Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Att när mainstreammedia skriver sitt trams och hänvisar till "storm på internet, 100.000 har delat/tummat upp" så inser (!?) ni att det inte är sant, och kallar det "twitterelit" och storm i ett vattenglas, och sen gör ni precis samma sak själva, när det är en story som passar er egen agenda.

Då är stormen på riktigt, då är det ett bevis på vanliga människors intresse...


Till skillnad från dom flesta som är här, som är en del av just den där "twittereliten" (men då under sitt riktiga namn) så har ingen sagt åt mig att göra något överhuvudtaget.

Håller med i mycket av det du skriver. Ovan är dock något som kan diskuteras vidare. En bok, som bara berörs av ett fåtal siter pga. berörningsskräck och inte diskuteras i traditionell media får rent procentuellt ett större intresse i köpbegäret. Många andra böcker som inte har berörningsskräck och som får utrymme i traditionell dagspress kan sälja lika bra, men har givetvis bättre förutsättningar.

Samtliga invandringskritiska eller migrationskritiska publikationer är sådana. Boken "Invandring och Mörkläggning" är (ytterligare) ett klassiskt exempel. Och då innan den enda gången den anonserades i DN.

Och precis som med rundgången mellan twitter och kultursidor, pågår en liknande rundgång mellan flashback, Avpixlat och Fria Tider. I Fula Gubbens glädjekalkyl missar han sådant som att flashbacktrådar relaterade till invandring, Fria Tider och Avpixlat antagligen till ganska hög grad har samma läsare. Utan tvivel engagerade sådana, men det betyder också att många av dem går in på sidorna från olika IP - adresser (jobbet, hemmet, på resa) vilket blåser upp siffrorna. Samtidigt har förstås inte kultursidorna heller särskilt stor räckvidd.

Frågan är förstås vad den breda massan emellan det engagerade tusentalet på bägge sidor vallgraven läser. Sport, nöje, kanske lite större nyheter? Det verkar i vart fall inte finnas något större politiskt engagemang och intresse, och det är väl kanske detta som möjliggör den "digitala weimarsituation" vi upplever idag, där psykvänster och flashbackhöger fradgar loss i respektive ekokammare, och alienerar den sansade mitten i ännu högre grad. Står valet mellan rasifierat gnäll och judeteorier, väljer de flesta vettiga människor att skippa debatten helt.

Mycket av det du säger är rätt och riktigt. Jag tror dock att du underskattar det skifte vi nu står inför. Alla känner instinktivt att den såkallade "pkismen" är på reträtt. Det visas inte bara av tidningsdöden eller något mediekrig inom eller mellan olika medier. Den visas av att ett av media stämplat rasistparti samlar över tio procent. Och inte bara i Sverige utan även i de länder som kulturvänstern samlar sin inspiration ifrån. Vart de än vänder sig är det lika illa.

Samtidigt kan ingen undgå att se att kriminaliteten ökar kraftigt, allt snack om minskad brottslighet till trots. Jag är fullkomligt övertygad om att alla känner detta. Det talas och tisslas om dessa frågor överallt. Det hela drivs på ytterligare av att varannat inslag eller artikel handlar om dessa frågor på ett eller annat vis. Detta är anledningen till folk som Esbati kräver att man skall våga vägra debatten och att Sveland känner sig deprimerade.

Vi som är lite äldre har sett dessa skiften förr och kan tyda dess tecken. Denna gång blåser det starkare än vad det någonsin gjort förr. Både med- och motvind.


Det är därför

Att böcker, artiklar & åsikter som tidigare fullständigt undertrycktes & tegs ihjäl, nu istället uppmärksammas & sprids kan ingen förneka. Detta kan vi tacka den nya tekniken för & det nya medielandskapet som växer fram. Den levande samhällsdebatten finns här på Flashback & i nymedia.

Jag undrar om inte PK media är sina värsta fiender. Alla dessa kampanjer, alla dessa lögnaktiga reportage, alla dessa självgoda tyckare vaskar hela tiden ur deras kraft. Det betyder inte att människor börjar lusläsa alternativ media, snarare att de stänger av helt. Systemet kvävs långsamt eftersom allt fler helt enkelt skiter i det.

Koppla till detta de mest radikala PK typerna. Feminister som uppenbarligen lider av psykoser som vräker ur sig både det ena och andra, ofta via större tidningars kultursidor. Präster som så uppenbart inte är kristna. Museum som så uppenbart inte längre handlar om historia.

Jag undrar verkligen vilken verklighet vi kommer att ha om fem år. Omgivna av media som få läser och som ingen bryr sig om?

Tack.
Samtidigt får man förstås inte glömma paretoprincipen. Den innebär ju att aktiva minoriteter har en betydligt större makt än man kan tro om man stirrar sig blind på fördelningen aktivister/total befolkning. Två bra exempel är nyliberalerna på 90 - talet och radikalfeministerna på 00 - talet, som lyckades skaffa sig ett oproportionerligt inflytande genom att skrika högst och vara mest extrema. Det lönar sig tyvärr.




Är den? Jag tycker snarare att den bara blir värre för varje år som går. Många av dagens hegemoniska idéer - intersektionalism osv - var obskyra minoritetsåsikter på 90 - talet, och en person som Göran Persson hade förmodligen varit politiskt omöjlig idag.


Tio procent ja. Det är en tiondel av väljarna, dvs rätt lite, särskilt om dessa tio procent isoleras fullständigt av det politiska etablissemanget. Moderaterna/högerpartiet fick till exempel inte mycket gehör när de var nere på de nivåerna.


Men nu handlar det om Sverige, ett land som sedan välfärdstiden präglas av en slags exceptionalism, där vi bara MÅSTE vara bäst av alla länder på jorden, särskilt i moraliskt hänseende. Det kan därför snarare bli så att den politiska korrektheten bara förstärks inom landet, ju mer vi isoleras internationellt. Då är vi plötsligt the beacon of hope i en mörk omvärld som för tankarna till 30 - talet yada yada. Då ska vi alla vara framtidens Raol Wallenberg.


Håller helt och hållet med. I och med att en rejäl andel av den svenska befolkningen håller med SD i partiets viktigaste fråga är det ständiga tjatet om invandring, rasism, rasifiering, tiggande romer osv fullständigt kontraproduktivt, då detta får folk prioriterar frågan snarare än att ändra uppfattning.


Nu blir jag lite nyfiken på vad exakt du menar. Skiftet 70-80 - tal, när vinden gick ur 68 - rörelsen? Jag är ingen färsking, dock för ung för att minnas hur det gick till den gången.

Lyssna! Hör ni? Det är det ljuva ljudet av långa knivar som slipas. Nu huggs det vilt mot varandra i vänstern.

http://www.dn.se/kultur-noje/hatarna...-alla-klasser/

Den stenhårda kampen om vem som är mest renlärig intersektionell antirasistisk feminist har börjat och nu tas det inga fångar. Låt anklagelserna om högeravvikelser regna!

Läser du inte mellan raderna? Det är "tycka-synd-om" propaganda, i brist på bättre ord. Det är mitt fel som "rasist" *) som fått dessa stackars människorna att bli som de blir. Timbuktu gillar inte att han är som han är pga. alla hot och allt hat han fått från... ja, Avpixlat antar jag.

Detta kommer bara att utmynna i ett rättfärdigande av "större ställnignstagande mot rasism" och att det likväl är bättre att öka insatserna mot "rasismen" *) i landet så det inte påverkar den goda sidan så som den gjort hittills... Nu ska det förmodligen mobiliseras och kumbaja manifesteras på torgen för att det är så j_a synd om vänsterextremisterna...


*) Notera cituationstecknen...

Man kan säga: regimen och dess propagandakanaler torde "nå ut" till många. Men effekten? Vad är effekten av att ännu en MSM-artikel till exempel säger att svenskar inte existerar och att svensk kultur är en chimär? Kan du nämna någon skribent inom PK-media som idag når ut effektivt med sitt budskap?

OT: jag kunde inte undgå att notera din avatar: "The future to come" med en atombomb. Tror du att det blir atomkrig inom en överskådlig framtid? I så fall förstår jag att du är pessimist.

Ja, om jag säger såhär; Tidningar köps fortfarande och än är det en majoritet av folket som inte ser vikten eller ens ett intresse till alternativ media, som Flashback, Avpixlat eller ens vänstervridna bloggar och siter. Diskussioner ska inte ges. Folk läser dock dyngan och tror på det som skrivs.

Nej, jag tror inte det blir atomkrig. Jag laddade upp den avataren 2002 när jag redan då såg att en förändring inom samhället var på väg att bli orolig. Jag hade samma avatar på förra kontot jag registrerade på 90-talet också.
Och jag har delvis fått rätt med ökad vänsterextremism ochosäkerhet i debattklimatet och... ja, jag tror det blir värre. Andra länders nutidshistoria visar inte på det omvända.

Pessimist? Kanske. Eller ja, jo, jag måste erkänna att jag är pessimistisk. Men inte utan anledningar anser jag själv, vilket jag också poängterar på Avpixlat och här, på Flashback. Blir jag övertygad om något annat inom snaraste framtiden, ska du bli den förste jag meddelar när jag lutar mig tillbaka i tron om att allt är frid och fröjd.

My five cents... i all hast... DNs bisarra uppfattningar är knappast någon inspirationskälla för gemene man - i synnerhet inte efter Wolodarskis förvandling av tidningen till ett propagandablad för öppna gränser och storskaligt tiggeri - på svenskarnas bekostnad, öppna gränser och massinvandring - på svenskarnas bekostnad, öppna gränser och alla rättigheter inkl. rösträtt för dem som väljer att uppehålla sig illegalt i Sverige - på svenskarnas bekostnad m.m.

Däremot har nog statsradions och statstelevisionens propaganda ett (jämförelsevis) större genomslag hos gemene man. DN når ut till dem, som producerar statsradions och statstelevisionens ideologiska propaganda för befolkningen.