Citat:
Ursprungligen postat av
bergsturk
SvD går i bräschen för den nya satsningen mot SD:
http://unvis.it/www.svd.se/nyheter/i...50.svd?sidan=6
Strategin får nog sägas vara tvådelad. Å ena sidan skall SD demoniseras genom att man bygger upp en halmgubbe RUNTOMKRING dem -- prata mycket om nazism, högerextremism, "kalla vindar" etc rent generellt utan att nämna SD direkt och ta sedan in "experter" som får kalla SD för "fascister" rent ut. På så sätt kan tidningen låtsas vara objektiv.
Å andra sidan skall "motståndet" nu framstå som "folkligt" -- detta synsätt kan också beskådas i tråden om SMR-aktionen på Söder, där en del rödingar påstår att det handlar om en folksjäl som reser sig mot nazismen. Ungefär. Det skulle vara intressant att veta varifrån denna nya strategi kommer, det verkar vara väl samordnat och har sjösatts samtidigt. I artikeln nämns "10 000-tals" människor som något av en folkrörelse; man kan ju fråga sig hur media ser på de 100 000-tals som röstar på SD. Är det också något av en folkrörelse, tro?
De som tillfrågas är den notoriske vänstermuppan Marie Demker, allas vår riksdåre Arnstad samt Jan Jämte, som ägnar sig åt att skriva hyllningsskrifter till vänsterextremister på Umeå Universitet. Alltså en helt opartisk skara.
Jag har varit inne på det du nämner tidigare och det man kan säga om den nya mediastrategin är väl att de ledande medieförträdarna antagit en strategi
Lex Ukraina, vilket onekligen känns som att det ligger i tiden. Strategin går ut på att piska fram en bild av ett nära förestående
Machtübernahmung av dunkla högerkrafter genom att ständigt mala om nazism, fascism och högerextremism. Huruvida kartan stämmer med terrängen är här inte så jävla noga.
Samtidigt vill man hålla ryggen fri genom att inte blanda sig i alltför direkt längre, det ser helt enkelt inte snyggt ut och man vill kunna bevara bilden av sig själv som objektiv part, hur papperstunt det än må vara. Själva krigföringen sker därför genom
expendable assets som man kan distansiera sig från vid behov - extremister och maskerade specialförband i Ukraina och Henrik Arnstad och en legion bidragsfinansierade tyckare i Sverige. Marionetter som dansar efter sina herrars pipa. Alla fattar vad som pågår, men på pappret har man ryggen fri.
Det viktiga är kontrollen över berättelsen och att de faktiska händelserna på marken fås att stämma in i narrativet. Om det visar sig att SD inte längre är dreglande skinnhuvuden eller att ryssarna inte slaktas som får på Krim - ja, då får man helt enkelt suggegera fram en bild av att det
egentligen är så. Utan att kladda ner sig själv förstås. Mediakontrollen är A och O.
Summan av kardemumman är naturligtvis att både Putin och medieskiktet positionerar sig inför det man egentligen vill. I Sverige vill man åter ta kontrollen över folkopinionen och Putin vill ta kontrollen över den sovjetiska intressesfären.