Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag återkommer till, att en ny postmodern "berättelse" (s.k. "narrativ") i mediakriget beslutsamt nu rullas ut av svenska s.k. journalister (och politiker). Svenska s.k. journalister ger nu järnet för att banka in den nya "berättelsen". Den lyder så här:

Självklart kostar Sveriges världsunika invandringspolitik "initialt" men den är lönsam "i längden"

Folkpartiet var tidiga och skrev redan 2012: "Invandring kostar initialt". LÄNK

Ett par mer aktuella exempel är, att för två veckor sedan skrev Anders Lindberg på Aftonbladets ledarsida under rubriken "Skrota debatten om volymer – nu": LÄNK

"Sverige har tagit emot flyktingar under hela vår moderna historia. Det har krävt uppoffringar i början men ganska snart har de människor som kommit hit integrerats."

Beatrice Ask framför i den här knappa två veckor gamla intervjun, att "i det korta perspektivet" så "kostar invandring en hel del", men "långsiktigt", så är svenska politikers unika, extrema invandringspolitik en lönsam affär för Sverige. LÄNK till youtube 6.47

"I början/initialt" resp. "långsiktigt", "i längden", (eller "ganska snart") är (förstås) opreciserade tidsrymder. Quelle surprise... (ironi) "I början" verkar inte sällan (mer eller mindre underförstått) vara liktydigt med 7 år - och "i längden" betyder (underförstått), att det blir en vinst, om man väger kostnaden (för invandrarpopulationens s.k. etablering) för svenska skattebetalare och ställer det mot skatteintäkter från invandrarpopulationen.


Idag var det dags igen. I Sveriges Radios söndagsprogram "Godmorgon världen" finns ett inslag "Panelen". I "Panelen" svarar tre ledarskribenter på tre frågor. Dagens ledarskribenter var: Lisa Pelling Dagens Arena, Göran Greider Dala-Demokraten och Maria Ludvigsson Svenska Dagbladet.

Den första frågan från SRs journalist rörde det slopade överskottsmålet. SRs journalist frågade: "Bör vi börja låna till investeringar nu?"

Offentliga utgifter kallas ju som bekant alltid (?) för "investeringar" i Sverige - oavsett vad det än handlar om. Bidragsförsörjning av icke-anställningsbara invandrare anses förmodligen vara "en investering".

Göran Greider och Lisa Pelling är självfallet varma förespråkare för att statsskulden ska öka. What's not to like med en stor statsskuld? (ironi). Greider klagar över, att

"Sverige har gått på sparlåga när det gäller investeringar alltså både i den sociala sektorn och i infrastruktursektorn när det gäller bostäder och annat här.."

Lisa Pelling förtydligar:

"...vi har en rekordstor folkökning i Sverige just nu 102.000 personer till till Sverige förra året. Väldigt många av dom är barn så jag håller helt med Göran, om vi ska investera i Sverige så definitivt inte bara betong (darr på rösten) utan vi måste investera i dom här baaarnen som kommer till Sverige nu. Å de' e så de funkar liksom med att få den här migrationen att vara bra för alla"

Det är kortsiktiga kostnader tar vi dom nu så kan vi få enorma långsiktiga vinster

men det handlar om investeringar och har man inte pengar till dom, då måste man låna till dom"

Lyssna på de första sex minuterna... det är ett besök på dårhuset som imo måste höras. (Maria Ludvigsson är den enda avvikande rösten.)

Anslutningsvis frågar SRs journalist: "Kommer vi att få höra Magdalena Andersson säga: "Den som är satt i skuld är fri?" "Det hoppas jag!!" säger Göran Greider med eftertryck.

http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6110763

Finns det fortfarande någon som låter sig luras av långsiktighetsperspektivet, denna fromma förhoppning och argumentationsmässiga efterhandskonstruktion för en gränslös invandring som tar knäcken på Sverige? Jag utesluter inte att det fortfarande finns de som köper snacket, att det inte bara är ett teaterstycke för den inre kretsen men faktiskt har en, förvisso minskande, publik i samhället.

Tino Sanandaji gjorde upp med den sortens vanföreställning hos vissa, kallhamrade lögn hos andra, genom exemplet sorgebarnet Malmö; säkert har krönikan citerats tidigare på tråden, men lite statistik är alltid bra att stärka argumenten med, i de fall det behövs när siffrorna talar med egen kraft:




http://www.realtid.se/ArticlePages/2...tid890.dbp.asp

Det är Sjuklövervänsterns privilegium, särskilt den extrema S, V, MP-falangens, att inte behöva svara på tänkande och seende människors uppenbara frågor, eller bekräfta problem. Medierna håller låg profil men är desto grällare när det gäller skönmålningen och de produktiva lögnerna; tiga om det stora - den osynliga elefanten - och blåsa upp det lilla eller helt enkelt hitta på.

Från dagens DN:

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/k...-flyktingar-1/

Hon ska ha lite cred för att hon faktiskt nämner:

Är det här början på något nytt? Den industrialiserade världen (läs Västeuropa) ska betala sin "klimatskuld" med invandring?

Ja, det finns folk (oklart hur stor andel av befolkningen) som låter sig luras... ty den nya berättelsen fungerar som en slags snuttefilt.

Men, som du och andra påpekar, så är "denna fromma förhoppning och argumentationsmässiga efterhandskonstruktion för en gränslös invandring som tar knäcken på Sverige" rätt så genomskinlig och därför kommer mediakrigets postmoderna nya berättelse/narrativ att om ngr månader - eller troligare... om ngt/ngr år - att övergå till att hävda:

1. Första generationens invandrare (n.b. den slags i genomsnitt mindre anställningsbara och mer brottsbenägna invandrarpopulation, som svenska politiker nar nischat in sig på) är visserligen en nettokostnad för svenska skattebetalare ... men deras barn kommer att ha samma genomsnittliga socioekonomiska profil som etniska svenskars genomsnittliga profil.

2. När den lögnen inte längre blir trodd... så kommer mediakrigets postmoderna berättelse/narrativ att hävda, att första och även andra generationens invandrare (n.b. den slags invandrare, som svenska politiker nar nischat in sig på) visserligen är en nettokostnad för svenska skattebetalare... men deras barnbarn kommer att ha samma genosmsnittliga socioekonomiska profil som etniska svenskars genomsnittliga profil.

3. När den lögnen inte längre blir trodd... så kommer mediakrigets postmoderna narrativ att hävda, att första och även andra och även tredje generationens invandrare (n.b. den slags invandrare, som svenska politiker nar nischat in sig på) visserligen är en nettokostnad för svenska skattebetalare... men deras barnbarnsbarn kommer att ha samma genosmsnittliga socioekonomiska profil som etniska svenskars genomsnittliga profil. Osv

Under två-tre generationers tid har (de etniska) svenskarna hamnat i minoritet... så efter det behöver berättelsen/narrativet i mediakriget inte längre anstränga sig att förespegla de (etniskt) svenska väljarna, att den borgeliga och miljöpartistiska invandringspolitiken - Reinfeldt/Ullenhag/Billström/Ceciliorna Malmström&Wikström/ Friggebo/Westerberg/Bildt tillsammans med Ferm/Fridolin/Romson/Wetterstrand/Eriksson - har handlat om något annat än att krossa den svenska modellen.


PS Jag har IRL personligen (i samspråk med ett par högutbildade svenskar) f.ö. redan mött 1.

På samma sätt som den "Postkoloniala skulden" också skall betalas med bidragsinvandring.

Skulden blir dock aldrig betald, hur mycket som än betalas.

Att rulla fram skulden med nya lån och så att säga kick the can down the road... Med den skillnaden att det är en större tomburk eller tunna längre fram. Mediernas och politikernas symbiotiska lögner består då i att försöka maskera skuldsättningen eller ledsaga växande skulder med billiga pengar (låga räntor) för konsumtion och skuldfällor som blir hela folket angelägenhet så fort krisen akutiseras, och besparingar (t ex avvecklande av statens fundamentala skyldigheter, såsom försvarsmakt etc).

Lagom till riksdagsvalet i höstas medgav Reinfeldt att det saknades reformutrymme, att migrationspolitiken kräver så mycket pengar. Sossen Andersson talade om "tomma lador", mycket passande tycker jag, men fick på huvudet av medierna och ett lämpligt urval så kallade experter. Nu när statsskulden växer med ca 100 miljarder kr på årsbasis...

Det är redovisningstrick (mörkläggning, icke-transparens över migrations- och integrationskatastrofens samlade kostnader och konsekvenser) samt sköna berättelser (pseudodebatter, undantagens solskenshistorier, nödtorftigt fasadbygge) och ett vältrande i hela världens faktiska eller insinuerade, absoluta eller relativa misär, som behövs - avledande manövrer och dagligt mörande som ska få berättelserna inbankade - tillräckligt länge för att passa över stafettpinnen på nya spelare som kan skylla ifrån sig inför den dubbelt skuldtyngde svensken. Efter några cykler är befolkningen, som du förutser, uppluckrad av utbölingar eller allmänt rotlösa individer. Majoriteten har blivit en minoritet bland andra, och kanske inte ens den största minoriteten; övriga i hög grad förenade av islam, om än med sina skillnader sinsemellan även de.

Du sköna nya värld... Den obotlige optimisten, den fromme förhopparen, den som ser tiden an, det sovande folket, sätter sin lit till "möjligheterna och inte problemen", blundar eller när den trygghetstroendes försyn att det helt enkelt fixar sig. Dessutom, medierna lär oss att vi inte kan påverka flödena till Sverige; mellan raderna förstår den tänkande att om den grundpremissen är sann (vilket den inte är, andra länder kan ju agera måttfullt eller strikt, inte gränslöst) så bör vi förvänta oss en årlig ökning av inflödande immigranter i all evighet, redan pga en växande global befolkning. Den enda räddningen är att Sverige blir en så förskräcklig plats att det inte finns någon lockelse för världens fattiga, opportunister och kriminella. Pest eller kolera. Resistance is futile.

Jag hörde en kort snutt av panelen du refererar till. Greider sa en i mina öron bra sak (fritt ur minnet): Det har investerats för lite i Sverige och det är bortanför vänster-höger.

För att komma från Greider är detta oerhört insiktsfullt. Rent av förvånande. För han rätt.

Låt mig snabbt exemplifiera och även kasta in lite om medias roll (så inlägget överlever). Energi. Bostäder. Kollektivtrafik. Sjukvård. Dessa fyra områden är fundamentala för ett i-land av välfärdsmodell. I Sverige är de sedan decennier helt eftersatta. Både vänster- och högerregeringar är helt oförmögna att få något gjort på dessa områden - eller så får man något gjort till ett oacceptabelt högt pris (Nya Karolinska t.ex.). Alla dessa områden kopplar också direkt till befolkningsmängden. Medans 7-klövern har invandringskranen öppen till max, så vansköter man landets infrastruktur och media kan inte hålla politikerna ansvariga för percapitaförfallet eftersom det vore att erkänna den inneboende problematiken en politiskt beslutad befolkningsökning medför. Alltså har den journalistiska percapitabevakningen upphört i Sverige. Det gäller från bnp per capita till bostandsbeståendets storlek utslaget på invånarantalet.

Det är ett monumentalt journalistiskt svek. Jag tror också att det finns en otäck fortsättning på detta: Att förvägra medborgarna möjligheten att själva bilda sig en uppfattning. Jag skulle inte bli förvånad om allt fler områden kommer drabbas av samma stiltje som BRÅs undersökande av invandrares brottslighet. SCBs fina hemsida görs om i akt och mening att inte ge medborgarna service och undersökande möjligheter. O.s.v.

Det här är inget nytt, jag vet att det diskuterats även i denna tråd tidigare. Mångkulturen som religion, där frälsningen alltid finns runt hörnet och är på väg - under förutsättning att vi bara är rättrogna och inte överger Den Rätta Vägen - alltså Mångkultur och massinvandring.

Om invandringen inte är lönsam initialt så är den inte lönsam. Vad man menar är lönsamt i längden är en befolkningsökning. En befolkningsökning behöver inte vara kopplad till invandring och behöver inte heller vara lönsam. Invandring av religiösa analfabeter är aldrig någonsin lönsamt.

Menar man att en befolkningsökning i längden är lönsam är det bättre att satsa alla miljarder på att få svenskar att skaffa fler barn som inte växer upp till religiösa fanatiker utan faktiskt bidrar till ett modernare och mer utvecklat land.

Man måste bestämma sig vad det är som är lönsamt, invandring eller befolkningsökning, man kan inte säga att invandringen är lönsam långsiktigt om man faktiskt menar att det är en befolkningsökning som är lönsam.

En (analog) klocka som står visar rätt tid två gånger per dygn. Vänsterns och därmed Greiders stående (och enda) lösning på alla problem stavas kasta (skatte)pengar på problemen.

Greider är m.a.o. aldrig insiktsfull. Man ska aldrig säga aldrig... men jag gör ett undantag för Greider, efter att ha språkat med honom. Greider är ... hmmm... ett utmärkt exempel på Dunning Kruger effekten.

När Göran Greider säger "investeringar" så använder han f.ö. inte begreppet "investering" i någon vedertagen bemärkelse... utan Greider menar, att de offentliga utgifterna rakt av har varit för små.


Instämmer. A propos att väljarna förvägras möjligheten att själva bilda sig en uppfattning.


http://unvis.it/www.dn.se/ekonomi/sy...-arbetsgivare/

http://www.dn.se/ekonomi/systematisk...-arbetsgivare/

Mediekriget är ett krig i medierna. Men medierna är inte var de en gång var så kriget handlar inte längre om sakfrågan. Se på medierna idag. De har själva reducerat sig till att skriva om nyheter och åsikter på ett sätt att det fungerar som sociala markörer. De har blivit social medier där åsiktspaketet är en del av identiteten både för skribenten och den tänkte konsumenten. Varje skribent idag arbetar på sin egna profil, sin egna identitet, i en större gemenskap. Alla skall vara unika men det gör att alla är unikt lika i sin iver att odla sin egna unika identitet.
Och där sitter de sedan i fällan att åsikterna är eller har blivit deras identitet.


Här på FB vet ingen vem man är så egot att skapa sig en identitet utifrån ett åsiktspaket faller platt och därmed kan man riskera att slänga iväg åsikter som inte är socialt accepterade i offentligheten.
Här behöver man inget "Fuck You" kapital för säga vad som helst, när som helt till vem som helst.

Twittervärlden är precis tvärtom. Där odlas identiteten och namnet utifrån de åsikter man levererar. Ofta är det folk i medie eller politiska karriärer som använder twitter för att bli något.

Dessa människor kommer inte ändra åsikt i mångkulturfrågan för att de förstår problemet. De kommer ändra sina tweets och åsikter först när de ser att de tjänar på det i sin identitetsskapande och karriärsbefrämjande relationsbyggande.
Rätt åsikter är numera bara en social markör för att höra till rätt grupp som är inne i sociala medier.
Har inget med fakta, logik eller kritiskt tänkande att göra. Det handlar bara om att odla egot.

Det är steg 3 i Maslows behovstrappa som är fokus för de flesta i medierna idag. Gemenskap.
Och det ordnas genom sociala markörer. För var det villa volvo, vovve. Nu är det åsikter i Facebook eller Twitter världen.
De försöker ta sig till nivå 4, självkänsla men för det behövs förmågan till kritiskt tänkande.

De som klarar att tänka kritiskt och ta sig vidare behöver inget Fuck You kapital.