Frågan är hur denna mediala strategi att framställa Sverige som ett under av humanism inför flyktingkatastrofen kommer att påverka möjligheterna för de konstant kränkta offerkarriäristerna som ägnat decennier åt att hävda motsatsen.
Blir det inte svårare efter denna uppvisning i välvilja, som medier och debattörer inte varit sena att exploatera, att fortsätta odla nidbilden av Sverige som ett land av smygrasister och brunskjortor styrt av "mörka krafter" och ett påstått brutalt kolonialt arv?
"Nu vänder det"-retoriken är förstås riktad mot opinionsmätningarna och SDs framgångar men säkert också en ursäkt för att tillfälligt frångå smutskastningen av Sverige och svenskarna som vanligtvis får skulden för allt från moskebränder, hijabryckningar och korsbränning utanför flyktingförläggningar till rasistiska glassar och blackface i pridetåg och barnböcker.
Flyktingkatastrofen lär bli ett omhuldat narrativ av medierna för lång tid framöver men hur kommer denna paradox att hanteras?
För den som känner sin svenska historia och sitt svenska folk är det inte ett dugg förvånande att människor nu strömmar till för att hjälpa. Sverige har länge varit ett av världens mest öppna och humana länder, bara någon som har köpt pk-politrukernas, MSMs och skattefinansierade offerkarriäristers nidbild av Sverige kan bli förvånad.
Rasistkortet är pk-etablissemangets främsta vapen mot SD och det växande motståndet till den förda invandringspolitiken men var är dessa "mörka krafter" som MSM varnar för? Kontrasten till de brutala scenerna med utsatta flyktingar i andra europeiska länder är slående. De enda "svenskar" som har varit i närheten av sådana uppvisningar i förakt är kanske syrianerna som misshandlade en muslimsk kvinna och spottade henne i munnen eller kurderna som hängde gambiern från en bro inför hans lille son.
Det har väl aldrig varit tydligare att svenskar i allmänhet inte hyser något utbrett hat mot flyktingar, även om de inte vill att alla flyttar just hit, utan i brist på klara besked om invandringspolitiken missnöjessympatiserar med det enda parti som har någon form av plan.
Med tanke på omfattningen av svenskarnas hjälp till flyktingarna och SDs växande stöd är det knappast heller två motsatta utan överlappande kategorier. Det är fullt möjligt att det finns SD-anhängare bland dem som i Sverige idag gör akutinsatser för flyktingar i nöd. För mig som inte ens är sverigedemokrat är det en helt rimlig tanke men för MSM sannolikt en ideologisk omöjlighet.
Det kommer antagligen att krävas helt nya dimensioner av förljugenhet för MSM att efter denna svenska kavalkad av medmänsklighet återgå till utpekandet av de etniska svenskarna som den ständiga roten till landets problem.
Blir det inte svårare efter denna uppvisning i välvilja, som medier och debattörer inte varit sena att exploatera, att fortsätta odla nidbilden av Sverige som ett land av smygrasister och brunskjortor styrt av "mörka krafter" och ett påstått brutalt kolonialt arv?
"Nu vänder det"-retoriken är förstås riktad mot opinionsmätningarna och SDs framgångar men säkert också en ursäkt för att tillfälligt frångå smutskastningen av Sverige och svenskarna som vanligtvis får skulden för allt från moskebränder, hijabryckningar och korsbränning utanför flyktingförläggningar till rasistiska glassar och blackface i pridetåg och barnböcker.
Flyktingkatastrofen lär bli ett omhuldat narrativ av medierna för lång tid framöver men hur kommer denna paradox att hanteras?
För den som känner sin svenska historia och sitt svenska folk är det inte ett dugg förvånande att människor nu strömmar till för att hjälpa. Sverige har länge varit ett av världens mest öppna och humana länder, bara någon som har köpt pk-politrukernas, MSMs och skattefinansierade offerkarriäristers nidbild av Sverige kan bli förvånad.
Rasistkortet är pk-etablissemangets främsta vapen mot SD och det växande motståndet till den förda invandringspolitiken men var är dessa "mörka krafter" som MSM varnar för? Kontrasten till de brutala scenerna med utsatta flyktingar i andra europeiska länder är slående. De enda "svenskar" som har varit i närheten av sådana uppvisningar i förakt är kanske syrianerna som misshandlade en muslimsk kvinna och spottade henne i munnen eller kurderna som hängde gambiern från en bro inför hans lille son.
Det har väl aldrig varit tydligare att svenskar i allmänhet inte hyser något utbrett hat mot flyktingar, även om de inte vill att alla flyttar just hit, utan i brist på klara besked om invandringspolitiken missnöjessympatiserar med det enda parti som har någon form av plan.
Med tanke på omfattningen av svenskarnas hjälp till flyktingarna och SDs växande stöd är det knappast heller två motsatta utan överlappande kategorier. Det är fullt möjligt att det finns SD-anhängare bland dem som i Sverige idag gör akutinsatser för flyktingar i nöd. För mig som inte ens är sverigedemokrat är det en helt rimlig tanke men för MSM sannolikt en ideologisk omöjlighet.
Det kommer antagligen att krävas helt nya dimensioner av förljugenhet för MSM att efter denna svenska kavalkad av medmänsklighet återgå till utpekandet av de etniska svenskarna som den ständiga roten till landets problem.
