Citat:
Ursprungligen postat av
Andraandningen
Det går snabbt nu. UKIP
får 20 procent i ny opinionsmätning. Labour får 35 procent och Tory 29 procent. Så här stort tror jag inget tredje parti varit i England sedan början av 1900-talet när Labour ersatte Whig (liberalerna) som det största vänsterpartiet.
DF kan bli största parti i Danmark i nästa val om man fortsätter att öka och UKIP har chans att bli största högerparti i England. Man får gå tillbaka till 1989 för att hitta en lika omfattande politisk förändring i Europa, och kanske är det korrekt historisk parallell, att se det här som Västeuropas 1989.
Meanwhile, in Sweden, rapporterar Sifo om att vårt invandringskritiska parti går från 8,0 till 8,3 procent den här månaden.
Citat:
Ursprungligen postat av
hogerspoket
Och samtidigt i SvD:
Ja, det känns ju betryggande...
--
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/va...ge_3455922.svd
(Utöver historiestudentens fabulerande förekommer naturligtvis mycket prat om hakkors och individen med den mest demokratiska värdegrund man kan föreställa sig intervjuas nämligen Moder Theresa. Nej, förlåt. Omar Mustafa ska det stå. Ursäkta.)
Ett litmustest över hur SvD positionerar sig inför valet?
Citat:
Ursprungligen postat av
Meiji
Johan Westerholm är förtvivlad .. "för det går illa nu". Han har skrivit ett inlägg på sajten ledarsidorna.se och pingat den till DN, SvD och Expressen och Aftonbladet.
https://twitter.com/ledarsidorna_se/...99335576150016
Westerholm känner förmodligen intuitivt på sig, att det trots allt ändå kan finnas en gräns för hur mycket svenska politiker kan suga ut gemene svensk och trampa på honom/henne till förmån för ett importerat bidragsklientel... innan svensken får nog.
Hans förklaringsmodell når inte ända fram (
understatement) - de som röstade in SD i riksdagen, är enl. Westerholm "de 4-6 procent rasbiologiskt övertygade"... men idag är SDs bas större, eftersom "Ribban för rasism har sänkts.". Det vore väl inte något vinnande koncept för Westerholm att beskriva SD-sympatisörerna inom LO som "rasbiologiskt övertygade".
http://ledarsidorna.se/2014/04/utbli...inismens-pris/
-----
A propos rasism... så har Arbetarbladets Daniel Nordström förklarat, hur han "definierar rasism" och varför "Arbetarbladet [kallar] SD för ett rasistiskt parti även på nyhetsplats".
http://blogg.arbetarbladet.se/nordstrom/2014/04/01/560/
Den här texten talar också för sig själv.

Det tål att påminnas om Arnstads definition av fascism såsom "det godtyckliga exkluderandet ur den nationella gemenskapen", är samma metodik som Daniel Nordström här använder för att bekräfta att SD är ett sant
rasistiskt parti.
Det lyteskomiska här är alltså att just SD:s reträtt till den inbillat rumsrenare "kulturnationalismen" är det som fäller dem. De är ju onekligen exkluderande
kulturfascister och
kulturrashierarkiker.
För att anpassa sig till rådande PK-paradigms definitioner och språkbruk så gjorde man en
kapitalt tankefel: Man intygade och erkände att det är moraliskt fel att exkludera från en nation. Man "står upp" för en Öppen Svenskhet. För man vill ju inte ses som elak.
Vad man då missar är att nationalismen, till skillnad från socialism eller liberalism faktiskt är
definitionsmässigt exkluderande. Även den mest urvattnade definition av etncitet eller kultur, ja t o m medborgarskap har ju den poängen att
nästan hela jordens befolkning exkluderas ur den nationella gemenskapen.
Om partiets ideologer kodifierat att det är moraliskt förkastlig extremism att exkludera från svenskheten baserat på släktskap (trots att alla andra folkslag i Europa och Mellanöstern tar detta för naturlag), så har de i samma ögonblick legitimerat kritiken om fascistoid exkludering från den "kulturella entiteten". Ja, de har faktiskt slagit undan det moraliska försvaret mot fri invandring, mot ett svenskt "medborgar-vi" och ett allmänmänskligt "de".
Det blir enbart en fråga om hur många nya inbyggare som det praktiskt är genomförbart att låta migrera hit. Ingen
moralisk rättighet för ursprungsinvånarna återstår. För om vi inte har den universellt accepterade arvsrätten till våra förfäders land så faller ju varje rättighetsanspråk baserat på att kunna sjunga "små grodorna" på sin egen orimlighet.
SD har alltså lyckats med konststycket att
samtidigt koppla ur mycket av den organiska, traditionella nationalismens flaggviftande känslomotor
och gett media öppet mål att beskriva dem som människohatande, snålt chauvinistiska och godtyckligt exkluderande kulturrasister/-fascister.
För man är ensam i sitt vägval. Det finns inga kulturnationalistiska partier i Europa, det finns inga kulturentitets-nationalister alls att hålla i handen.
Det enda som krävts för att kortsluta medias rasismläsning av partiprogrammet hade varit att slänga in lite "tibetaner, judar, kurder och ester" här och där i texten. Att inte beskriva det
specifikt svenska, utan istället koncentrera sig på det
allmängiltigt nationalistiska. Inte dissektionsmörda det svenska folket och försöka inkludera hela mänskligheten genom "öppen svenskhet", utan istället inkludera det svenska folket på lika villkor i den mänskliga familjen av folk.