Citat:
Ursprungligen postat av
Kinuski
De är dock inte mer frikopplade från verkligheten än att de behöver sitt levebröd som alla andra.
Är dessa nihilister/relativister i själva verket inte en liten, men förvisso högljudd klick med överdriven representation i exempelvis public service och somliga sociala medier? Munviga posörer med generande lämningar på nätet. En kommentar, ett påpekande om skiljaktig mening kan man nog kosta på sig, men inte dras med i någon längre ordväxling.
Citat:
Ursprungligen postat av
Enoch.Thulin
Visst är det så, dom är inte så många, kanske 10-15-tusen totalt i riket & då är det nog bara något hundratal som verkligen begriper något mer i detalj om postmodernismen som filosofi, resten är att betrakta som nyttiga idioter som bara tagit till sig de mer ytliga argumenten.
Ni har naturligtvis rätt i termer av strikt numerär.
Det signifikanta problemet med sagda grupp är inte det faktiska antalet, utan det faktum att de utgör ett 'opinionsfilter' genom vilket den samtida politiska diskursen
filtreras och
förvrängs.
Jag menar alltså 'filter' i den '
signalbehandlingsmässiga' '
informationsteoretiska' tekniska bemärkelsen, inte i termer av 'kaffefilter'.
Då flera, i detta '
filter' ingående individer har tillträde till
ledarsidor och
kultursidor är det enkelt att ge ett sken av en opinion som inte existerar (e.g. den påstådda vänstervågen i valet -14 och F!). De har också gett sig själva tolkningsföreträde kring vad högern säger och möjlighet att oemotsagda kabla ut detta
narrativ som '
sanning'.
Ytterligare ett signifikant bekymmer med denna minimala gruppering är att de, trots att de är extremt icke-representativa för gemene man, utgör en medial superväljare som 'Högern' måste för hålla sig till i alla sina politiska utspel, då minsta tecken till reaktionärt beteende ger upphov till en konstruerad folkstorm på twitter och på ledar- såväl som på kultursidor.
Dessa
konstruerade folkstormar på twitter, ledar- och kultursidor har dessvärre '
självförstärkande feedbackloopar' (för att ge ytterligare en signalbehandlings-analogi) då ledarsidor baseras på twitterstormar, vilket det twitterstormas ännu mer om, ivrigt påhejade från kanten av kultursidorna som glatt kastar ideologisk bensin på den imaginära folkstormens lika imaginära brasa.
Detta är vad kriget om mångkulturen ytterst handlar om. Ett 'kulturkrig' mellan 'kulturmarxism'/'postmarxism', i ordets rätta bemärkelse, och den traditionella liberala* sekulära demokratin.
Det är ju detta som är en bidragande del till att 'Högern' som politisk strömning enbart utgörs av en ohelig allians av randsk dårnyliberalism (M/C) och gråthulkande socialliberaler (FP/KD - undantaget Skyttedal).
Traditionell ideologisk intellektuell borgerlighet sitter fortfarande i den politiska skamvrån, i vilken de hålls fjättrade mha det uppdaterade 'högerspöket', det postmodernistiska arnstadianska 'fascist-', 'nyfascist-', 'nazist-'spöket. Denna halmgubbestrategi är det som gör 'opinonsfiltret' så farligt, oaktat deras faktiska, ringa, numerär. Även SD huserar naturligtvis i denna skamvrå.
Därför är '
mittenextremisternas förkämpar', godhetens
Sturmbrigade Dirlewanger så farliga. Just för att de är inkrökta rabiata dårmarxister. Tillika ganska korkade. Men ändå signifikant påverkar politiken trots sin brist på begåvning och intelligens.
--
*Jag säger liberal i ursprunglig idéhistorisk bemärkelse. som skapare av demokratin som vi känner den - socialdemokratin före Palme var ju, relativt sett, liberal och stod i opposition till marxismen och ingår imho i denna strömning. Relativt sett.
Jag vill beskriva att skiljelinjen går mellan Dambergs pragmatiska högerflygel och Suhonens postmarxistiska vänsterflygel. Gud give att S splittras i två delar som ett resultat av det kommande DÖ/Löfven/Andersson/MP/V-fiaskot.
Denna splittring är dock en semiutopisk dröm, inte en realistisk förväntnan i närtid.