Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Utan tvekan är detta bara första steget. Sekretessen kommer att pushas fram allt längre i processen, för att till slut vara fullständig i hela rättsväsendet. Att ha förundersökningar & domslut offentliga är helt enkelt.... "rasism". Brunkrämsråttorna i Advokatsamfundet kommer att stödja detta till 100%

Linderborgs agenda har varit tydlig från dag ett. Det är att inte normalisera ett i hennes ögon hatmedia såsom Avpixlat och Fria tider och i synnerhet inte sverigedemokraterna. Hon har till och med anlitat jurister för att försöka stänga ned Avpixlat. Tycker man åter kan titta på publisistklubbens debatt Våga Vägra Debatten från februari 2013.


Nu så här tre år senare kan vi konstatera: SD har 13 procent i riksdagen, 20+ i opinion, murar byggs i Europa efter asyltsunamin, Front National går starkt framåt, England har gått ur EU, miljöpartiet och socialdemokraterna har katastrofsiffror, MP granskas av media, ett av deras språkrör och statsråd har fått avgå med mera. På detta har Expressens, Svenska dagbladets och Göteborgspostens ledarsidor ändrats radikalt mot mer verklighetsnära artiklar och man är kritisk mot invandringen och dess konsekvenser. Om vi säger så här: det är väldigt få som letar upp vad Linderborg har skrivit medan det däremot är jättemånga som aktivt följer vad t.ex. Arpi, Dahlberg eller Teoderscu skriver. Och det beror på alternativ media (hatmedia enligt Linderborg) som lyfter fram dessa personer till en bredare skara läsare.

Åsa Linderborg är en av många aktörer i mediekriget. Hon ändrar inte grundåsikt, strategi, utan förändrade taktiken för att försvara sitt vänsterideal. Hon och hela etablissemanget har förlorat stort på tidigare taktik att vägra ta debatten om mångkulturen. Hennes strategi att vänstern skall leda landet in i framtiden är inte förändrad. Det är bara taktiken som måste ändras för de förlorar just nu varje slag

"Taktik är konsten att vinna ett slag, strategi är konsten att vinna ett krig".

Kanske har hon insett att hon och hela vänstern nu sitter i samma båt som högern av självpåtvingade taktiska skäl. Läs kampen mot SD. Och inser att det är både strategiskt och taktiskt helt fel väg att gå för vänstern.
Om hon och andra "hardcore" socialister gör sin ideologiska hemläxa och tittar på sina strategiska mål så finner de att:

• Mångkultur med en stark religiös invandring är ett större hot mot vänstern än mot högern.
• Högerns långsiktiga politiska mål är ett större hot mot vänstern än SDs långsiktiga politiska mål

Bli därför inte förvånad om vänstern gör upp med SD om det behövs.

Det är så jag tyder ÅL omsvängning. Ändamålen helgar medlen.

Åsa Linderborg medverkade tillsammans med Göran Rosenberg i Studio ett för ett par dagar sedan, de fick breda ut sig om den "normaliserade" antisemitismen och rasismen i samhället. De båda sjönk ett par pinnhål i mina ögon, jag tycker att de ibland verkar vettiga och de kan säga kloka saker men detta var ett bottennapp. Tänkte skriva om saken redan igår men nu har SMP gjort det åt mig och dessutom mycket bättre än vad jag kan göra.

Ett litet citat som sammanfattar vad jag kände under lyssnandet.

https://t.co/54tbo1mbbR

Tycker att det verkar som om mediekriget har hettat till rejält ifrån mångkultur och invandringsvurmarnas sida, min misstanke är att de vet något om opinionssiffrorna som skrämmer dem ordentligt och därav denna offensiv.

Intressant iakttagelse! Satt och funderade efter debatten på agenda och i Riksdagen senaste vad Åkesson menade med sina totalt självsäkra uttalanden om hur det kan se ut efter kommande val, åtminstone så sa han 3 gånger till Löfvén att ungefär "Jo men du vet ju att vi kan vara störst efter nästa val" (fritt citat).

Detta sa han på ett sådant självsäkerhet sätt med ett smått leende på läpparna och Löfvén svarade ingenting på det utan gick vidare i debatten.

Svårt att förklara känslan men det känns varken som Åkessons eller Lövfvéns stil att debattera så.

Började tänka på detta när jag såg den senaste Publicistklubbs debatten, då tyckte jag nämligen att Micke Ohlsson vid ett tillfälle nämna att SD är det största riksdagspartiet, möjligen kan ha ha sagt "ett av dom största" men jag tyckte verkligen att han sa "det största".

Ja, hon har ändrat strategi från att inte alls samtala med sd och alternativ media till att alla ska få ha rätt till sin åsikt. Däremot är hon dock väldigt noga med att förutsättning för en debatt alls ska äga rum är att hatmedia, som hon kallar det, och sverigedemokrater ska fastställas som antidemokrater och rasister med ett fascistiskt förflutet. Större delen av debatten ska bara handla om det, för att själva sakfrågan endast kan tas med i en bisats. Man vill alltså försäkra sig om att man vinner debatten redan från start.

Större delen av mångkulturstriden handlar om att det som etablissemanget ansett varit det goda med rätta värdegrunder ifrågasätts allt mer inom etablissemanget. Immanuel Kant skilde mellan det angenäma, det estetiska och det goda. Det angenäma (ha en åsikt eller vision) är vad var och en själv tycker är bra, gott eller skönt, det estetiska har ett universellt värde (dock utan begrepp) medan det goda måste måste rättfärdigas med giltiga begrepp och att dessa har en logisk ordning. Vad Kants kritik går ut på är att vildheten och kraften hos inbillningen gärna tar över förståndet. Det är just detta mediakriget behandlar. Vi har sett det i bråket om museerna, rasifieringsdebatten, gruppvåldtäkter, om Nya tider ska få vara med på bokmässan osv. Kritiken går ut på att vissa tar sig friheten att genom organisationer, myndigheter eller institutioner befästa att verkligheten är på ett visst sätt och hur vi då ska förhålla oss till detta faktum. Det finns inga frizoner, utan allt i tillvaron är besmittad av orättvisor som man genast måste komma tillrätta med.

Nu senast har vi debatten om nobelpriset där producenten av P1 kultur, Naila Saleem, sa att det: "blir väl ännu en halvdöd vit man". Det är vad Kantkännaren, Jacques Ranciere, skulle kalla för att göra politik till estetik, det vill säga att Saleem inte svarar på en konkret fråga utan levererar en reflektion som sedan leder till nya idéer, en rörelse framåt genom att ställa samman två begrepp som logiskt sett inte har mad varandra att göra, vilket i sin tur provocerar fram nya åskådningar bort från sakfrågan. Jag menar att det är ett missbruk av estetiken.

En närmast dystopisk nutidbetraktelse samt profetia från gästskribent på Ledarsidorna. Kommunernas, det vill säga vår, framtid känns tämligen nattsvart.

"Nyheten slog ner som en bomb häromdagen: Kungen av asylboenden, Bert Karlsson, avslöjade att han lägger ner 40 av sina 44 asylboenden runt om i Sverige. Detta som en direkt följd av att regeringen nu lämpar över så väl kostnader som arbets- och integrationsproblem – omdöpta till utmaningar – från staten till kommunerna runt om i landet. Det medför en enorm kapitalförstöring då hundratals hotell, vandrarhem, äldreboenden och herrgårdar som med statens/regeringens goda minne byggts om till asylboenden nu kommer stå tomma. Avtalen kommer sägas upp i snabb takt samtidigt som de enkla jobben uteblir. Istället råder det fullt kaos ute kommunerna där man slåss om att köpa extremt dyra modulhus som placeras med tillfälliga bygglov i ghettoliknande områden. Kommunerna får ett övergångsbidrag som inte på något sätt kommer att motsvara kommunernas kostnader vare sig rent ekonomiskt eller socialt på sikt. Regeringen vill två sina händer och lätta Migrationsverkets och därmed statens börda. Statsministern vill lägga ansvaret för en ogenomtänkt migrationspolitik på kommunpolitikerna. Allt för att regeringen inför valet 2018 ska kunna lasta den olösliga situationen på kommunpolitikernas inkompetens."

Detta om kommunernas nu rådande situation. Om man skådar in i kristallkulan så väntar andra spännande kommunala "utmaningar".

" Familjeanknytningen har varit den största invandringen till Sverige. Lagändringens konsekvens har hittills inte prövats då huvuddelen av de asylsökande fortfarande inte har fått beslut i sitt ärende.
Så medan kommunerna går på knäna och bygger extremt dyra ungkarlslägenheter kan behovet om några år istället vara ett helt annat: omfattande brist på tre till femrumslägenheter, ett enormt tryck på skolor, sjuk- och tandvård och en arbetsmarknad där de enkla jobben förblir en dagdröm för Ylva Johansson och hennes kollegor."

Som för att fullborda den dystopiska framtidsbilden kan vi dessutom lägga till nedan kommentar från Patrik Kronqvist angående Sveriges "stängda gränser" vilka som bekant inte är så stängda i själva verket.

"I den politiska debatten hävdas det dock ofta att Sverige har stängt gränsen. Senast var det Jan Björklund som gav den beskrivningen i Agendas partiledardebatt: "Då stängde vi igen helt."
Men att gränsen skulle vara stängd för flyktingar är helt enkelt inte sant. Migrationsverket räknade i sin juliprognos med att mellan 30 000 och 50 000 människor kommer att söka asyl i Sverige i år. Statistiken från hösten pekar på en slutsumma i den lägre delen av det spannet.

Det antalet bleknar visserligen i jämförelse med förra årets historiskt höga siffra: över 160 000 asylsökande. Men jämfört med de flesta andra västländer, och i relation till befolkningsmängd, är 30 000 personer fortfarande ett mycket högt flyktingmottagande. Politikerna tycks dock inte inse detta. På statsministern låter det som att integrationspolitiken handlar om att parera en tillfällig puckel. Med lite temporära åtgärder ska nog flyktingarna från förra hösten få jobb och sedan kommer allt kunna återgå till det vanliga, tycks han tro. Samtidigt driver Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna frågan om att luckra upp reglerna för familjeåterförening."

När man begrundar det ovanstående blir man plågsamt medveten om dysfunktionaliteten hos svenska politiker. Inom straffrätten används begreppet insiktsuppsåt och frågan är om inte våra kära politiker uppfyller kraven härför. Definitionen lyder

En uppsåtstyp som utmärks av att gärningsmannen eftersträvar en viss effekt (mångkultur), men som en bieffekt orsakar något annat (en havererad nation). Denna bieffekt är inte vad som eftersträvas (nej det var ju som sagt det mångkulturella paradiset som eftersträvades), men gärningsmannen vet med hundra procents säkerhet att den kommer att inträffa (Mångkultur über alles).

http://ledarsidorna.se/2016/10/chris...ar-ner-pa-kna/

http://www.expressen.se/ledare/patri...tangt-gransen/

Det där går väl i vågor. Mest beroende på hur redaktionerna arbetar. I fallet Linderborg och Rosenberg är det ju uppenbart att programledaren ställde sig partisk på deras sida. Och det är ju så det har sett ut genom åren fram tills nyligen. Man ifrågasätter allt mer att en eller två får fritt orera utefter sin verklighetssyn.

Debatten i Publisistklubben handlade om hur Aktuellt kunde låta en sådan som Nya tiders, Vávra Suk, få fritt utrymme under sändningen. Innan borde man ha redogjort för hans tidigare nazistiska kopplingar. Det var ju därför man hade med Arnstadh. Josefsson höll till viss del men sade också att det kan väl inte bara vara vi som tycker likadant som ska få vara med. Han nämnde också att bokmässan var full med människor som fortfarande hyllar kommuniststater, exempelvis Sven Wolter. Denne är trots det folkkär. Hur går det ihop? Kjell Albin Hansson som bodde i Polen i 23 år under kommunistregimen ställde sig samma frågor innan han dog. Och med tanke på att debattdeltagarna sägs vara bildade kunde ingen av dem hänvisa till forskningen, där så politiskt korrekta personer som Dick Harrison och Helene Lööw frikänt SD från att vara nazister eller fascister. Speciellt Linderborg borde ha gjort det då hon betonade vikten av källor och fakta.

På tal om skelögda och vindkantrade vänsterdebattörer undrar Erik Hörstadius i Affärsvärlden vad som hände med vänstern. Totalt vilsegången i en tid när den verkligen behövs.
http://www.affarsvarlden.se/kronikor...nstern-6795024

Det var rejält med smäll på fingrarna. Kan vi förvänta oss kraftsamling och rättning i vänsterleden tro? Kommer den så styvmoderligt behandlade svenska (och övriga västvärldens) arbetare återupptäckas av vänstern? Kommer vänstern till besinning och rehabiliterar sig från sin dyskalkyliska godhetsnarkomani och på så sätt vinner insikt om att religion skapar fördummande opiumrus även om den kallas islam? Kommunerna släpas i detta nu till slaktbänken och vänstern framhärdar i grälsjuk världsfrånvändhet och delirisk migrationsutopism. Det är illa. Under tiden söker sig folket, det föraktade men suveräna folket, till andra hamnar.

Det här är ju jäkla intressant va. I normala fall (dvs andra länder) så borde ju ett mptsvarande Åkesson-beteende generera ståhej på ledarsidor och liknande. Stort. Men jag har inte sett ett pip om detta i svedala.
"Problemet" är att Åkesson har rätt. Och det vet naturligtvis Löfven, innert inne bland konjak och snapsar. Men vad skall han säga? Det handlar om att hålla skenet upp, särskilt internt, inom Partiet.

"Kriget om Mångkulturen" har ju puttrat ett tag i media, men det är samtidigt väldigt försiktigt. Att SD skulle bli största parti efter valet 2018 är fortfarande onämnbart.
Vilken större tidning eller TV-kanal blir först med att officeillt erkänna att det är på det sättet?

Fredrik Haage skriver bra i sin artikel:



http://www.smp.se/ledare/skymfandet-i-p1/

Hellre än att kritisera muslimernas judeförföljelse så hänskjuter de (Rosenberg, Linderborg) skulden på "högerpopulism", "Östeuropa" och "Trump"... Oförbätterliga lögnhalsar som får utrymme i s k public service. Det är ju ofarligt att skymfa påstådda högerpopuliseter, östeuropéer och anhängare av Trump (motståndare av Clinton-lägret), medan det kan vara förenat med livsfara att kritisera de förra. Pur ondska att ljuga på det viset.

Samma typer som gnäller om polariseringen i medierna agerar mycket aktivt för en sådan polarisering genom lögner och propaganda från sina *host* redbara plattformar.