Tvåårig pojke i Mjölby mördad av 24-åring (2010)

Tror inte att en 2-åring bryter armen om han " ramlade i tröskeln in till hans rum"....barn i den åldern ramlar/trillar mycker med få skador som följd. Tycker att det tyder på långvarig misshandel.

Ofta får små barn "frakturer" som liknar brottet på en färsk kvist, d v s "barken" håller. Helt av tyder på kraftig energi riktad mot det skadade området...

Jag håller med dig till fullo. Jag har själv tre barn och en av mina pojkar har gjort rejäla vurpor genom åren. Många gånger har jag varit SÄKER på att han brutit sig, men precis som du säger, har han klarat sig just pga att skelettet är så mjukt. Säkerligen har han gjort MINST tio vurpor som lett till akutbesök. Endast två sprickor har varit resultatet, en i höger hand och en i vänster hand. Så jag håller med om att "ramla på en tröskel och bryta armen" låter rätt otroligt. Kan ju vara sant, förstås, men låter otroligt i mina öron iaf... Speciellt med tanke på mina egna erfarenheter av en grabb som varit sjövild hela sin uppväxt. (Med detta säger jag inte att T:s mamma ljuger, bara att det med mina egna erfarenheter låter otroligt.)

EDIT: Vill bara tillägga att de gånger han fått sprickorna var ett tillfälle när han på träslöjden ville leka ninja och slå av en tjock träplanka och den andra när han gjorde en riktigt snygg vurpa på en plint på gympan men landade med handen mellan sig själv och plinten... Stackarn... Min sons mest frekventa uttryck är: Oj då, jag bara råkade... Älskar honom till döds, men han har en jäkla otur...

Nu är det ett tag sedan mina barn var i koltåldern, men speciellt grabben for fram som en trimmad Volvo (dock utan inbyggd krockkudde, säkerhetsbälte, nackskydd m.m.) och det brukade resultera i skrapsår, något blåmärke och i värsta fall en bula i pannan. Aldrig någonsin renderade hans turboframfart brutna armar el. liknande.

Barn i den åldern har väl betydligt mera "böjligt" skelett än vuxna. Lille T måste ha ramlat väldigt olyckligt över tröskeln för att resultatet skulle bli en bruten arm.


Tillägg: Ser att flera redan kommenterat detta och vi verkar ha liknande erfarenheter.

Ja, frakturer på små barn handlar nästan alltid om kraftig precist riktad energi (menar typ tyngd medlest hastighet) mot aktuell region där fraktur uppstår, ex. bilolycka.

Jag kommer i håg en gång när jag åkte in med min dotter och trodde hon hade brutit ett finger och träffade en ortoped på akuten. Han sa att barn har så otroligt mjukt skelett att om det blir brott på fingrar så krävs det oftast att barnet klämt fingrarna i en bildörr.

Känner en 2åring som bröt benet men då blev han på cyklad på benet utav ett större barn. Att pojken fallit och brytit armen låter högst osannolikt.

Men jag är verkligen inte nån expert på ämnet heller.
Min tvåring är sjövild och hon har aldrig brutit nåt även fast hon ramlat ner för trappor, höga bilar och sängar.

det är det jag menar - har gjort mina år på akuten och kan dofta mig till mysko skador

Fruktansvärt alltihopa men jag väntar med att dömma tills man vet säkert. Ungar är experter på att ramla och slå sig. min systerson slog i sitt huvud så ofta när han var liten att vi funderade ett tag på att sätta på honom hjälm *s*.
Själv for jag ner 10 trappsteg efter att ha sprungit efter en boll 2 1/2 år gammal fick endast några skrapsår. För att några veckor efter det snava på mina strumpor som satt ner hasade på foten och ramlade bröt handleden. Enligt min mamma så var jag väldigt glad i mitt gips och ville inte ta bort det Så summan av detta är att ungar ramlar och slår sig rätt ofta.

Sitter här och funderar, förstås... Och undrar så det knakar om sjukvården gjort någon anmälan om barn som far illa till socialtjänsten i mjölby. Och då tänker jag speciellt med tanke på detta märkliga armbrott som krävde operation och som skedde bara för en dryg månad sen, om jag läst rätt i tråden. Om så är fallet, vore det inte roligt att vara den ansvariga socialsekreteraren som ska ha gjort den inledande riskbedömningen... För även om T:s mamma inte har åsamkat sin son skada, har hon ju ett stort ansvar att se till att han inte utsätts för skada av annan = ansvar att ta sin son och flytta asap om något sånt händer...

FY FAAN, ju mer jag tänker på det, ju mer ledsen blir jag för pojkens skull. En liten försvarslös pojke som inte gjorde annat än älskade det enda han kände till, sin mamma och sin styvfar. Vad visste han om livet? Han kunde inte öppna ytterdörren och gå därifrån...

eller...misshandel av en vuxen person,

Fattar jag det här rätt? Att läkarna vill undersöka honom för de misstänker en balansrubbning? Att han trillar onormalt mycket?
De enda barn jag vet som drabbats av (icke medfödda ) balansrubbningar är de som råkat ut för något skalltrauma..oftas slag mot örat.
Hoppas jag har fel här..

Jag har varit i Mjölby under en kortare period då jag ska börja studera i Linköping till hösten.

För några dagar sedan var jag i skatte och i samband med det såg jag en ambulans lämna platsen i högsta hastighet. Jag börjar tänka mer och mer på att det var pojken som fördes till sjukhuset den dagen. Det hela utspelade sig på en eftermiddag.

Idag var jag och handlade på Netto och efter att ha sett korten på mamman så är jag övertygad om att hon var på Netto och handlade idag. Jag misstänker iaf att det var hon eftersom hon var jättelik tjejen som man ser på bilderna här på fb. Hursomhelst så vill jag inte sprida något rykte eller liknande men jag vill säga att mamman inte såg ut att må alltför bra om det nu var hon. Hon såg kraftigt deprimerad ut och verkade bara vilja vara ifred. Men hon såg inte helt förkrossad ut heller för den delen.

Jag bor på skatte men eftersom jag är inflyttad så känner jag inte till staden så bra eller människorna här. Jag väntar på att flytta till Linköping men det är lägenhetsbrist där så jag tvingas bo i det segrerade området skattegård som araber,kurder och somalier dominerar i. Det finns en del svenskar här och majoriteten är vad många skulle kalla WT.

Det som har hänt är vidrigt och jag har märkt att alla invånare i Mjölby mår dåligt över det och är ledsna. Jag personligen fick tårar i ögonen när jag läste om händelsen och såg kort på lille pojken. Det hela är en tragedi som har drabbat alla människor i Sverige och om det inte var en olycka hoppas jag att både mamman och styvpappan åtalas snarast och dömd till det hårdaste straffet som man kan få.