarkin. I mars var Le Monde tvungen att försvara sig när de fick frågan om de öppet stödde Macron. De svarade att de inte gör det, men att de har rätt att dela sin åsikt.
All rätt, ja … Med demokratin som insats.
...
Kanske var det detta som Michel Houellebecq förutspådde i sin Underkastelse? Även om det nu inte var Muslimska brödraskapet som kom till makten som i romanen, utan Macron, så är processen densamma: ett tomrum måste fyllas, ett splitternytt alternativ uppstår, inger hopp och fyller gapet innan folket hunnit blinka.
....
För om man studerar maktfördelningen i fransk media är det uppenbart att Frankrikes nye president är en medial produkt som i grund och botten valts av toppstyrda mediegrupper. Le Monde, Libération, L’Express och L’Obs är vanliga tidningar som vanliga medborgare litar på. Så vad ska de tro när Emmanuel Macron står med uppsträckta armar mot skyn på varenda tidningskiosk i Frankrike och lovar dem guld och gröna skogar?
Visst ska vi glädjas åt att Frankrike inte valde Le Pen och i stället fick en så företagsam president, men att de stora franska mediegrupperna så uppenbart går liberalismens och kapitalismens ärenden är en katastrof för demokratin.
Lisa Gummesson om de liberala mediejättarna bakom Macrons seger: En katastrof för demokratin
...
Mellan 1 april och 30 september 2016 hade Macron fått 42 procent av utrymmet i de stora medierna, men bara 17 procent på sociala medier. Det visade att vanligt folk inte hade någon koll på honom, men att mediejättarna snabbt såg till att ha det.
...
Macron är drömmen för den liberala pressens ledarskribenter. Hans person används för att Le Monde, Libération, L’Obs och L’Express ska kunna framföra sitt eget politiska budskap. Och välja sin egen president.
Macrons vänner drar i tåtarna högst upp i mediehierarkin. I mars var Le Monde tvungen att försvara sig när de fick frågan om de öppet stödde Macron. De svarade att de inte gör det, men att de har rätt att dela sin åsikt.
All rätt, ja … Med demokratin som insats.
...
Kanske var det detta som Michel Houellebecq förutspådde i sin Underkastelse? Även om det nu inte var Muslimska brödraskapet som kom till makten som i romanen, utan Macron, så är processen densamma: ett tomrum måste fyllas, ett splitternytt alternativ uppstår, inger hopp och fyller gapet innan folket hunnit blinka.
....
För om man studerar maktfördelningen i fransk media är det uppenbart att Frankrikes nye president är en medial produkt som i grund och botten valts av toppstyrda mediegrupper. Le Monde, Libération, L’Express och L’Obs är vanliga tidningar som vanliga medborgare litar på. Så vad ska de tro när Emmanuel Macron står med uppsträckta armar mot skyn på varenda tidningskiosk i Frankrike och lovar dem guld och gröna skogar?
Visst ska vi glädjas åt att Frankrike inte valde Le Pen och i stället fick en så företagsam president, men att de stora franska mediegrupperna så uppenbart går liberalismens och kapitalismens ärenden är en katastrof för demokratin.
Se där, ett erkännande att pressen inte är demokratiskt och är ett hot mot demokratin.
Nästa fråga att ställa är vems ärenden pressen i Sverige går. Vem styr medierna?
Vem styr mediernas bild av mångkulturen? Nu blir det lite jobbigt men det verkar som Aftonbladet är inställt på krig mot Bonnierpressen. Slipa de mediala knivarna. Fram med popcornen. Nu blir det strid i spalterna. Vems ombudsmän är medierna? Egentligen?
__________________
Senast redigerad av longbow4y 2017-05-10 kl. 16:44.
Senast redigerad av longbow4y 2017-05-10 kl. 16:44.