Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Nämnt det förut och säger det igen , det kollektiva medvetandet är på väg att kicka in.

Den oannonserade budkavlen går just nu landet runt utom synhåll för all sorts publik
uppmärksamhet.

Låt allsköns skribenter, politiker och diverse tyckare diskutera hit och dit bäst de vill , men som sagt
djupt där nere delas budkavlen och då gäller inga omskrivningar.

22 mars !

Sikta in dig på 22 mars så blir det bättre!

Men visst börjar det hända saker - man skall inte låta SD styra debatten eller ge dem tolkningsföreträde alternativt något utrymme alls heter det från statsmedia, det skämt till journalistkår vi har och det politiska etablissemanget.

Men i själva verket så roterar och handlar allt om SD just nu och hur de skall förnekas utrymme, stoppas eller det desperata sökandet efter den formel som skall stoppa deras oundvikliga tillväxt.

Av bara farten framstår och framkommer de allt mer destruktiva effekterna och följderna av Europas mest omfattande samhällsomvandling och massinvandring i all sin ömkliga klarhet.

Genom att dels försköna, tystta eller mörka konsekvenserna av massinvandringsvansinnet så fokuseras desto mer på bristerna och felaktigheterna i mediers och massinvandringsförespråkarnas allt mer desperata och ohederliga retorik om grundproblemet.

Ju mer intresse väcker det hos allmänheten och desto tydligare blir oenigheten inom partier, kommuner och politiker - och de verkliga problemen som påverkar människors vardag, trygghet, offentlig service och själva ordningen i vårt samhällssystem, framkommer allt tydligare.

Elvis has left the buliding på allvar nu.

Det mest njutningsfyllda är förstås den allt mer minskande makten och inflytandet hos MSM och pk eliten - från självmorda gudar och övervakande den självuppsatta åsiktskorridoren till allt mer maktlösa och munfradgande rättshaverister.


Våndan inom de allt mer splittrande partierna och åsiktsskillnader mellan den massinvandringsvurmande eliten och allt större delar av väljarna ökar och kommer att fortsätta att öka.

Det är det mäktiga vertikala informationsflödet som ställs mot det trumfande horisontella - och är väl en av de viktigaste berättelserna i den här tråden. Fula Gubben drev ju länge en tes om medias vanmakt som väl nu börjar förverkligas på allvar.

Det totalitära anspråket är lika stort som någonsin hos bunker-Hitler eller balkong-Ceausescu - och visst har de kvar lojalister. Mot sig har de dock hela historiens tidvatten som inget raseri och inga kungsord till slut kan hejda.

Ett exempel på att massinvandringen påverkar allt och alla och alla samhällsområden återfinns i Sanna Raymans inlägg i dagens SVD samt Gudmunssons inlaga om det lågutbildade invandrarprolitariatet av arbetslösa som växer tills sig i spåren i spåren av den okontrollerade massinvandringen

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan...la_4179309.svd

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan...en_4182013.svd


Här kommer följderna med sociala spänningar, kostnader och omprioriteringarna av välfärds och transferreringssystemen som ett brev på posten.

Från infödda åldringar och i landet födda till främlingar skall resurserna omfördelas.

Som konstateras så har dessa nytillkommande inte köpkraften att betala för varken för nybyggda bostäder eller renoverade miljonprogramsbostäder, utan de måste subventioneras.
De kan inte heller försörja sig på en reglerad arbetsmarknad som flertalet arbetstagare absolut vill ha eller kommer att vilja ha - antalet okvalificerade jobb minskar stadigt och Sverige är bland de sämsta länderna i Europa att få det ständigt ökande antalet invandrare i arbete.

Att sänka trösklarna på bostads och arbetsmarknaden som globalistliberalerna och Ayn Rands hål i kondomen ättlingar driver är det INGET parti överhuvudtaget som vågar sig på att göra i skarpt läge och inte heller något som majoriteten av löntagarkollektivet kommer att acceptera.

Det är en perfect storm av galenskaper som nu allt mer kommer upp till ytan - snart kollapsar upplägget.
Rayman och Gudmunsson skall ha heder av att lyfta detta och åtminstone ge en verklighetsbeskrivning som riktar udden åt den egna sidans massinvandringsfanatiker.

Vilken ormgrop av upplysta internationalister som tar sig rätten att bjuda in hela världen för att krossa ett fungerande samhällssystem och sedan, efteråt, försöka snickra ihop en lösning där folkflertalet skall dels betala genom ökad social oro, höjda skatter och upplösning av trygghetssystemen för att till slut genom sänkta löner, avskaffad anställningstrygghet och boende i kåkstäder göra samhällsomvandlingen möjlig.

Låter som helt gångbart bland väljarna!

Problemet synes vara att deras intressen och plan till 50% sammanfaller med den lika massinvandringsuktande vänsterrörelsen, massinvandring är det bästa som finns och det som vi ägnat hela vårt liv till att främja, det är bara hur notan och sönderfallet av välfärdsstaten som skiljer dem åt.....

Hur kan så här många människor och organisationer försörja sig på att propagera för en sådan omfattande samhällsomvandling ?

Men ingen kan försörja sig på att påpeka riskerna eller faran med den här samhällsutvecklingen....

Det är min känsla också. Man ska inte underskatta sprängkraften i att katten är ute ur säcken om invandringens problem och kostnader. Vi här tar ingen notis om paradigmskiftet för att vi vetat i många år men ute bland folket som bott under den våta filten hojtar man yrvaket "har du hört? Invandring kostar typ en massa miljarder, bara 50% utlandsfödda jobbar och vi har tydligen värsta bostadsbristen!" som att det var breaking news.

Reinfeldt sådde fröet med sitt sommartal och det blev startpunkten för det som ledde till debatten på ledarsidorna nu, det var väl SvD som började med "48 miljarder" och sen har det fortsatt sprida sig som ringar. Förmodligen har det märkts i deras inkorgar att de oroliga mailen blivit fler och numera kommer från Bengt Larsson och Elsa Nilsson istället för "wehrmacht1941", "pattstekarn_3" och "sd4ever".

Budkavlen går runt och man kraftsamlar för att tippa motståndet över ända i mars, ta armkrok och krossa den förljugna svenska självbilden så totalt att sprickbildningen når ända upp i elfenbenstornet.

Strax före valet sade Anders Borg vid ett möte med oroliga kommunföreträdare: De (asylanterna) är en kostnad ett tag i början, men sedan blir de lönsamma.

Det tror jag inte att en uppsatt moderat skulle säga till kommunmoderater nu. Katten är ute ur säcken.

Sverige har genom sin självgodhet dragit på sig oerhörda ekonomiska och sociala problem.

Den för oss välbekanta motsättningen mellan feminism och mångkulturalism uppmärksammas idag i SvD. Två liberaler (eller något) skriver:


Varför de vill ge FI denna uppmärksamhet är otydligt, och om de nu har rätt i detta, och att det borde angå feminister, så inte vore väl i så fall FP som är deras politiska alternativ? Då borde väl mångkulturoroliga feminister gå till SD?

Artikeln är tämligen förvirrad, ty dels påstås följande:


Sedan följande:


Tja, ingen som vill motverka skamkulturer från Mellanöstern, tror väl att FP är ett trovärdigt alternativ? Att ett parti som haft Bengt Westerberg som ledare skulle lyfta ett finger för att agera mot en av mångkulturens värsta avigsidor?

Nej, denna artikel kunde de lika gärna låtit bli att skriva, men den är rätt illustrativ för att bleysa hur illa man tänker i PK-tornet.

Jag tror att det är få saker som skrämmer dessa människor lika mycket som just det faktum att det i ökande omfattning är Bengt Larsson i stället för "wehrmacht1941" som mejlar om massinvandringen.

Anonyma nätalias, hur välformulerade de än är, kan som försvarsmekanism alltid avfärdas med att de är "troll" eller "lågpannade bönder". Men när grannen, arbetskamraten, logebrodern eller taxichauffören spontant börjar att prata om massinvandringens galenskaper så börjar det att krypa längs kulturmarxistens ryggrad.

Tycker det där blir vanligare och vanligare. Man tycks tro att det räcker att markera ett avståndstagande inför ett problem, om man pratar illa om något invandrarfenomen kan man avsäga sig något av sin tidigare PK-image och få tillbaka väljare tycks man tro. Då ger man sig på F!, det mest PK partiet av alla och tror att man har markerat kraftigt. I verkligheten bekräftar man bara en nationell världsbild där svensk kultur och svenska intressen är viktiga att värna om, något som på sikt bara gynnar SD så längre övriga partier inte förändrar sin politiska inriktning. Man kritiserar en effekt av invandringen samtidigt som man hyllar den massiva invälvningen av desamma.

Det kan bara sluta på ett sätt. Det är politiskt självmord att belysa ett problem som man själv sedan saknar lösning på, hela politikens livskraft utgår från att politiker kan lösa de problem som väljare anser att de ser, när politikerna på detta sättet själva opinionsbildar för att belysa ett problem men själva saknar lösning kan det bara gynna det parti som sitter inne på lösningen.

Det vore lite som om Olof Palme efter katastrofen med löntagarfonderna klagade på en företagarfientlig politik i Sverige, efter nästan ett halvt århundrade av socialdemokratiskt regeringsinnehav.

Väljarna vill ha konsekventa politiker. Oavsett om de har siktet inställt på att köra landet i sank eller värna dess intressen. Det är osäkerheten som skrämmer.

Nej, att gå fram under parollen "Rösta på oss så får ni det sämre" är kanske inte det som ger mest franmgång.

Den ende som har lyckats med det är Winston Churchill, i sitt berömda tal "Jag kan inte lova er annat än blod, svett, möda och tårar".

Den gången gällde det dock att avvärja ett utifrån kommande hot, för att freda det egna territoriet, en strid som förväntades pågå under en begränsad tid och om den lyckades, skulle utplåna hotet.

Reinfeldt hade nog en släng av storhetsvansinne och trodde sig vara en Churchill.

Folket däremot upplevde som att han ville öka det hot på det egna territoriet som redan existerar, till ospecificerade kostnader och uppoffringar, och som enligt vad man kan förmoda ska pågå under närmast evig tid, eftersom det knappast kommer att vara slut på mänskliga konflikter under de kommande århundradena eller årtusendena. Folk vet ju att mänskliga konflikter har pågått i årtusenden.

Sensationalism stavas orsaken. Man får vara medveten om att tidningar, tv och annan media även är ett försök till att bedriva vinstgivande företag, även om det sällan är fallet numera. Att rapportera att M inte vill samarbeta med SD vore gammal skåpmat, helt enkelt, det får ingen att reagera, höja på ögonbrynen och genererar därmed få klick, och efterföljande annonsintäkter. Att så många M-politiker kan tänka sig samarbeta å andra sidan är väldigt sensationellt, släpps SD in i värmen av M kan vi se framemot samma situation som i Danmark och Norge, där socialdemokratin går på kräftgång och vänster skärs av. Det har tusen gånger högre nyhetsvärde.

Medias pengabegär är en aspekt som man kan (och bör) utnyttja till egen fördel. Att invandringskritiska artiklar ger mycket läsare, uppmärksamhet och debatt är ett otroligt plus även om de i viss mån genererar negativ uppmärksamhet också, när man ska tävla med en miljon porrhemsidor, youtube, facebook etc etc så kommer de mediala spelreglerna ritas om och ofta kommer antal klick ersätta sålda nummer som värdemätare. Horeriet och urvattningen av svensk media lär bli värre, inte mildare, i takt med att upplagorna sjunker och folk hittar andra förströelser. Vinklingen och sensationalismen tilltar för vecka.