Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Sveriges flyktingpolitik har baserats på vällovliga humanitära principer. De kan emellertid inte ses i isolering från hur väl vi lyckas integrera de människor som kommer hit. Flykting- och anhöriginvandrare – speciellt från Mellanöstern och Afrika – har haft svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Forskningen visar tyvärr att dessa svårigheter även gäller många av andra generationens invandrare från dessa regioner.

Internationella studier listar ursprungsland som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till hur lång tid invandrares inträde på arbetsmarknaden tar. Diskriminering är en förklaringsfaktor. Experiment har visat att människor med afrikanska eller arabiskklingande namn har svårare att bli kallade till arbetsintervju. Men kulturella barriärer spelar också roll. Språkkunskaper, informella koder eller kulturell kompetens har blivit allt viktigare på en tjänstedominerad arbetsmarknad.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen med höga ingångslöner och starkt anställningsskydd reser också ovanligt höga murar för nyanlända. Forskaren Andreas Bergh argumenterar i senaste numret av Ekonomisk Debatt (nr 4 2014) för att murarna måste sänkas. Det har han säkert rätt i. Dilemmat är att otryggare anställningsförhållanden och ökad lönespridning också riskerar att öka främlingsfientligheten.

också fel att fastna vid enskilda skattesatser. dock: arvsskatt, fastighetsskatt och förändrade jobbskatteavdrag ska vi ha.

Det ofattbara är inte alls att det finns en mängd utlänningar med svenska uppehållstillstånd eller rentav medborgarskap, som under många år anslutit sig till allehanda terrororganisationer. Det ofattbara är att det finns så många okunniga och därmed allmänhetsvilseledande journalister i Sverige! Som inte tagit reda på obekväma sanningar och fakta och som därmed undanhållit svenska folket i viktig information i åratal. Och som fortsätter med det. Inte minst på asylbedrägeriområdet och vad gäller den mycket stora inströmningen av människor som vi inte har en aning om vilka de är, varifrån de kommer eller – värst – varför de är här.

(...)

Dock vet jag att det finns sådana journalister och skribenter som känt till och förstått och som velat berätta, men de har antingen fått skrivförbud om dessa ämnen av sina redaktionschefer eller har inte vågat säga något för att det hade varit synnerligen ogynnsamt för deras karriärer. Några få har vägt ord på guldvågar och låtit en del små fakta slinka in i sina ledar- eller andra texter, men alltid liksom inbäddade i en del hummanden om att ”men vi ska dock komma ihåg att…” och ”å andra sidan kan man tycka att…” etc, etc, etc. Kappvändarord mitt inne i texterna så att man ändå liksom har ryggen fri.

Det är det här beteendet i ett fritt land som är ofattbart! Liksom att man har kunnat leva ända till augusti 2014 i denna värld och inte veta om det som journalisten i sin tweet tycker är så ofattbart. Vi andra, vi som lever i den verkliga världen, har vetat det i ett decennium!

(...)

When Cosma Shalizi says he’s not sure about the factor analysis in IQ, I have no quarrel with him, because Cosma Shalizi’s response to everything in the world is to glare at it for not being sufficiently statistically rigorous.

But when other people are totally happy to talk about speed and blood pressure and comas and the crime rate, and then suddenly switch to a position that we can’t talk about IQ at all unless we have a perfect factor-analytical proof of its obeying certain statistical rules, then I worry they’re just out to steal cows.

Likewise, if someone were to just never acknowledge any sorts of groups of objects except those that could be statistically proven to fall out into absolutely separate clusters in which variance within each cluster is less than variance between clusters, well, at least they would be fun to talk to at dinner parties.

But when people never even begin to question the idea of different cultures but make exacting demands of anyone before they can talk about different races – even though the two ideas are statistically isomorphic – then I think they’re just out to steal cows.

Jag frågade om han läst boken. Nej, svarade han, och det tänkte han inte göra heller. Vad skulle han göra med anonyma vittnesmål? Han tyckte inte heller att det var på generaldirektörsnivå att göra något åt dessa vittnesmål. Han märkte inte av något missnöje, så vad skulle han göra?

...När jag frågade honom om hur han såg på boken och alla vittnesmål svarade han att han inte tänkte läsa och att så länge ingen sa något direkt till honom så fanns det ingen anledning att bry sig. Och ingen har sagt något till honom.

När Jan Björklund tillträdde som skolminister var vi många som hoppades att han skulle lyckas förändra den svenska skolan. Björklund gör en bättre analys av skolans problem än politiker från andra partier gör, men tyvärr har han misslyckats med förändringen. Felet han gjorde var att tro att skolan skulle kunna förändras med nya styrdokument (skollag, läroplan och kursplaner) samt nytt betygssystem.

Det är otillräckliga krafsanden i luften. Vad skolan skulle behöva är en kulturrevolution.

[---]

Flera lärare har berättat för mig hur Björklunds reformer öppet motarbetas på skolorna där de arbetar. Att lärarutbildningen under flera decennier snarare än att utbilda goda lärare har fostrat ideologer som ser den traditionella skolan som en förtryckande institution spelar stor roll. Sådana ”progressiva pedagoger” vill ju krossa förtrycket genom att låta eleverna ta över klassrummen och ”själva söka sin kunskap”, medan läraren reduceras till en handledare i bakgrunden. Att dessa lärare inte rättar sig efter Björklunds önskemål om kunskapsfokus, ordning och arbetsro borde inte förvåna någon.

[---]

…vad kunde Björklund ha gjort i stället? Han kunde ha lagt ned landets lärarutbildningar, och ersatt dem med kortare påbyggnadsutbildningar i didaktik, öppna för studenter som redan har en akademisk examen. Till dessa påbyggnadsutbildningar kunde han ha rekryterat pedagogikprofessorer från utlandet, som inte smittats av den svenska ideologiska ”pedagogismen”, samt äldre, erfarna lärare som kunde träna studenterna i hantverket och konstformen som undervisning är.

Innebörden av "inte längre reglerad" och "tillstånds- och medborgarskapsverksamheten läggs ner" är helt fri invandring. Uppehållstillstånd, asylsökande etc slopas, den som kommer hit får stanna, oavsett skäl eller behov. Migrationsverkets verksamhet måste istället fokuseras på att ordna boenden, mat och dagpenning till de kommande, oavsett anledning.

Alternativt får Migrationsverket sina 48 miljarder i ytterligare anslag.

Dessa 48 miljarder i ytterligare anslag kommer i en valrörelse där vallöften handlar om att trolla fram 1 - 1.5 miljarder kronor, eller skära ner 250 miljoner kronor på annat håll.