Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det är väl en diskussion som utgår ifrån ett högst relevant inlägg av Vindhler igår angående rötterna till såväl mediekriget som mångkulturen: (FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Om du läser TS så ser du att det förekommit en rad diskussioner som sedan utbrutits ur tråden. Jag känner mig inte orolig för att tråden dör med anledning av detta. Intressant artikel du länkade till i vart fall, va bra jobbat av Ekeroth. Här sätter de fokus på utsträckta händer:
Kul att de lyckades få Gert från Målilla att uttala sig om invandrarnas beteende:
“We have the asylum seekers in our gardens, they steal our vegetables and flowers, destroying and taking lamps and artwork, refusing to stand in line at the grocery store. They go in the middle of the street and refuse to move away even if there comes a car,” said Gert Schuld, from Målilla. ”

Är hon svensk eller "svensk"? Eftersom man i texten omnämner en svensk medborgare med annat ursprung, så förmodar jag att hon är svensk.

Intressant nog väljer KO Arnstberg att citera ingen mindre än Strix m/94 i artikeln.

Offentliga debattörer kan och bör granskas här i tråden och deras etnicitet kan vara en viktig nyckel i denna granskning.
Vad som däremot är off topic är allmänna diskussioner om judiska konspirationsteorier. Diskutera gärna enskilda judar utifrån deras roller i mediakriget, men undvik diskussioner som inte har bäring på mediakriget.
/Mod.

Ja, hur kunde man missa denna möjlighet? Det hade bara varit att härda ut och ta smällen.

Två skäl. Dels är en stor del av de borgerliga politikerna tvättäkta kulturmarxister som t.ex. tycker det är modigt och ett viktigt steg att Margot Wallström beslutar att Sverige ska bedriva en "feministisk utrikespolitik".

Det andra är brist på mod. Vi såg det igår i svt debatt när kristdemokraternas representant konsekvent vägrade stå upp för partiets egna förslag och i stället svarade "vi måste kunna diskutera de här frågorna" och "vi vill få igång en debatt om de här svåra sakerna". Detta var alltså trots att man gjorde utspelet efter att man fått klart för sig att t.ex. SD är helt immunt mot den typ av kritik som normalt är att vänta av den här typen av utspel. Man är som strykrädda hundar; feminiserade toffelhjältar.

Ja, Du har nog rätt i båda aspekterna och ibland kan sannolikt en person vara litet av båda utan ens vet om det själv. Lyssnade på Spanarna i P1 i eftermiddag, och där berömdes kovändningen av deltagande kulturmarxister, även om jag uppfattade Jonas Hallberg som påfallande lågmäld. Vänstermedia har en enorm makt och att vara folkvald väger oerhört lätt jämfört med att vara självutnämnd journalist. Starkare än så är inte demokratin.

Så här ligger det till, (vilket du säkert har högst personlig erfarenhet av?) att judarna ägnar sig åt systematiskt etnisk nepostism och nätverkande. Det blir ett etablissemang i etablissemanget.

Ibland är det uppenbart, som när man återfinner juden Wolodarski som väldigt ung chefredaktör för judiskägda DN samtidigt som man hittar honom i redaktionskomitten för Judisk Krönika. Ungefär på samma sätt som när juden Katizif Silberstein häromåret tjugotvå år gammal blir en slags utrikespolitisk expert på SvD.

Men oftast är det inte lika uppenbart, speciellt för de som inte vet att varenda judeunge i Sverige varje år skickas på judiska sommarläger kors och tvärs i världen för att bygga upp sitt etniska nätverk.

De flesta judar har inte funnits i Sverige i flera hundra år. De kommer och går som katten. För judarna är Sverige inte en ödesgemenskap utan en plattform, fullt utbytbar om något finansiellt eller politiskt högriskprojekt, typ massinvandring, skulle gå åt helvete. Då gör de som de gjort förr, flyter iväg från den sjunkande skutan med hjälp av sitt internationella etniska nätverk och prövar lyckan någon annanstans.

Om man analyserar deras roll i det ljuset så förklaras mycket av den nonchalanta och oppurtunistiska
hållningen de uppvisar visavi politiska högriskprojekt.

Har du några exempel på hur Sverige konkret skadats av judar?
Hårdfakta alltså, med siffror eller referenser till riktiga händelser.

Att du hittat något slags samband mellan ett antal tidningsdebatter i något visst ämne kanske kan vara intressant men inte mycket att hänga i julgranen som samband betraktat. Om man menar att det varit skadligt för Sverige.

Vanligast är väl att man brukar ange Olof Palme som den som startade multikulturprojektet i Sverige. Om han sedan inspirerats av judar eller ej är en bisak. Troligen har han, liksom de judar du skriver om och en mängd andra politiker och tänkare influerats av ungefär samma postmoderna snömos från 60-talet och tidigare. Men du kanske betraktar hela postmodernismen som judisk vad vet jag?

Däremot har du (och några till) övertygat mig om att judar förmodligen är överrepresenterade bland dem som propagerar för integration och mångkultur (utom i Israel får man förmoda). Men de är långt ifrån ensamma och hade aldrig kommit någon vart om inte även t.ex. sossar och liberaler hakat på idén.

Nepotismaspekten är ganska ointressant. Nepotism finns överallt. Men det är klart att den märks tydligare hos judar, speciellt om man håller ögonen på just dem och deras efternamn.

Vänta nu. Jag har inte sett honom skriva någonstans att han kommer att ta ledigt från sitt jobb. De som har utfäst sig att ge pengar till det här bör fråga honom om han tänker göra det, om hans arbetsgivare har gått med på det, hur lång tid han tänker ägna åt att skriva boken, hur mycket pengar han går miste om, om han tänker redovisa vilka utlägg han har, om han tänker betala tillbaka pengar han inte spenderar eller om han bara behåller de medlen själv, och så vidare.


Jag håller i princip med. Om vi ska kunna hoppas på någon förändring måste det gå att tjäna pengar på att gå emot etablissemanget i invandringsfrågan. Men just Sanandajis upplägg gör ett tvivelaktigt intryck på mig.

LÄS och starta sedan en tråd, om det du vill diskutera.

Det viktigaste pengarna köper är tid. Jag behöver tack vare er generösitet ingen försörjning i flera månader, vilket frigör enormt mycket arbetstid.

http://www.tino.us/
Dina frågor är ju mer lämpliga för en som överväger att skänka pengar att ställa direkt till Tino. Om man inte är nöjd med svaret behöver man inte skänka. Om jag får spekulera så tror jag att de som skänker pengar har ett stort förtroende för personen ifråga. Du har det inte och bör därför inte skänka. Svårare än så är det knappast.