Citat:
Ursprungligen postat av
Månsan
Vill ni höra en journalist som fanatiskt tar strid för tiggeri, zigenarläger och utlänningars rätt att förpesta gatubilden, lyssna på Anna Hernek i P1-morgon.
Klockan 8.15 intervjuade hon Beatrice Ask med anledning av M:s utspel om det organiserade tiggeriet. Programledaren Hernek uppträdde i total affekt. Nästan galen föreföll hon. Rabiat argumenterade hon mot sitt intervjuobjekt. Har man aldrig hört en sinnesrubbat kommunist förut så gjorde man det nu.
Beatrice Ask var för en gångs skull ganska bra och bet ifrån sig riktigt duktigt.
Den debatt som borde lyftas av reformerta borgare - och SD - är den om en
avpolitiserad, professionaliserad public service.
SVT och SR är ju å ena sidan en stridbar bastion av aktivism - men å den andra också en i grunden politiskt styrd, säker karriärhamn som väldigt många journalister hemskt ogärna vill lätta ankar från i mediedödstider som dessa.
Om M skulle markera missnöje med den strukturella vänstervridningen inom public service och efterlysa åtgärder för att hitta en bättre balans, kanske efterlysa en haverikommisssion av den sort BBC ägnat sig åt, är det ju svårt att hitta bärande demokratiska argument emot.
"Vi förväntar oss att journalister inom public service bedriver sitt arbete i licensbetalarnas tjänst med en pågående självkritik och ödmjukhet inför att tendentiös rapportering alltid är en fara" är både oantastligt - och en isande varning mellan raderna.
Citat:
Ursprungligen postat av
sjalvebastedrang
Problemet med den mannen är att han inte tror på någonting. Han är blott en opportunist som sätter sitt våtfuktiga finger i vinden och funderar över hur han skall spela sina kort för att gynna den egna karriären. Den föränderliga tyckaren. Nyss del av ett borgerligt maktinnehav som drev åsiktshegemonin längre är sina socialdemokratiska föregångare, åtminstone inom den heliga treenigheten; invandring, hbtq och feminism. Idag leker han oppositionell.
I linje med det ovan skriva, så är det ju just de själlösa opportunisterna, vindflöjlarna, kameleonterna som är målet för varje verklig samhällsförändring. Den dag som det är opportunt för karriären och lönekuvertet att prata om svenskarnas okränkbara folkrätt - då är jag mer nöjd än om samma åsikter manifesterar sig i medborgarrättsmarscher.
Det är ju vackert med heroiskt simmande, hoppande laxar som arbetar för att ta sig uppströms mot historiens riktning - men det eftersträvansvärda målet är att den överväldigande massan viljeslösa gummiankor motståndslöst flyter med strömmen åt rätt håll.