Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Makro-kommunism? Nja, snarare är ju Cwejman kosmopolit och neo-konservativ. Hela världen skall inlämmas i samma ideer och hela världen är den moraliska agenten som skall skyddas med hjälp av social-liberalismens moraliska gränser. Sedan är väl Cwejman också utilitarist, ungefär som Peter Singer. Fast det tror jag ändå inte. Fan, jag gillar Cwejman men jag har nog inte brains för att sätta mig in i hans huvud. Han är typ för smart för mig - eller så är det så att han gick på alla jävla dumheter som lärdes ut på Göteborgs statsvetenskapliga institution av Demker och Bjereld.

Föresten, har ni hört något från Bo Rothstein? Han är ju en av Sveriges främsta experter på socialt kapital. Nu var det länge sedan jag läste någon forskning av honom, förutom någon Axess-artikel för något år sedan. Säkert var det två år sedan. Då läste jag hans kapitel "tillit och socialt" kapital i boken "Jämförande politik." Där försöker han bemöta Robert Putnams perspektiv att mångkultur och mångetniska samhällen är förödande för det sociala kapitalet. Jag har boken hemma, men jag har inte öppnat den. Jag kommer dock ihåg att Bo Rothstein inte kunde komma med annat än rent skitsnack, s så som normativa invändningar mot empirisk forskning. Ungefär som de feministerna han ständigt kritiserar för samma sak.

Det verkar komma litet försvar för mångkulturalismen bland forskarna - i alla fall då det kommer till empirisk forskning. Visst, i akademin publiceras ju nya alster hela tiden, men det är ändå konstigt att sådana som Bo Rothstein inte träder fram. Jag menar, varken Demker eller Bjereld har ju något att sätta emot annat en normativa positioner om vad ett forskningsresultat bör vara. (Suck).

Å andra sidan verkar ju den empiriska forskningen inte vara så intressant längre - det är nog rätt kört att framföra empiriska argument, eftersom mångkulturalisterna inom den sektionen i alla fall, har så jävla fel. Inom det normativa samhället finns det ju möjligheter, så det kanske är så konstigt att man framför sådana argument istället. Fast det gör man ju inte heller - man ljuger mest bara.

Ytterligare goda nyheter. Det blir en bra debattsituation; en fräsch och debatthngrig höger mot Måna-zoo.

Blir det inte bättre än så här från plakatvänstern, då är ju segern redan vunnen.

Nej, det kommer nog värre saker småningom, och mer genomtänkta. Men i Sverige tycker jag ming ha märkt att intellektuell vänster börjar bli ett oxymoron.

Det är bra att sd-are inte naivt låter sig ryckas med. Liberalerna gör en del av jobbet åt SD genom att blottlägga tomheten hos klassiska sd-fiender som Expo, Aftonbladet och andra ideologiska NMK. Samtidigt är det uppenbart att många av dessa liberaler har en annan världsbild och andra intressen än kulturnationalisters, och att vissa öppet säger att de inte är svenskar och inte sätter Sveriges intresse främst, och att de strategiskt därför vill oskadliggöra SD genom att knuffa in deras väljare i en retioriskt anpassad borgerlig fåra.

Slutsatsen är alltså att kulturnationalister bör glädjas åt att liberalerna förlöjligar de mest demokratifientliga elementen bland motståndarna, men samtidigt bevaka sitt eget territorium från liberala anspråk, och expandera självständigt in på den mark som NMK nu evakuerar. SD bör nu fokusera på att rikta kritik mot liberalernas svagaste och mest svenskfientliga punkter för att hindra framtida väljarflykt och för att hamra in att liberaler som Adam och Paulina är lika mycket sjuklöver som alla andra.

Inga av dessa uppgifter kan ses som särskilt svåra konceptuellt.

Nyliberalismen/liberterianismen/neokonservatism är den klassiska marxismen uppflyttad på global nivå - "makrokommunism". Du är ju själv inne på att troskister övergick till neokonservatismen. Det här samma typ av individer med samma evangeliska-missionära inställning till politik. Man har vad som är bra "dom svaga" (individer - folk) i focus och ett utopiskt önsketänkande som grundstomme. Kommentaren ovan gällde i första hand Wolodarski men jag tror Cwejman har i stirt sett samma åsikter. Det som avslöjar Cwejman i debatten med Tino Sanadaji är att han tycker det viktigaste är att invandringen är bra globalt, inte att den är bra för svenskar.

Den fundamentala motsatsen till dessa politiska missionärer är den konservative skeptikern som har en betydligt mer pessimistisk (realistisk) syn på människan och vad politiken kan åstadkomma. Att inte förstöra det värdefulla är för denna av högsta prioritet, inte nya utopiska projekt.

Man ska inte glömma att Antonia Ax:son Johnson är folkpartist som flera gånger nämnts som tänkbar partiledare. Förmodligen detaljstyr hon inte vad Johan Lundberg sysslar med, men erfarenheten har lärt mig att det inte behövs. Journalister har en nästan kuslig förmåga att känna av sin husbondes vilja.

F.ö., är det inte helt sjukt att Demker och Bjereld, gamla KPML(r)are, får uttrycka sig i alla medier och presenteras som neutrala akademiker. Hur kan borgerliga debattörer acceptera det? Obegripligt för mig.

Marie Demker gör ju en årlig propagandanyhet som bygger på SOMs konstiga statistik, som sedan går runt i alla medier under en vecka. Det brukar se ut så här: "Svenska folket blir allt mer flyktingvänliga! Nu har 43%, mer än någonsin tidigare, svarat att de antingen vill utöka invandringen, ha kvar den på nuvarande nivå, eller vet ej. -Detta tyder på att rasismen minskar i det svenska samhället, säger Marie Demker till TT".

De har ju inget att komma med. Det finns naturligtvis en väldigt liten och extremt intellektuell vänster, men de får ändå aldrig komma till tals. Det är ju mest den här typen av dumheter vänstern ägnar sig åt. Å andra sidan är stigmatisering och intimisering ett mycket bra instrument för att få sådana som Gudmundson ur balans. Det fungerar dock inte på Jimmie Åkesson, men för vår lilla Axess-höger, så blir ju den här typen av retorik jätteskrämmande, trots allt vill de ju inte bli kallade rasister eller hamna i en ”pinsam” situation, även om det inte är de själva som skapar den här scenen och således gör bort sig.
Visst är det så. Jag föredrar konceptet trotskism eftersom kommunismen kan ta sig i olika ideologiska former så som stalinism, maoism osv. Dessa två former, precis som den nordkoreanska formen av kommunism är och var nationalistisk. Är inte så förtjust i ”makro-kommunism”. Visst, det var ett bra försök, men då kanske ”global-kommunism” eller något liknande begrepp är mer specfikt. Men det är litet skitsamma.

Det viktigaste är att vi är överrens – Cwejman skiter i svenskar. Frågan är bara, skulle han säga samma sak om Israel? Kanske, men hans partikamrater, så som Birgitta Ohlsson och Fredrik Malm skulle inte göra det. Som sagt, man undrar litet vad som rör sig i Cwejmans huvud, för han är ju uppenbarligen smartare än alla sina partikollegor. Fast när allt kommer omkring, jag menar, han är en ungdomspolitiker. Det är inte ens säkert att han får någon riksdagsplats, i synnerhet inte om Fp är på dekis och fortsätter komma med idiotiska utspel.

En väldigt ovanlig jude som heter Stephen Steinlight skrev för tio år sedan en artikel där han förutsåg just den här utvecklingen. Steinlight är en ovanlig jude i den bemärkelsen att han oroar sig över vilka konsekvenser massinvandringen på sikt kan få för den judiska maktpositionen i USA. Här är ett belysande citat ur hans väldigt långa och oerhört intressanta artikel:


Som du ser är Steinlight ovanligt ärlig och rakt på sak. Han säger rent ut att det judarna sysslar med är att utöva makt genom att "söndra och härska". Hela hans artikel präglas av sådan cynisk uppriktighet.

Steinlights recept för att bevara den judiska maktpositionen är en något minskad invandring i kombination med större ansträngningar för att assimilera invandrare. När han för tio år sedan försökte sälja in en sådan lösning inom det judiska etablissemanget ville ingen lyssna på honom. I stort sett alla tongivande judar var överens om att man borde fortsätta med mer eller mindre okontrollerad massinvandring, vilket man också gjorde.

Men är det kanske inte en lösning i stil med vad Steinlight skissade på som är vad man nu har i åtanke för Europa? I alla fall glimmande verkar mena att det är något sådant de som har inlett det mediakrig vi diskuterar vill uppnå.

Missa förresten inte William Pierces retoriskt skickliga och underhållande kommentar till Steinlights artikel:

http://www.youtube.com/watch?v=nvP9OlSGB_M

Notera att AJH för fram Malik som ett alternativ för den svenska vänstern, i samband med att han med rätta blev upprörd över Lindbergs direkt imbecilla artikel i Aftonbladet. Han menar alltså att Malik är vad vänstern bör ta fram för att ha något att säga i diskussionen förutom "tyst!" och "nej nej nej", och så länkar han till en kortare artikel där Malik i princip argumenterar som liberalerna, alltså massinvandring (som alltid är positiv för alla) minus grupprättigheter.

AJH menar alltså att vänstern egentligen bör bli som liberalerna, kanske med lite större retorisk betoning på antirasism. Konsensus skulle uppdateras till att bli helt liberal, medan kanske Axess gnäller mer på efterblivna invandrare och vänstern mer på osolidariska svenskar, men grunden blir den samma. Skillnaden mot det tidigare tillstånd Glimmande beskrev är ju att överbyggnaden eller överideologin som Carlbom kallade den för i sin tidiga slakt av multikulturalismen (2003) under lång tid inte bara inom akademin utan även inom media och politisk retorik varit NMK, även om det är riktigt som AJH och Glimmande visar att detta inte sträckte sig så långt som t.ex. i Storbrittannien institutionellt. Valfrihetsnormen ackompanjerades ju under 1990-talet och 2000-talet dessutom av en aktiv nihilistisk politisk, medial och akademisk dekonstruktion av svenskheten som gjorde att den senare för invandrarna reducerades till en pengakassa som sällan visar sig fysiskt, medan de invandrare som ville mer snabbt kunde konstatera att det finns ett mycket starkt svenskt habitus det inte blir lättare att tränga sig in i bara för att det nu råkar vara inställt på sin egen undergång. Det finns inget tydligare bevis på existensen av en mycket stark och mycket gammal svensk kultur än när äktsvenska nya klassenfigurer blir förvirrade av att invandrare kritiserar multikulturalism. Det var ju inte så vi sa ju. NMK har alltså haft en språklig hegemoni och det är den som utmanas, även om man i Sverige aldrig på allvar funderat över att införa shariadomstolar i familjefrågor. Hade inte denna skillnad funnits hade ju inte Lindberg och Expo blivit så upprörda över att massinvandringsförespråkare kritiserar NMK.

Nu menar alltså AJH att vänstern bör bli liberal (och vänstern menar ännu inget alls förutom sina språkliga reflexer). Då skulle vi i sådana fall ha den andra och viktigare fasen av kriget: liberaler mot kulturnationalister (med perifera postkolonialstiska multikulturalister och etnonationalister i bakgrunden). Helt enligt DogDylans tankar tidigare i tråden.

Antoina Ax:son Johnson är konservativ - men har ett sinne hutlös marknadsliberalism då en sådan gynnar familjeföretaget. Man kan notera detta eftersom Ax:son Johnson tidigare sponsrade "forskning", nu är det specifik forskning man sponsrar inklusive Axess, en uttalad liberal-konservativ tidning. De sossar man har givit donationer har varit konservativa personer. Jag är rätt tveksam till att Ax:son Johnson skulle vara kosmopolitiska Bonnier-liberaler. Snarare tvärtom.

På 1990-talet blev Folkpartiet väldigt marknadsliberala och i synnerhet under Bengt Westerberg. Har du läst äldre partiprogram av Folkpartiet. På 1960-talet var det tydligen viktigt "med vårt nordiska folk". Det var den typen av formuleringar som återfanns bland folkpartister. Liberalismen (som vi har snackat om tidigare) var en ideologi för att bygga ett fungerande samhälle för etniska svenskar och inte för hela världen. Folkpartiet har förvisso alltid varit kräk.

Spännande - inte det där om judar, men att många andra grupper än judar kommer börja bedriva identitetspolitik och bli en maktfaktor. Dock ingen hemlighet. Occidental Observers Kevin McDonald nämner det i sin senaste bloggpost - dvs. att allt från Kineser till latinos har börjat bedriva identitetspolitik, något som var oväntat. I synnerhet kinseser. Det intressanta (vilket Mcdonald inte nämner i den artikeln) är att asiater (som grupp) har gått ihop, inte Japaner, men väl tredje världen asiater - för att på så sätt kunna få mer inflytande. På samma sätt ser man ju svarta göra likadant, oavsett vart i Afrika de kommer ifrån. Dock brukar ju Somalia vara exkluderat (eftersom de är så annorlunda). Så kanske det är för de här identitära asiaterna i USA. De utesluter Japanerna eftersom de är så annorlunda från andra asiater.

Ingen referens till Dr. Galen i tråden - tack.