Citat:
Ursprungligen postat av Drozd
Oj - professorn kommer ut som dödsknarkarnazist!
Han kan väl kosta på sig dylikt så här mot slutet av karriären. Det börjar tydligen jäsa även i DN:s egna led...
Filosofen Svante Nordin har skrivit för bland annat Salt precis som en mängd andra akademiker som har varit eller är verksamma i akademin. Vad Svante Nordin säger är ungefär så här:
Normativ Mångkulturalism = Att vårt högsta värde är att vi inte har något högsta värde = Nihilism
Mänskliga rättigheter = Det finns högre värden
Alltså normativ mångkulturalism är i motsattsförhållande till mänskliga rättigheter. Sedan är det ingen hemlighet att integration också gå emot principen om "mångkulturalism". I synnerhet om integration tolkas i termer av assimilering in i vissa moraliska principer som det oftast gör. I USA och de flesta andra länder i väst talar man om assimilation. I Sverige är det tabu att använda begreppet - så istället smyger man in assimilationstanken i "integrationstanken". Hela den här mångkulturdebatten är lovligt förvirrad eftersom vi har haft i princip noll intellektuellt liv om "mångkulturalism" som deskriptivt fenomen och som filosofiskt problem. Detta har vi familjen Bonnier, etablissemangets politiker och olika intresseorganisationer att tacka för. Debatten om mångkulturalismen började på 1980-talet i akademin och på 1990-talet var den stor som fan (jag menar gigantisk) i statsvetenskapliga och filosofiska cirklar. Redan 2001 fick Brian Barry - en vänsterliberal kritiker (inte långt ifrån Disla Demirbag Sten) det Schytteianska priset och några år senare fick Robert Putnam priset för att kritsierat mångkulturen som deskriptivt fenomen.
Den enda "populärvetenskapliga" bok som jag känner till är Dilsa Demirbag Stens bok "En kritik av den normativa mångkulturalismen" (2009) som överhuvudtaget fick litet uppmärksamhet. De bygger rätt hårt på den här kosmopolitsika liberala kritiken av mångkulturalismen. I synnerhet använder de Barrys anklagelse om att mångkulturalismen är en pluralistisk nationalism.
Naturligtvis är diskussionen om "grupprättigheter kontra individuella rättigheter" hela jävla irrelevant i ett mångkulturellt samhälle. Det är en filosofisk diskussion och i det mångkulturella samhället kommer samhället skapa formella eller informella grupprättigheter, vare sig vi vill det eller ej. Som det ser ut nu kontrolleras de av informella normer i ghetton, men även i svenska ghetton (där vi bor). Vi tar avstånd från stora invandrargrupper och de från oss. Vi odlar inte "integration" eller "samförstånd" - vi odlar separatism.
Alltså - det är ingen hemlighet i media om vart Svante Nordin står och det är ingen hemlighet för oss här på Flashback heller. Svante Nordin är betydligt mer mörkblå än folket på Axess. Detta innebär inte att Nordin har en viss status och på grund av den statusen får han vara med och säga sitt i media någon gång om året. Oftast är det den här typen av rätt så kritiska intervjuver eller så får han sitta på något kulturkofte program i radio och klaga på feministerna. Mer än så är det inte. Det finns alltid "gamla gubbar" i etablissemanget som får vara med i gänget. Om Svante Nordin gick med i SD hade han åkt ut ur finrummet men så länge han inte är med i SD eller på något sätt hotar etablissemanget - dvs. börjar propagera för hans åsikter på ett sätt som skulle folk att vakna, finns det heller ingen mening för varken Bonnier eller etablissemanget att sänka honom. Titta på Andreas Heinö Johansson. Han är rätt ung men får vara med. Visst, vänsterliberalerna klagar på honom, men han är med som en slags "sidekick". Han fungerar som en "säkerhetsventil" eller som någon som är litet "kul" för att skapa debatt. Man vet ändå att han inte kommer gå utanför ramarna.
Jag såg precis Fredrik Härens föreläsning från 2007 på Kunskapens Dag (Finns på Youtube). Hans tes är ungefär så här. "Kineserna är billigare, har samma kunskap eller kan mer, ur kunskap födds kreativitet och vise versa. Kineserna är fler och de har drömmar. Det har inte vi svenskar och därför kommer vi bli utkonkurrerade". Sedan är den massa snack om östasien och något exempel från Dubai. Vad Hären inte berättar är att 6 procent av BNP kommer från olja i Dubai och hade det inte varit för oljan hade Dubai inte varit någonting alls. I stort sätt använder man slavarbetare från tredje världen (primärt andra muslimska länder i östasien) och köper in intellektuell arbetskraft från västvärlden.
Dubai struntar fullkomligt i mänskliga rättigheter och det är en arabisk etnokrati. Dubai är en dikatur. Indien är i sin tur ett skarpt tredje världen land - där bara en viss procent av befolkningen bär upp hela ekonomin. Eftersom de är så många så kan naturligtvis Indien skapa något - men det är centrerad till en liten del av befolkningen. Indien har gigantiska klassklyftor och systemet upprättshålls av ett rasistiskt system. Kina är i sin tur ägnar sig inte åt "kreativitet". De konkurrerar med billiga priser och billig arbetskraft. "Välfärd" är inget problem i Kina eftersom staten är auktoritär.
Vi i västvärlden är inte lika sugna på att leva i ett system (även om IT-Hären tycker det) att jobba för 18 spänn i timmen. Fredrik Hären är naturligtvis inte heller sugen på att rekommendera Kinas sätt att hantera "problemen". När västvärlden inte vågar exploatera Afrika så köper Kina upp gigantiska landmassor i Afrika för ingenting och de har inga som helst problem att "gnugga rygg" med "fellow dictators".
Det västerländska systemet är hopplöst korrupt med storbanker och ett okontrollerat näringsliv - eller snarare ett näringsliv som säger sig vara för en rättvis fri marknad men som instället använder staten för att blockera varje möjlighet för små företag att växa. Detta kallas av någon anledning "En fri marknad". Vi tillåts inte att se till våra egna intressen. Om vi i väst hade gjort det så hade saker och ting sett väldigt annorlunda ut för oss och dem i tredje världen. Vi hade haft en otrolig levnadsstandard och de skulle fortsätta leva i fattigdom. Så fort någon ens höjer rösten om "våra intressen" - så anses det rasistiskt eller vara en brist på solidaritet. Tredje världen växer inte som Hären försöker få oss att tro - snarare är det eliter i tredje världen som blir allt rikare - precis som i väst, medan alla andra blir fattigare. Vår relativa levandstandards har bara ökat marginellt - om vi bortser från det naturliga att tekniken har gjort vissa saker mer tillgängligt än tidigare. Men sett till hur en läkare lever 1950 och en läkare lever 2011 är det inte en större skillnad.
Nu, när globaliseringen, krigen i tredje världen, rovdjurskapitalismen, bristen på fungerande institutioner, underskott på demokrati och allmänt djävulskap för västerlänningar så höjs en del försiktiga röser i media. Det är nu (årtioenden efter) som vi kan skönja vissa dissidenter i etablissemanget. Det blir svårt att hålla ihop allt - eftersom det håller på att gå helt åt helvete. Vi märker det till och med i DN, där man börjar få litet kalla fötter. Familjen Bonnier undrar säkert - "Vad kommer de göra när de fattar att vi har ljugit för dem de senaste femtio åren - vad kommer massorna ta sig till".