Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Neudings infall att hävda att de inte visste och att försöka framställa åsiktskorridoren som något i det förflutna som nu har övergivits är egentligen ganska skickligt. Påminner lite om kommunister som vid murens fall ställde sig längst fram och skrek ned med kommunismen och sadlade om till "liberaler" allt för att kunna klänga sig kvar vid en maktposition och sen fortsätta plåga hederliga människor med nya idealistiska vanvettsprojekt.

Det bästa som skrivits i tråden på ett tag. Invandringens matematik har varit känd sedan länge. Fakta har varit tillgänglig. Den relativa skillnaden mot omvärlden, likaväl som den maoistiska omfattningen i absoluta tal. Faktumet att vi inte producerar varken bostäder eller annan materiell samhällsstruktur i den takt som landet genom politiska beslut fylls på, har inte varit en gömd sanning för den som velat veta. Ändå har dessa s.k. intellektuella skruvat gips i åsiktskorridoren. Ja, t.o.m. ljudisolerat och tejpat för eventuella fönster mot omvärlden.

Alla dessa människor har sålt sin själ till djävulen. Nu försöker de förhandla om köpeavtalet.

Neuding lyckas med att både säga att "ingen kunde veta" och att man inom partier var högst medveten och oroade över utvecklingen. Båda reservutgångarna öppna, men där Marteus visar större hederlighet och inte försöker låtsas att hon inget visste.

Vilket pack!

Det här är lite roligt. Ledartupp och -höna på Dagens Arena försöker leka mediakrigstråd. http://www.dagensarena.se/opinion/hogern-mitt-inne-i-ett-kulturkrig%E2%80%A8%E2%80%A8/

Man sätter tonen med rubriken


och följer direkt upp med ingressen


Man fortsätter sedan att driva en tes om att högern har splittrats i en konservativ och en liberal del. Samt att detta beror på 9/11. Helt utan att nämna SD eller svensk invandringspolitik.

Dagens Arena är fackets och socialdemokratins mediala ansikte utåt. En ägarledd stridande part i mediekriget. Och då måste man fråga sig om detta är deras verkliga uppfattning, eller om det är en bild de vill sprida inom eller utom de egna leden? Eller både och?

För vilken höger har splittrats? Det finns ingen som helst intern opposition i de etablerade högerpartierna, som på något sätt är tillräckligt stor för att beskrivas som en splittring. En handfull konservativa skribenter som Marika Formgren, Ivar Arpi, m.fl. är väl lika mycket splittring för högern som Jan Myrdal är splittring för vänstern. KD:s och Fp:s velande under trycket från fyraprocentskniven, säger ingenting och är ingenting nytt. Dessutom har KD och Johan Norberg aldrig delat politiska uppfattningar.

Det som hänt är SD. Och rekryteringen pågår till SD från alla partier, även från vänster. Deras växande är inte en borgerlig splittring. Det är en reaktion mot hela det etablerade politiska spektrat i Sverige. Det som är mycket lustigt med artikeln är att när vänsterns media, med vänstern i regeringsmaktställning, beskriver svensk borgerlighet som splittrad, så stärker man tanken på SD som den enda verkliga oppositionen. Mycket märkligt.

Undrar om det kan komma ett svar på denna ledare från en borgerlig ledarsida?

Baserat på fältstudier bland de politiskt korrekta, så instämmer jag helt i, att de flesta (?) s.k. intellektuella invandringsförespråkare *medvetet* har "ljudisolerat och tejpat för eventuella fönster mot omvärlden".

De har inte bara saknat någon motivation att vilja veta, utan de har därtill varit (och är förmodligen) aktivt beslutsamma att INTE ta del av några fakta. De är t.o.m. ibland explicit beslutsamma: "Jag vill inte veta något om det där... "

Fascinerande artikel. Det verkar som Arena - utan att nämna invandringspolitiken - försöker torgföra uppfattningen, att kritik av den svenska, extrema invandringspolitiken uteslutande skulle vara en kulturfråga.

Jag känner inte heller igen beskrivningen: "Liberala ledarsidor blev besatta av identitetspolitik"... men förmodligen har skribenterna - utifrån sin världsbild: Alla som inte är med oss är emot oss - en annan inställning än undertecknad till vad "besatt" är (och kanske har de också en mycket vid definition av "identitetspolitik").

Här är en längre artikel att bita i (själv måste jag tyvärr rusa). Svend Dahl framför, att Ivar Arpi och Alice Teodorescu har:


Enl. Svend Dahl är det "någon form av möjligt projekt" "för en borgerlighet som frågar sig vad den ska ta sig till efter att ha sänkt skatten".

SD ska tydligen inte heller längre avfärdas som ett "enfråge-parti"... utan Per Svensson verkar höra hotfull musik (förmodligen Wagner) och citeras: "Det krävs en oskuldsfullhet och brist på förmåga till kontextualisering för att inte se att minskad invandring inte är SDs enda mål".

http://www.dagensarena.se/magasinetarena/hur-mar-hogern/

Detta har jag själv upplevt flera gånger när frågan har kommit upp på några slutna nätforum jag är medlem i. PK-folket har närmast blivit ledsna, bestörta & aggressiva när någon har framfört icke "godkända" åsikter. Dom verkar helt frågande till att någon överhuvudtaget kan tycka annorlunda än dom själv, något dom inte verkar ha råkat ut för tidigare.
Slutklämmen brukar alltid bli "det här börjar låta som Flashback".

Vilket jag delvis tror förklarar den senaste tidens utfall mot just Flashback i media. Man har inbillat sig att alla tycker som man själv, utom just några "nazist-hatare" på Flashback som förstör den trevliga konsensus man tror sig ha haft.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2638575-invandringen-kostar-som-bistandet

Ny forskning om asylinvandringens påverkan på de offentliga finanserna av Joakim Ruist från Handelshögskolan i Göteborg. Sök på forskaren och invandring så kan ni läsa hela rapporten på Handelshögskolans hemsida. Bara ca 20 sidor lång. Jag har själv läst den och tycker den innehåller flera intressanta aspekter. Dels erkänns att asylinvandrare utnyttjar sjukvården i högre utsträckning än etniska svenskar, att de är överrepresenterade i brottsliga sammanhang. Att de står för 55 % av kostnaderna för försörjningsstöd. 25 % av kostnaderna för brott och rättsväsende.

Det bekräftas även att Sverige tillsammans med Tyskland tar emot hälften av EU:s alla asylsökande, Sverige står ensamt för 22 % av detta trots sina blott 2 % av EU:s befolkning. Det står även att Sverige tros ha haft det högsta flyktingmottagandet per capita i Europa sen 1983(!!!).

1,35 % av BNP motsvarar ungefär 45 miljarder kronor. Intressant är att siffran inte nämns någonstans i artikeln. Den saknades imorse i pappersversionen men fanns under en period på webbversionen men är numera borttagen.

Intressant är också den spinn GP kör med. "Lika mycket som biståndet" utan att nämna siffran. Gemene man tror förmodligen att biståndet inte är så mycket. Sverige är dock en av världens största biståndsgivare. Det är inte en slump att man inte skriver "kostnaden motsvarar kostnaden för rättsväsendet" eller "kostnaden motsvarar kostnaden för försvaret" även om det hade varit minst lika sant.

Kostnaderna överstiger vida kostnaderna för kommunikation. De utgör även en stor portion av sjukvårds och sociala omsorgsbudgeten som är den största budgeten bredvid kommunala transfereringar. Den är också större än EU-avgiften. Det är ingen slump att man nämner biståndet och inte stora samhällsbärande funktioner som idag fungerar halvtaskigt. Det hade stuckit i folks ögon nu när försvaret inte ens kan få 4 extramiljarder per år för att hålla liv i "en veckas försvaret" samtidigt som man lägger så stora summor på asylinvandring.

Det finns givetvis också flera som hävdar att invandringen kostar betydligt mer som t.ex. Jan Tullberg. Oavsett är det Joakim Ruist gör viktigt, han slår fast att invandringen är en stor kostnad, punkt. Även om han klär in det i prat om att "vi har råd". Det blir inte svårt för politiker att argumentera utifrån att vi inte har det så som läget ser ut i landet med upprepade budgetunderskott och spräckta kommunbudgetar.

Det blir svårt att argumentera framöver för att invandringen är en vinst. Så länge den här forskningen blir uppmärksammad. Det blir enkelt för moderater, kristdemokrater och folkpartister att argumentera för att vi inte har råd. Det blir framförallt svårt för S och V att argumentera för fortsatt bidragsinvandring samtidigt som man kommer behöva förvalta regeringsmakten under en period av stora nedskärningar.

Det finns en tendens att överskatta den ekonomiska kostnaden för migrationen i det invandringskritiska lägret, för mig är det i viss mån sekundärt, vi vet att det kostar mycket, vi vet att vi har andra behov att fylla som idag inte blir tillgodosedda. Skillnaden mellan t.ex. sjukvård och försvar jämfört med flyktinginvandring är att flyktinginvandringen inte är en samhällsbärande funktion.

Den har inget syfte för svenska medborgare, den utgör bara kostnad, annat än som legitimitet för den humanitära stormakten naturligtvis, och det kan göras betydligt mer kostnadseffektivt. Det är en budgetpost som enkelt kan skäras ner utan att det inverkar negativt på medborgarnas levnadsstandard, snarare tvärtom. Den skulle öka.

Att skära i sjukvård och äldreomsorg däremot, det har stora mänskliga kostnader för svenska medborgare. Det kommer att blåsa snålt kring kulturnihilisternas massinvandringsprojekt numera. Bra också att knivstöten delas ut av en av "de egna" som hävdar tydligt att Sverige har råd och att flyktingmottagning är jättebra, det suddar ut alla anklagelser om att det gömmer sig en lömsk rasist bakom forskningen på något sätt.

Skitsamma vad Joakim säger, folk ser siffrorna och drar egna slutsatser från sin vardag och samhällsdebatten. De vet att vi inte har råd. Nu är det bara en fråga om att sprida ordet.

En subtil men viktig milstolpe i mediakriget.


OBS! Räknade om kostnaden efter senaste BNP-siffror och Dollar/sek kursen och fick det till 65,6 miljarder kronor, märkligt hur GP resonerar isåfall eftersom det är mer än 50 % så mycket som biståndsbudgeten. Långt från samma "omfattning". Det utgör förövrigt ungefär 8,2 % av den totala offentliga budgeten. Låter kanske inte överdrivet men på sikt är det skillnaden mellan underskott och överskott i många fall, vilket i sin tur är skillnaden mellan en statsskuld av Norges eller Greklands karaktär, på ännu litet längre sikt.

En annan aktuell debatt är den om bostadsbristen. Det finns inga bostäder lediga för 500 000 "flyktingar". Bostäder nämns ingenstans i rapporten.

Enligt SCB är produktionskostnaden för en lägenhet ca 3 miljoner. Låt säga att 150 000 nya lägenheter behövs de närmaste 5 åren med ökande flyktingströmmar. Det kostar inte 45 miljarder, utan 450 miljarder. Enbart för att bygga själva bostäderna, sedan ska någon (du) betala hyran också.

Det finns naturligtvis mängder med andra kostnader som "glöms bort".

Den här sortens rapporter från diverse propagandainstitut är ett oerhört effektivt vapen i mediakriget. Läsarna tänker sällan efter utan litar på experternas kalkyler.

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38323

Verkar vara en seriös rapport. Skummat igenom den och tycker att den verkar vara hyfsat väl utförd.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/var-generositet-gor-oss-starka-pa-sikt_4023863.svd


Inte precis så som jag ser på saken. Men jämfört med många andra debattartikelskrivande ekonomer i Sverige så tycker jag att han verkar vara hyfsat ärlig.

Läste kommentarerna på hans blogg där han förklarar lite mer om vad han inkluderar.


samt


Vilket gör att man hamnar på ungefär samma siffror som Ekberg. Fortfarande lite lägre än Tullberg men samtidigt i liknande storleksordning. Tullberg hamnar på ungefär 3% av BNP. Ruist på 1,35% men inkluderar inte invandrares barn samt kostnader för själva migrationen (han tittar dessutom på 2007 års siffror och projicerar ifrån dessa för dagens andel invandrare). 2% av BNP på ett ungefär om man inkluderar dom grejerna. Ekberg hamnar på 1,5-2% i en studie som idag är ganska daterad.

Ruists bidrag är förstås positivt (även om han måste linda in sina rön i förpliktande, regimslickande fraser) men för egen del förhåller jag mig lite avvaktande till vilken påverkan det kan ha på debatten.

Motståndarens ohederlighet ska inte underskattas. Vi har alla sett hur mångkulturvurmarna nästan i en och samma mening först kan slänga ur sig att invandringen är en guldgruva och sedan säga att den i och för sig kostar men vi är ett rikt land och har råd. Det finns ju ingen granskande mediemakt som beslår dem med motsägelser. Ett konkret exempel är Löfvéns prat om att be EU om mer pengar till migrationskostnader (varför då, kan man undra, om invandring är en så lönsam affär).

Jag är rädd att det här kan vändas till en slags triumfatorisk, godhetsmysande gest bland herrar Arnstad, Virtanen, Lindberg och liknande maktmegafoner. "Titta på siffrorna! Fy fan vad goda och mäktiga vi är, här har vi svart på vitt hur solidariskt Sverige är. Det är mycket pengar, visst, men vi har råd, vi har råd, även om det var 5% av BNP skulle vi ha haft råd, pengar växer på träd i den här delen av världen."

Jag hoppas givetvis att jag har helt fel.