2011-07-25, 08:50
#1801
Citat:
Ursprungligen postat av init
Signaturen är Markus33, och sidan är följande:
"Grannar ser om varandras hus"
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan...us_6344244.svd
En märklig artikel där den förmenta "liberalen" Per Gudmundson argumenterar för ett angiverisamhälle av bästa stasimodell. Allt för att stoppa terrorn.
Där tyckte jag att Markus Uvell var mycket bättre. Han noterade helt enkelt att om vi vill behålla det öppna samhället och inte införa en polisstat så kommer vi inte helt att kunna skydda oss helt mot vansinnesdåd. Per Gudmundson verkar däremot mer vara inne på polisstatens och stasisamhällets förträfflighet.
"Grannar ser om varandras hus"
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan...us_6344244.svd
En märklig artikel där den förmenta "liberalen" Per Gudmundson argumenterar för ett angiverisamhälle av bästa stasimodell. Allt för att stoppa terrorn.
Där tyckte jag att Markus Uvell var mycket bättre. Han noterade helt enkelt att om vi vill behålla det öppna samhället och inte införa en polisstat så kommer vi inte helt att kunna skydda oss helt mot vansinnesdåd. Per Gudmundson verkar däremot mer vara inne på polisstatens och stasisamhällets förträfflighet.
Per Gudmundsson har blivit lite skadad och traumatiserad efter påhoppen på honom. Nu måste han slicka stövlar.
För övrigt så har många redan förutspått att i takt med ökad massinvandring så kommer effekten bli svårare att kontrollera. I USA så har man delvis 'löst'(läs: försökt hantera) krisen genom att bura in 30 % av alla svarta unga män, och i ökande grad latinos också. Ett slags informellt samhällskontrakt mellan regeringen och landets (ännu) vita majoritet.
Ett angiverisamhälle är förkastligt men en konsekvens av ett allt mer otryggt samhälle. Som vanligt vägrar man diskutera roten till problemet och 'löser' det genom att göra samhället ännu mer repressivt.
Folk kommer antagligen acceptera detta, människor i regel gör exakt vad de blir tillsagda även om de ogillar det. Lösningen på problemet måste komma uppifrån eller nerifrån(typexempel: SD), men det är ju detta som många av oss har varnat för länge. Samhället slits isär, och ingen får diskutera roten till problemen, vilket gör att repressionen av oliktänkande ökar. Angiveriet ökar. Men sådana system kan inte hålla utan till slut brister fördämningarna och kaos uppstår. I det läget kan allt hända, men i det läget kan det också bli mycket blodigt.
Det är därför alla här, i den lilla mån vi kan, har ett personligt ansvar att öppna upp debatten så vi inte kommer till en punkt då enbart mer repression är på väg då det blir uppenbart att ingen på allvar kan försvara mångkultur/massinvandring. Vi är redan vid grinden nu. Allt 'försvar' av mångkultur/massinvandring baserar sig på negativitet och skällsord. Man är inte för något, man är emot A, B eller C. Man har ingen positiv grundvision för samhället utan håller sig krampaktigt kvar där man står till varje pris.
De senaste vansinnesdåden i Norge exemplifierar detta, eftersom mångkulturspropagandisterna tar avstamp i den tragedin, vilket är talande. De måste använda sig av chock, fruktan och skam i debatten. De klarar inte av en sansad debatt. Och nu kommer Gudmundsson med den lysande idéen att vi ska ha ett angiverisamhälle.
Det är just denna mörka utveckling som gjorde att en del av oss, däribland jag, engagerade oss. Vi såg mångkulturen som ett hot mot demokratins överlevnad i längre sikt då projektet från början var antidemokratiskt och historiskt nästan alltid inte bara slutat i misslyckande utan ofta i blodiga interna revolutioner eller rentav massmord(exempelvis Balkan).
Men innan sönderfallet så kommer en sista push, då repressionen kommer öka. Denna push kan vara alltifrån 5 till 15 år. Och jag tror vi redan är på ingång dit. Breivik kan användas som exempel för ökande övervakning och annat för att förhindra 'instabilitet', trots att Breivik bara är en logisk, om än tragisk, konsekvens av en vansinnig(men, hur sjukt det än låter, medveten) politik som förts över hela Västvärlden de senaste 50 åren och som nu är inne i en kritisk fas där jag inte kan se något lyckligt slut. Och jag är tydligen inte ensam av att dra den slutsatsen, med tanke på de blodtörstiga ropen som ekar från 'respekterade' medier dessa dagar.