Citat:
Ursprungligen postat av
Cul.De.Sac
Ska vi tolka Cwejmans återkommande besök i tråden som belägg för denna trend tro? Det är väl inte otänkbart att han positionerar sig på armlängds avstånd från media och att detta är ett litet tecken i tiden.
Fråga till alla rutinerade Flashbackprofiler - finns det andra medie- eller tyckarprofiler som rört sig i eget namn på FB som ni känner till? Anas någon trend?
Trenden är att ingen media längre kan göra anspråk på att vara övergripande och täcka allt. Aftonbladet och expressen har som bekant smalnat av till att syssla med sensationsjournalistik. Det kommer att bli mer av den varan. DN och SVD blir ungefär som newsmill. I övrigt blir det bloggar och forum som täcker enskilda ämnen. Ett exempel är sajten Cybercentern som Alexander Bard har. Det är centerpartiets sajt där man måste vara medlem. Ett annat är Föräldrakraft. En nättidning för föräldrar med handikappade barn. Ett smalt område kan tyckas, men tidningen förmedlas runt om i landet av kommunerna, dvs. att tidningen når ut till kommunernas anställda och då har man ju lika många läsare som Aftonbladet om inte mer. Vi kan nämna ytterligare ett område. I tråden
"Granskning av Megafonen m fl, extremism och koppling till politik/media [Sammanfogat]" har vi kartlagt hur Husbykravallerna är organiserade av flera nätverk där åtskilliga av landets intellektuella är aktiva. Bland annat Mathias Gardell. Dessa nätverk har sajter. Men det är inte där som samtalet äger rum, utan på kongresser och seminarier. Föreläsarna får självklart bra betalt och allt bekostas av fonder, stiftelser eller folkrörelser som LO, ABF, Rädda Barnen, Röda Korset med mera. Fördelen för dessa kanaler och dess aktörer är att det inte sker någon insyn. Över huvudtaget har nätverkande och lobbyverksamhet blivit det viktiga, för att inte säga det enda möjliga. Begåvade journalister söker sig inte till msm. Man anställs av stora företag som kommunikatör, marknadsförare med mera för att knyta givande kontakter och arenor att verka i. Politiker lyssnar inte på msm utan på aktörer, såväl företag som ideella organisationer, med stora kontaktnät. En politiker eller någon annan med makt att förändra resonerar utifrån vad man personligen har att vinna på att lyssna eller samarbeta med någon. Där har msm ingenting att hämta längre.
Adam Cwejmans deltagande här ska betraktas som att Timbro numer förlorat sin tidigare position. Få eller ingen läser deras rapporter. Vad ska man med dem till? Det här beror inte på att Cwejman & Co är obegåvade. Tvärt om. Men problemet för dem är att de granskar områden som de inte själva är aktiva inom. Talar man om invandring måste man själv på plats närvara då t.ex. kommuner eller SKL bestämmer sig för vilka verksamheter som ska skäras ned och hur tongångarna går mellan politiker och tjänstemän samt se reaktionerna på de arbetstagare som drabbas och vilken effekt det får för de enskilda verksamheterna. Inte bara kortsiktigt, utan även under en längre period. Om detta är Cwejman totalt ovetandes om. Likaså hans medlöpare Wolodarski eller Helin. De är lika insatt i detta som en senildement patient i ett äldreboende. Intresset för deras syn på saken blir förstås därefter. Därför måste Timbro positionera om sig. Det skulle inte förvåna mig om Timbro snart blir språkrör för megafånen eller pantrarna. Om man redan inte snart är där. Det här är den oundvikliga utvecklingen. För att överleva måste man alliera sig med den eller de aktörer som direkt verkar i de områden man vill engagera sig i.