Början på ett mediakrig om mångkulturen?

"Men det mest upprörande är att Ann-Marie Pålsson inte alls tar upp invandringens oerhörda fördelar för samhället."

Man skulle kunna argumentera att pudelns kärna var just ett alltför ensidigt rapporterande av just "invandringens oerhörda fördelar för samhället".

Finns det en idag levande svensk (etnisk såväl som icke-etnisk) tänkande medborgare som upplever att just avsaknaden av belysande av just "invandringens oerhörda fördelar för samhället" är signifikant?

Allvarligt talat, vad är problemet med 'aspberger-liberaler' och 'autist-vänster'?

Är de verkligen så korkade som de framställer sig?

Min fettmärkning. I jämförelse med andra stora dagstidningar så utmärker sig Sydsvenskan på just det här ämnet. Dem har i särklass mest antal invandrar kritiska artiklar.

Ja det var kul.


Vilket i en annan tid och på en annan plats kunde ha inletts med:

"Men det mest upprörande är att hon inte tar upp det faktum att Stalin är en stor ledare."

Kanske någon Homo Sovieticus har missat detta faktum?

Sydsvenskan är det tydligaste exemplet på hur verklighetsfrånvänd MSM har blivit. Med säte i Malmö och med majoriteten Miljöpartister som bor på Möllan (Malmös Södermalm) som journalister. Dag ut och dag in har dom snyftartiklar om tiggarna och drev mot SD. Samtidigt så fick SD 25% i stora delar där deras prenumeranter bor.
Det är bara en tidsfråga innan den skittidningen är nerlagd.

Betydligt större är väl risken att ord leder till handling när landets statsminister och stora delar av media legitimerar Arnstads hysteriska världbild.

De ständiga nazi- och fascistreferenserna, TV-drama med våldsamma SD-projektioner - vad är allt detta om inte ett ständigt triggande till våld?

För om man verkligen tar anklagelserna på allvar, om vi verkligen befinner oss i 30-talets uppmarschfas till godsfikor och dödsläger - måste inte tårtkvinnan fråga sig om det inte var ett moraliskt svek att inte använda en kniv istället?

Att bli kallad fascist är farligt, det är att göras fredlös och utstött från det "anständiga" samfundets gemenskap och trygghet.

Återigen har SD gjort sig själva en otjänst genom att själva anamma paradigments härskartekniker och tankesätt - man borde dåna om att det som statsministern och Åsa Linderborg sår kommer en SD:are av kött och blod att få skörda. Men när man själv brännmärkt sina egna definitioners "nyfascister", blir det ju svårare.

Jag antar att paniken lägger sig hos arbetarna om de får veta att det inte alls bara kostar 20000 per år, utan endast 16700... Dessutom, om vi nu ska prata om kostnaderna för de där icke existerande etniska svenskarna så blir det ju lämpligt nog kvar cirka 4 miljoner sysselsatta som ska stå för fiolerna och vi räknar bort de där 800000 utlandsfödda som går till arbetet varje dag och som vi har hört om till leda i varje debatt om eventuella kostnader. I det läget blir nettokostnaden per infödd sysselsatt just 20000 per år, uppenbarligen kan vi ju inte slå ut kostnaden på de utlandsfödda som arbetar eftersom deras arbete redan är medräknade i kalkylen för vad transfereringen är mellan inrikes födda och utrikes födda. Nivån är ju pinsamt låg på det här svaret i övrigt också och inte värt att bemötas mer.

För övrigt kanske man ska kombinera detta med den gamla högeridén om att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönen och börja kampanja med de här mer konkreta siffrorna eftersom folk säkert i gemen har lättare att förstå summorna om de nämns i samband med deras egen privatekonomi. Att säga 80 miljarder är ju en sak, att säga att ett par med 2 heltidsarbetande även i den här snällare kostnadsberäkningen lägger minst 40000 per år på bidragsinvandringen är ju däremot politisk hårdvaluta med tanke på att det tar hus i helvete annars om betydligt mycket mindre summor. Redovisa invandringsskatten på lönebeskedet som ny kampanjfråga?

Under en vecka med både SvD och Sydsvenskan så var det inget jag märkte.
Tvärt om anser jag att med Heidi vid rodret har tidningen blivit en total katastrof och multikultiblaska från helvetet.

Well, jag anser dock denna episod är viktig för att lyfta fram vissa positioner i debatten. Vad är svenskt och inte. Visst, det är osnyggt och klumpigt. Ibland kan det vara en fördel då debatten annars är skitig.

Det stämmer inte. Sydsvenskan är bland de mest invandringspositiva. Att de då och då har med artiklar som kan uppfattas som invandringskritiska beror nog helt enkelt på att Malmö ligger inom deras bevakningsområde.

När fel åsikter glider över till diagnos (rasist, fascist, nazist) hamnar vi i ett läge av upprättelse.

Ibland kan det nog vara lämpligt med ett retoriskt bondeoffer för att lura till en debatt man vill ta. Frågan är ju om SD är kapabla att spela medialt schack på den nivån?

Det enda som nu krävs är ju den försyntaste av motfrågor när ämnet väl är på tal: Menar herr/fru reportern/redaktören/riksdagsledamoten/krönikören att det svenska folket INTE existerar på samma villkor som det kurdiska, samiska eller judiska folken? Är vi annorlunda i vår 'riktighet' och vår folkrätt?

Varför?

Intressant att notera att de mest lästa och delade artiklarna just nu på SvD är invandringskritiska artiklar. Borde det inte gå upp för de nedläggningshotade tidningarna att det finns ekonomi i att börja tala om verkligheten igen och att diskutera i sansad ton om hur olika åtgärder för att minska invandringen till Sverige kan se ut?