Citat:
Ursprungligen postat av
Siegfrid
Frågan om tiggeri handlar om den svenska modellen och på vilket sätt den svenska modellen med tillhörande moral tillåter tiggeri.
Det svenska grundsystemet av normer nådde sin höjdpunkt på 1950-talet. I basen vikingatida moral, lutherska normer och industrialiseringens borgerliga normer, som sedan också blev arbetarmoral.
"Gör din plikt, kräv din rätt", Var hel, ren och punktlig, Ligg ingen till last. Med ett sådant normsystem blev det omöjligt att acceptera tiggare.
Sedan kom välfärdsamhället och man glömde plikterna. Normkapitalet föröddes och nu är vi i dagens situation där det blir möjligt att tycka att det är lika bra att folk tigger istället för att försörja sig ärligt på ett hederligt arbete.
Därför kunde vi också ha lagar mot lösdriveri där det fanns förbud mot att försörja sig "oärligt"
Instämmer!
Ronny Ambjörnsson har skrivit: "Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverks-samhälle 1880-1930". Boken behandlar den moral, som folkrörelserna inpräntade. Wikipedia sammanfattar: Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson fann i sin undersökning av ett norrländskt sågverksamhälle "en skötsam kultur präglad av väckelse, nykterhet och bildning".
Jag saxar lite från en presentation av Ronny Ambjörnssons bok:
Citat:
Nykterhets- och väckelserörelserna fanns etablerade i Holmsund i början av 1900-talet, medan fackföreningarna och arbetarrörelsen hade svårare att rota sig. 1918 blev Holmsund egen kommun och församling. ...
Nykterhetslogen utvecklades från en kontrollinstans av mystisk-religiös natur till ett andra hem för olika aktiviteter. Så småningom kan kontroll utvecklas till självkontroll. I logen talar och diskuterar man mycket, den utvecklas till en skola där man lär sig analysera världen och erövra språket. Somliga medlemmar mognar för större framtida uppgifter i kommunen. ...
Stuveriarbetarna bildade fackförening 1905 och sågverksarbetarna 1906. Även om bolagets förvaltare tycks ha haft svårt att acceptera facken under de första åren så hade holmsundsarbetarna inte lika stora svårigheter som de bruksarbetare som fick smyga ut i skogen för att bilda sina första organisationer. Inom facket sågs solidaritet med andra arbetare som ett sätt att visa värdighet, liksom ett nyktert uppträdande i arbetet.
Del III. Den läsande arbetaren inleds med en diskussion om ”läsningens psykologiska och sociologiska funktioner”. Holmsunds IOGT-loge började med studiecirkelverksamhet 1912. Med det kunde man uppnå ”att hos medlemmarna i studiecirkeln skapa vad man kallar självtillit och självaktning”. Kurser gavs bland annat i kommunalkunskap, räkning, språk, nationalekonomi och uppsatsskrivning. Man hade ett bibliotek med skön- och facklitteratur, och diskuterade författare, böcker och existentiella frågor (med inledare och opponenter). Så småningom skapas till och med en egen handskriven tidning.
På 1920-talet skedde en generationsväxling i logen. Yngre människor med mindre allvarlig framtoning än pionjärerna tog över, samtidigt som man i allt mindre grad uteslöt folk som bröt mot stadgarna. Men samtidigt kunde man börja urskilja tendenser till ”elitisering”, att en begränsad grupp drev arbetet. Färre ungdomar av ”tredje generationen” trädde till, och kvinnornas roll minskade. RA [Ronny Ambjörnsson] pekar på att samhället blev mer diversifierat (caféer, idrott, exempelvis) på 1930-talet, samt att kvinnorna (och inte bara de) hade svårt med krångligt språk, att samtidigt vara aktiv och sköta hus och hem, och att de kände sig nedlåtande bemötta. Den socialdemokratiska kvinnoklubben lyckades bättre än arbetarkommunen att behålla kvinnornas intresse genom att integrerar diskussion, trivsam samvaro och husligt arbete.
http://bloggarbjorn.wordpress.com/20...mme-arbetaren/
Pierre Andersson, chefredaktör och ansvarig utgivare på en nättidning om droger och nykterhet skriver:
Citat:
Jag tar framförallt med mig tre saker från Ambjörnssons bok:
Att arbeta mot superiet var en grundförutsättning för att kunna skapa ett annat och bättre samhälle. Så länge arbetarna söp bort pengar, vett och tid kunde inget hända.
Formen man valde att organisera sig i – den demokratiska – spelade stor roll. En medlem, en röst. I ett brukssamhälle som Holmsund – där bruket hade ett finger med i princip alla delar av arbetarnas liv – innebar det att arbetarna i och med nykterhetslogen för första gången fick ett stort inflytande över en del av sin fritid.
Bildningen och studieverksamheten var helt central. Av det man läste i cirkelverksamheten var bara en liten del så kallad nykterhetslitteratur. Istället ägnade man mycket tid åt skönlitteratur och filosofiska resonemang. Diskussioner av typen ”vad är det att vara en bra människa?” stod ofta på dagordningen och man ägnade sig mycket åt olika retoriska övningar. Allt det här gjorde att medlemmarna fick ett nytt språk – ett slags maktens språk – som gjorde steget in i kommunala nämnder och styrelser relativt kort.
http://www.accentmagasin.se/bloggar/...mme-arbetaren/
Ronny Ambjörnsson skriver i bokens sista kapitel:
"I denna snabbskiss av folkrörelserna och de idéer som dessa besjälas av finner vi likheter mellan det lokala, som det kommer oss till mötes i Holmsund, och det nationella. Mycket av det som förefaller spontant är dirigerat av centralt verksamma, inte sällan akademiskt utbildade ideologer, en slags rikstänkare."
Ambjörnsson påpekar vidare att det finns en viss växelverkan mellan de centrala "rikstänkarna" och lokala kärntrupper, medan majoriteten blir en passiv publik.
I "Den Röde Patriarken" gisslar Olle Sahlström hur socialdemokratiska "rikstänkare", när de fick verklig makt, utvecklades från att vara patriarker, som skulle auktoritärt "lägga livet till rätta" för medborgarna, till att bli pampar.
Citat:
Den socialdemokratiske patriarken är en välbekant gestalt i den svenska modellen. Han har funnits i varje småstad och på alla stora industriarbetsplatser. Bilden av honom har ofta varit dubbel – samtidigt maktfullkomlig och omtänksam. Men patriarken blev med tiden pampen. Under nittiotalet har många fallit i ett träsk av korruption, porrklubbs-besök och maktmissbruk.
I Den röde patriarken visar Olle Sahlström hur en auktoritär idétradition kunde växa sig stark i arbetarrörelsen.
http://www.ollesahlstrom.se/index2.php?page=4&ar_id=2
-----
Den multikulturella sektens
one-liners som "Man kan inte förbjuda fattigdom" eller "Ingen människa är illegal" har knappast uppstått spontant. De har medvetets skapats av centralt verksamma "rikstänkare" för att kunna upprepas som enkla, slagkraftiga
one-liners. Sedan dissemineras budskapet av alla tidningar från Ystad till Haparanda.
Idag sprider samtliga (!) svenska tidningar liksom svenska etermedia (den falska) bilden, att tiggeri *enbart* skulle vara en fråga om fattigdom och t.ex. Sakine Madon upprepar som en välprogrammerad papegoja: "Man kan inte förbjuda fattigdom".
Kinuski har helt rätt i, att det för många (troligen de flesta) "handlar om likriktning med konsensus, karriärism och inordningen i subkulturen som födkrok och bekräftande kotteri".
Men, precis som under den av Ambjörnsson beskrivna perioden 1880 -1930, så bör det finnas centralt placerade och inflytelserika "rikstänkare" - inte minst för den unikt eniga svenska s.k. journalistkåren.
En fem år gammal artikel från SVT om romska tiggare har idag (därför) försetts med en varningstext av SVTs ansvarige utgivare. I den ursprungliga artikeln berättade Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen, att "tiggeri är förtäckt organiserad brottslighet som omsätter stora summor pengar över hela Västeuropa".
I varningstexten till artikeln hänvisar SVTs ansvarige utgivare läsaren till "en samlad och mer aktuell bild av SVT:s bevakning av ämnet".
http://www.svt.se/nyheter/sverige/sa-har-jobbar-de
Fria Tider uppmärksammar, att även Metro har ändrat en gammal artikel. Fria Tiden skriver:
Citat:
De två fem år gamla artiklarna i Metro på på SVT:s hemsida har den senaste veckan fått stor spridning i sociala medier. De har använts som exempel på hur medierna för bara några år sedan till synes fritt kunde rapportera om att tiggeriet är organiserat, medan mediernas sammanhållna linje just nu verkar vara att totalt förneka att så är fallet och stämpla dem som påstår något annat som rasister.
http://www.friatider.se/ven-metro-r-...kel-om-tiggare
