2011-03-07, 14:28
  #7969
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AynRand
Jag har fått totalt hjärnsläpp: 60=v+0,1*v^2
Hur gör jag?

Matte C.

Vad vill du göra?
Citera
2011-03-07, 14:30
  #7970
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
Vad vill du göra?

Lösa ekvationen.
Citera
2011-03-07, 14:35
  #7971
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AynRand
Lösa ekvationen.

Börja med att skriva ekv på formen: v² + p*v + q = 0.
Citera
2011-03-07, 14:36
  #7972
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
Börja med att skriva ekv på formen: v² + p*v + q = 0.

Men det är det där jag tycker är konstigt, kan jag verkligen bara kasta om allt sådär?
Citera
2011-03-07, 14:45
  #7973
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AynRand
Men det är det där jag tycker är konstigt, kan jag verkligen bara kasta om allt sådär?

"kasta om"?
Om du multiplicerar samtliga termer med 10 får du en lika giltig ekvation, eller hur?
Prova!
Citera
2011-03-07, 14:52
  #7974
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
"kasta om"?
Om du multiplicerar samtliga termer med 10 får du en lika giltig ekvation, eller hur?
Prova!

Jo, absolut. Men när jag provar blir det fel, fel, fel...

Var gör jag fel?

v^2+v+0,1=0

v=-0.5+/- roten ur(0,5^2 - 0.1)

v=-0,5+/- 0.387.....

Rätt svar är v1= 20
v2=-30

Ganska långt ifrån alltså.
Citera
2011-03-07, 15:00
  #7975
Medlem
muminporrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av muminporr
If ∑c_k is Cesàro summable to σ and c_k = o(1/n), then ∑c_k to σ.
Betrakta

s_n - σ_n = ∑^n c_k - (1/n)(s_1 + … + s_n) = (1/n) ∑^n (k-1)c_k

Vi vill visa att

lim(n → ∞) s_n - σ_n = 0

Råkade posta för tidigt, återkommer med det jag kommit fram till så fort som möjligt…

Jag resonerar enligt följande. För varje fixt k, kommer

(1/n)(k-1)c_k → 0, då n → ∞.

Problemet ligger alltså i när k → n → ∞. Men

(1/n)(k-1)c_k → (1/n)(n-1)c_n då k → n, och av antagandet har vi att (n-1)c_n → 0 då n → ∞. Alla termer i s_n - σ_n går mot 0 då n → ∞, alltså har vi att

lim(n → ∞) s_n - σ_n = 0

Om jag ska försöka formulera det lite snyggare,

För alla k ≤ N, med N < n, gäller det att

(k-1)/n c_k → 0 då n → ∞ ⇒ (1/n)∑^N (k-1)c_k → 0

Kvar har vi

(1/n)∑_(N+1)^(n) (k-1)c_k

Men då vi kan välja N godtyckligt stort när n går mot oändligheten, får vi, N → n, och

(1/n)∑_(N+1)^(n) (k-1)c_k → (1/n)(n-1)c_n

Men av antagandet har vi att (n-1)c_n → nc_n → 0 då n → ∞, följer det att

(1/n)(n-1)c_n → 0 då n → ∞.

Jag är osäker på om man ens får göra så här
Citera
2011-03-07, 15:06
  #7976
Medlem
BengtZzs avatar
Här är ekvationen du vill lösa:
60 = v+0,1·v^2
Jag tror dock vi behöver gå igenom grundläggande algebra med dig först.

Kan du svara på dessa frågor?:
Vad är en ekvation?
Vad är det okända i ekvationen för något? (I ditt fall v)
Försök svara på dessa innan du läser spoilern.


När vi ser detta:
60 = v+0,1·v^2
Så är frågan ställd, för vilket eller vilka "v" är högerleder exakt lika med vänsterledet, dvs 60. Det gäller inte för oändligt många v, utan enbart för två stycken v.

För att illustrera ett enkelt fall:
2+3 = 5
2·(2+3) = 2·5
Det håller alla med om, om en femma är lika med 2+3, så är också två stycken femmor lika med 2 stycken tvåor och två stycken treor. Multiplikation kan som sagt tolkas som stycken.

På samma sätt kan du göra här:
60 = v+0,1·v^2
10·60 = 10·v+10·0.1·v²
600 = 10v+v²
Det var alltså ett smart drag av oss att multiplicera med 10, eftersom detta ledde till att vi har ett enda v² istället för 0.1 stycken v².
600-600 = 10v+v²-600
Subtraherar 600 på båda sidor, för om man gör samma sak på båda sidor så erhåller man fortfarande likhet. Om 5 = 5, och vi subtraherar 2 på ena sidan då får vi 3 = 5, och det stämmer inte. Alltså måste vi utföra samma sak på båda sidor. Eftersom v är ett tal, precis som att 3 är ett tal. Du behandlar v på exakt samma sätt som du behandlar talet 3.

Kvar har vi då:
0 = 10v+v²-600
Vi kan flytta om termerna
v²+10v-600 = 0
När en ekvation av grad två står på denna formen, då kan man utnyttja pq-formeln som man lärde sig i Ma B. Om du är osäker på hur den ser ut så skriv pq-formeln på google så får du säkert massvis med svar.
Citera
2011-03-07, 15:07
  #7977
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AynRand
Jo, absolut. Men när jag provar blir det fel, fel, fel...

Var gör jag fel?

v^2+v+0,1=0

10 gånger samtliga termer här -> 60=v+0,1*v^2 ... ger väl
600 = 10*v + v² ...?
Citera
2011-03-07, 15:09
  #7978
Medlem
haspelspos avatar
Hola!

Vet inte vad som har hänt med mig, men jag behöver få en förklaring av en exempeluppgift (sämst, jag vet) på Ekvationer av typen Z^n = W.

"Lös ekvationen z^3 = 8i. ge resultatet på formen a + bi.

-> polär form..

z= r (cosv + i sinv)

8i = 8 (cos pi/2 + i sin pi/2)"

..och där behöver jag hjälp med att förstå hur v blir pi/2, dvs 90? Har jobbat med de Moivres formel innan men då har det varit tan^-1 ( lm i / re ) för att bestämma v, vad jag vet? Resterande delar av uträkningen förstår jag.

Känns mig redan så jäkla sunkig, så nedlåtande kommentarer undanbedes snällt
Citera
2011-03-07, 15:15
  #7979
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av haspelspo
Hola!

Vet inte vad som har hänt med mig, men jag behöver få en förklaring av en exempeluppgift (sämst, jag vet) på Ekvationer av typen Z^n = W.

"Lös ekvationen z^3 = 8i. ge resultatet på formen a + bi.

-> polär form..

z= r (cosv + i sinv)

8i = 8 (cos pi/2 + i sin pi/2)"

..och där behöver jag hjälp med att förstå hur v blir pi/2, dvs 90? Har jobbat med de Moivres formel innan men då har det varit tan^-1 ( lm i / re ) för att bestämma v, vad jag vet? Resterande delar av uträkningen förstår jag.

Känns mig redan så jäkla sunkig, så nedlåtande kommentarer undanbedes snällt
Jo vinkeln är 90° eftersom att 8i är ett rent imaginärt tal, om vi illustrerar 8i på det komplexa talplanet så inser vi snabbt att vinkeln mellan positiva realaxeln och positiva imaginäraxeln är 90°.

Illustration:
http://www.wolframalpha.com/input/?i=8i

Du har helt rätt i din formel med att bestämma argumentet. Dvs att du använder arctan(Im(z³)/Re(z³)), dvs arctan(b/a), förutsatt att vi är i den första kvadranten. Annars är det bara att tänka till lite extra. Nu kommer dock problemet att arctan(b/a) är odefinierat om a är noll, eftersom vi inte kan dela med noll. Vid dessa fall, om vi har tex 8i, 8, -8 eller -8i så får man helt enkelt "tänka" ut vad argumentet kan vara. I ditt fall då π/2.
Citera
2011-03-07, 15:16
  #7980
Medlem
boppaloozs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AynRand
Jo, absolut. Men när jag provar blir det fel, fel, fel...

Var gör jag fel?

v^2+v+0,1=0

v=-0.5+/- roten ur(0,5^2 - 0.1)

v=-0,5+/- 0.387.....

Rätt svar är v1= 20
v2=-30

Ganska långt ifrån alltså.

Du gör fel ;-)

60=v+0,1*v^2

0.1* v^2 + v - 60 = 0

v^2 + 10 v - 600 = 0

v = -5 +/- sqrt(10^2/4 + 600) = -5 +/- 25
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in