Citat:
Mellan åren 1500 och 1800 drabbades hundratusentals européer av fångenskap och slaveri i de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika. Bland alla offer för detta slaveri kan också räknas bortåt 1 000 svenskar – sjömän och handelsmän på svenska fartyg som kapades av musilmska slavjägare. Historikern Joachim Östlund försöker i ett aktuellt forskningsprojekt spåra de svenska slavarnas öden.
- Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...?programid=407
- Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...?programid=407
Dessa barbareskpirater (etniska berber, som vår egen Loreen) har för övrigt något gemensamt med somalier och de allra flesta av historiens slavägande folk: De slutade inte frivilligt.
Det var ju amerikanska flottan som i början av 1800-talet sänkte piratflottan utanför Tripoli. I marinkårens hymn sjungs det om shores of Tripoli till minne av denna välgärning som mestadels vita män gjorde.
För ett av historiens lysande undantag i detta sammanhang är ju den Vite Mannen: Både araber och inhemska afrikanska folk har ju sedan urminnes tider tagit, handlat med och ägt slavar av alla kulörer som funnits tillgängliga.
Det enda som slutligen skiljer ut européerna ur det afrikanska slaveriets flertusenåriga historia var ju att de/vi omsider satte stopp för det.
Citat:
Nu är ju det här inte en enkelriktad gata. Tiden då den storsvenska stockholmseliten kunde smickra sig själv är snart slut. Legitimiteten för mångkulturen är till ända. Excesserna, fordringarna och arrogansen har varit för stora. Åsiktsbrahminerna vägs och de kommer att befinnas för lätta.
Mene mene tekel, ufarsin.
Amen.