Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Komiker i Sverige verkar ha övergått till att bli politiska kommentatorer. Studio Ett använder Pernilla Hammargren från feministiska humorklubben Stand Up Yours och Özz Nujen som experter på dagens partiledardebatt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=5892615

Media visar ingen respekt för varken politikerna eller oss lyssnare.

Är det bara jag som uppmärksammat den fientliga tonen mot N Farage efter att SD hamnat i samma grupp som Ukip?

"Skandalpolitikern", "främlingsfientliga"

Och så lite guilt by association: http://www.svd.se/nyheter/valet2014/...88.svd?sidan=6

Hemkommen från ett 80-årskalas på den finska landsbygden med sammanbitna män i mörka kostymer och med kvinnor i blommiga klänningar och en sockenpräst som håller tal, så kommer jag på att det i Finland finns något som verkar saknas i Sverige numera:allvaret. Allt ska vara spralligt och lattjolajbans på någon sorts lägsta nivå i Sverige. Ingen vill något. Ingen säger något som är värt att lyssna till. Det enda som verkar diskuteras i media verkar vara HBTQ, feminism och rasism. Och så lite matlagning och underhållning och en och annan livsstilsfråga. Jag var inne i en hotellreception i morse....och råkade se upp på en TV på väggen och visst ...vem sitter i TV4:as morronsoffa och pratar om inte evigt s-märkte Mark Levengood som väl pratade HBTQ.

Säger någon något handlar det bara om att framhäva sitt varumärke och bygga karriär. Och ingen lyssnar ändå. Ingen tar varken sig själv eller andra på allvar. Allt har förvandlats till yta och appearance. Allvar är otäckt. Något som skrämmer. Nej livet ska levas lätt och lekande och politik får gärna stavas symbolpolitik och något man kan klä sig med som någon sorts accessoar när man ska gå på den där jättekul festen. Oj är du bipolär, vad spännande......vad säger du.....är du med i fi...

Sverige är sjukt. Mediakulturen är sjuk och döende. Det är som Roms sista dagar. Fan ska bo i det här landet. Ett land som gjort sig av med allt vad dygder heter har väldigt dåliga framtidsutsikter.

Sam Sundberg analyserar turerna kring Kartellen, Peace & Love och hoten om avhopp från andra artister.


http://www.svd.se/kultur/redan-volta...94.svd?sidan=1

Jag har samma känsla. Det råder någon slags rolighets- och godhetspopulism inom svensk media.

En tävlan om att lyfta fram komiker som kan håna Svenska samhället och en tävlan om att lyfta fram minoriteter som man kan lipa över.

Det finns ingen fråga som engagerar, utom invandringen (för SD) och "antirasismen" (och feminismen då, opåkallat). Det är smått otroligt hur man kan ha 8,5% arbetslöshet och en vänster som borde vara alldeles rabiat över 8 år av borgarpolitik, utan att det är särskilt mycket oväsen. Lite smågnäll om vinster i välfärden bara, men inte alls samma driv som fanns hos vänstern när de demonstrerade mot höjd A-kasseavgift och tuffare sjukskrivningsregler. Man har glömt att det var uppror mot alliansens politik för några år sedan. Allt är bara en urvattnad lekstuga.

Samma problem finns förstås i hela västvärlden -- gycklarna har upphöjts till präster. Vilka är det som sitter och predikar, drömer, dömer? Artister, komiker, poeter, förmedlare av egna åsikter som kallar sig "journalister"... det är underhållning, clowneri, gyckel.

Men de är förstås fortfarande bara gycklare.

Det är i sig inget konstigt att gycklartyper är kortsiktiga, saknar lojalitet, är narcissister, och ägnar sig åt oförblommerad sinnelagsetik. De vältrar sig i njutningen av sig själva och sitt eget gyckel. Gud vad häääärligt allt är!

Man vill inte alls "lipa över" minoriteterna. Man vill ha med dem i gycklet, och vältra sig ännu mer i sin njutning över sig själv... titta vad häääärlig jag är, jag älskar alla! Titta på mig! Titta!

Eftersom invandringen har blivit en överideologi, så blockerar den mycket annat. SD anklagades länge för att vara ett enfrågeparti. Numera är det i högre grad ett ensvarsparti - och har rätt i det. Påfallande många viktiga samhällsfrågor har kopplingar mot invandringen, vilket gör att de blockeras i politiken. Ett axplock:

- Arbetslösheten. Med 8% öppen arbetslöshet, så är det så klart direkt vettlöst att massimportera ännu fler blivande arbetslösa. Men går man för hårt fram i arbetslöshetsfrågan, så dyker invandringen upp som gubben i lådan. Eller elefanten i rummet...

- Försvaret. Det är krig i Europa, och en av Europas stormakter är på ett eller annat sätt inblandad. Det svenska försvaret behöver stärkas, men alla resurser går nu åt till invandringen där man kan öka anslagen med miljardbelopp och det återstår bara småsmulor till försvaret. Gubben eller elefanten...

- Vårdkrisen. Tillgången på sjukvård, t ex vid barnafödande, är ibland beklämmande låg. Då var det kanske inte så klokt att lova bort närmast gratis sjukvård till illegala invandrare. Gubben?

- Skolkrisen. Det fria skolvalet? Pah! Har man skolklasser med ett tiotal olika etniciteter och där ordningen har klara likheter med apberget på Skansen, så är det klart att lärandet blir mycket lågt. Gubben?

Därför kan inga partier, utom möjligen SD, driva dessa frågor för hårt. Driver socialisterna t ex kravet på att ta bort det fria skolvalet, så gör hela medelklassen revolt. Då måste deras egna barn placeras mitt i helvetet och då blir det spännande. Därför kommer vi att få en spännande valrörelse inom sektorerna invandring och feminism, men när det gäller traditionella välfärdspolitiska frågor så kommer röstläget att vara betydligt mer dämpat, för tar man i så kommer gubben i lådan - Jimmie Åkesson - upp och förklarar vari lösningen på problemet ligger.

Angående medias behandling av SD: Före SD valt partigrupp handlade det om extrem media-bevakning. Samma fråga ställdes om och om igen, nämligen vilken grupp SD skulle gå med i. Fridolin skrev en ledare i DN, krönikor regnade åt höger och vänster, och det gick inte en dag utan att något om SD och EU satt högt uppe på aftonbladet.

Nu när SD FÅTT en grupp, förväntar man sig stormrubriker och självklart högst upp på aftonbladet.se, men när jag scrollar igenom hittar jag i princip allt utom just nyheten om SD. Rent ut sagt löjligt. Aftonbladet förnekar sig inte.

Man ville från medias håll gärna klumpa ihop SD med Le Pens FN, men SD höll emot. Klokt visade det sig, när man nu hamnat i samma familjs om Farage, som är svår att beslå med "rasism" men som tvärtom leder Storbritanniens största parti i EU-parlamentet. Den demokratiska basen är således att anse som stabil. SD har därmed vunnit en stor framgång genom att gå ihop med UKIP. Denna framgång vill så klart media inte erkänna, utan nu kommer det antingen att bli tyst i frågan, eller så kommer allehanda lögner om UKIP och Farage.

Regnet har börjat falla uppåt. Statyer har setts resa sig från sina socklar och gå. Soran Ismael har hörts berätta en rolig vits.

Sverigedemokraternas Samtiden.nu har slutligen kommit online. Ur ledaren Välkommen till Samtiden:


Bloggare kopplade till nätpublikationen kommer bli Nima Gholam Ali Pour (SD) och Camilla Jonasson (SDU).

Det börjar bli trångt på den alternativmediala scenen. Vi hade redan Fria Tider, Avpixlat, Snaphanen, Dispatch, Exponerat och Nyheter Idag. Antagligen får även SD-kuriren räknas in, eftersom den bidrar med en motbild i relation till mainstream-media. Etableringen av Samtiden följer en ny trend tillsammans med SD-kuriren och Nyheter Idag i den meningen att den är bredare i sitt perspektiv och mindre sekteristisk än man fått vänja sig vid som följare av informationsflödet på Internets föraktade skuggsida. Jag tror personligen inte att Samtiden kommer bli så värst vass eller proffsig, men den känns ändå som ett steg i rätt riktning. Mitt intryck är att det övertag mainstream-media haft urholkas allt mer, färska exempel är bakslagen för DN vad gäller rapporteringen av Sandvikrapporten (Tino Sanadaji sågade och Avpixlat spred det vidare), ledaren om den påhittade rasistiske brandmannen (Fria Tider kollade storyn). Mediekriget står knappast stilla.

/SD-trollet